”Lehman Brothers krasch förändrade allt”

Även om det under en tid hade funnits tydliga varningssignaler om att allt inte stod rätt till på de internationella finansmarknaderna, pekade de flesta kurvor i svensk ekonomi åt rätt håll. Inflationen var låg, de offentliga finanserna starka och konkurrenskraften god.

Efter att under de senaste tolv åren ha arbetat med värdepappersadministration på SEB, började Helena Hallström Wredh i slutet av augusti 2008 som teamledare för back office på Riksbankens avdelning för guld- och valutareservsförvaltning.

– Jag tyckte att det var mycket spännande att börja på Riksbanken, som har ett annat uppdrag än en privat bank. Jag hade dessutom inte varit chef tidigare, vilket innebar ytterligare en utmaning. Nu skulle jag leda det dagliga arbetet på en enhet med cirka tio medarbetare, dock utan att ha personalansvar.

Läs också: Mellanchefers arbetsmiljö granskas i stor inspektion

När Lehman Brothers, en av USA:s största och mest anrika investmentbanker, gick i konkurs den 15 september 2008 utbröt panik på världens finansmarknader. Krisen spred sig runt jorden likt en tsunami. Den värsta finansiella krisen sedan 1930-talet var ett faktum.

– Jag höll på med introduktionsmöten och att sätta mig in i mitt nya jobb när detta hände. Det var oroligt även tidigare, men Lehman Brothers krasch förändrade allt.

– Chefer och andra började rusa i korridorerna och det blev en väldigt ökad aktivitet i huset.

I såväl Riksbankens stora byggnad vid Brunkebergstorg i centrala Stockholm som på bland annat Finansdepartementet alldeles i närheten förlängdes arbetsdagarna och arbetsveckorna dramatiskt. En del tjänstemän sov emellanåt över på jobbet.

Läs också: Stor efterfrågan på kompetens inom bank

Stockholmsbörsen rasade, precis som värdet på den svenska kronan, medan räntan gick i rakt motsatt riktning. En förtroendekris uppstod på den så kallade interbankmarknaden, vilket ledde till akut brist på likviditet och hotade den finansiella stabiliteten.

Snabbt stod det klart att flera svenska banker och kreditinstitut var mycket illa ute. Riksbanken svarade med att pumpa in mer pengar i systemet och att sänka styrräntan.

– Medarbetarna i min grupp kunde Riksbankens normala verksamhet bra och var självgående i den, men nu krävdes det väldigt mycket nytt av oss. Vi fick snabbt ta fram nya administrativa rutiner, processer och system för att kunna hantera de extraordinära åtgärder som banken genomförde. Allt blev inte rätt från början, utan vi fick justera efter hand.

Läs också: Vad är ett chefsförordnande?

Efter bara några veckor fick Helena Hallström Wredhs chef andra arbetsuppgifter.

– Jag blev då plötsligt tillförordnad enhetschef, vilket innebar att jag även fick ett personalansvar för dem som jag tidigare enbart varit operativ ledare för.

Hur var det att leda i kris?
– Det blev en katapultinskolning i chefsrollen. Jag var extra utsatt eftersom jag både var ny på Riksbanken och som chef, men jag fick bra stöd av mina chefer. Parallellt med allt detta påbörjade jag dessutom Riksbankens ledarskapsprogram.

Helena Hallström Wredh arbetade på Riksbanken fram till 2020. I dag är hon förhandlare på arbetsgivarorganisationen Sobona.

Läs också: Cheferna som delar på jobbet