Utvecklingen i digitaliseringens spår ställer krav på att var och en tar ansvar för att hålla sin kompetens relevant genom livslångt lärande. Dessutom måste arbetsgivare prioritera den strategiska kompetensutvecklingen högre än i dag.

 

Detta är två av slutsatserna i en ny rapport från Akavia: ”AI-ekonomer och robotcontrollers? En rapport om ekonomers framtida arbetsmarknad”.

 

Patrik Nilsson.jpg– Det är mycket som redan har skett, men den stora förändringen ligger runt hörnet. Vi uppfattar det som att relativt många inte är medvetna om vad det kommer att innebära, säger Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef på Akavia.

 

Enligt rapporten har Akavias ekonomer i allmänhet stor tilltro till sin kompetens. Hela 82 procent av de svarande upplever sig ha rätt kompetens för att vara attraktiva på framtidens arbetsmarknad. Däremot upplever färre, 60 procent, upplever att ekonomer i allmänhet har rätt kompetens för att vara attraktiva på framtidens arbetsmarknad.

 

– För ekonomernas del lär de yrkesroller med en hög andel arbetsuppgifter som kan automatiseras påverkas i första hand. Samtidigt kommer det säkert att vara många som inte berörs, åtminstone inte på kort sikt.

 

World Economics Forum pekar i sin rapport Future of jobs ut revisorer, löneadministratörer och redovisningsekonomer som roller där efterfrågan kommer att minska under den kommande femårsperioden. Controllers och ekonomiassistenter är två andra roller som kommer att påverkas av digitaliseringen – och då i synnerhet utvecklingen inom AI – konstaterar Akavia i sin rapport.

 

– Det är lätt att fastna i att fokusera på att arbetsuppgifter försvinner, men jag tycker att det är viktigt att tänka på att det finns en tydligt positiv sida av AI-revolutionen. Det är de många gånger monotona arbetsuppgifterna som tekniken kommer att ta över, medan de mer kreativa kommer att hanteras av människor under överskådlig tid, säger Patrik Nilsson.

 

Nyckeln till att framtidssäkra sin kompetens och attraktionskraft på arbetsmarknaden är sannolikt att kombinera hårda och mjuka kompetenser. Det vill säga att blanda digital kompetens eller branschspecifika färdigheter med mellanmänskliga förmågor som kommunikation, ledarskap och empati. Enligt rapporten pekar flera utbildningsföreträdare på hur viktigt det är med helhetssyn och kontextuell förmåga på morgondagens arbetsmarknad.

 

– Visst är det så att digital och teknisk kompetens blir allt viktigare, men samtidigt ökar betydelsen av sociala förmågor och relationer. Det visar sig också detta är vad Akavias ekonommedlemmar i första hand vill vidareutvecklas inom; IT eller AI respektive ledarskap, något som helt klart bidrar till ökad mjuk kompetens.

 

Patrik Nilssons rekommendation är att ta reda på mer i detalj vad som sker när det gäller digitalisering inom ens eget område, och tänka efter hur det påverka de egna arbetsuppgifterna. Hur ser det ut fem år? Hur matchar din egen kompetens detta? Vilken kompetensutveckling kan vara relevant?

 

– Det här är i och för sig ett delat ansvar, där arbetsgivarna behöver bli bättre på att peka ut vilken riktning som förväntas. Sedan måste arbetsgivaren även vara beredd att frigöra tid för att det ska vara möjligt att få ordentlig kompetensutveckling.

 

Han är dock mån om att lägga till en dimension till planeringen inför framtidens arbetsuppgifter:

 

– Fundera på vad du själv vill göra. Det är inte säkert att det är samma sak som vad andra förväntar sig, säger Patrik Nilsson.