Unga chefer är mer stressade – så kan arbetsgivare hjälpa

Bara var fjärde chef är under 40 år, vilket innebär att Sverige är det land i Europa som har lägst andel unga chefer i arbetslivet. Samtidigt finns relativt lite forskning om unga chefers arbetsmiljö och deras syn på ledarskapet och chefsrollen. För att täppa till denna kunskapslucka har en grupp forskare vid Umeå universitet och Karolinska Institutet genomfört en större studie där de belyser situationen för unga chefer.
– Ett övergripande mål med projektet var att visa hur organisationer kan tänka och göra för att både locka till sig och behålla yngre chefer, säger Susanne Tafvelin, docent vid institutionen för psykologi på Umeå universitet.

Otydligt mandat
En av delstudierna i projektet bygger på en enkätundersökning som gjordes ihop med SCB och som inkluderade svar från 1100 chefer i åldern 19-29 år, samt svar från en jämförelsegrupp med chefer som var 30 år och äldre. Och resultaten kan ses som nedslående. De yngre cheferna uppgav att de upplevde chefsrollen mer känslomässigt krävande än de äldre. De svarade också i högre grad än sina äldre kollegor att de upplevde otydliga mandat, oklara förväntningar och motstridiga krav.
– Det var mycket vanligare att de yngre cheferna inte riktigt visste var deras bestämmanderätt började och slutade: kan jag ge det här beskedet eller behöver jag fråga någon, ligger detta på mitt eller någon annans bord? Med otydliga mandat blir jobbet mer tungrott och stressigt, säger Susanne Tafvelin.
Hon fortsätter:
– De hamnade också i känslomässigt krävande situationer i högre grad än de äldre cheferna. Det kan handla om sådant som att hantera en konflikt eller bemöta en medarbetare som mår dåligt eller som inte levererar.

Yngre chefer mer stressade
Att de yngre cheferna befinner sig i en prövande arbetssituation verkar också få inverkan på deras mående, enligt studien. Yngre chefer uppgav i högre utsträckning än de äldre kollegorna att de är drabbade av till exempel stress och utbrändhet.
– Även deras syn på de själva som chefer påverkas. Vi såg att de yngre chefer som rapporterade otydliga mandat, krav och förväntningar också i högre grad tyckte att de fungerade dåligt som chefer. Det verkar som att stressen och otydligheten hänger ihop med att man blir lite passiv och rörig i ledarskapet.

Utsatta för ”stålbad” i början
För att få ännu bättre förståelse för de yngre chefernas arbetssituation genomförde forskarna ytterligare en studie där de intervjuade unga chefer, äldre chefer, stödfunktioner och medarbetare från olika organisationer. Efter analysen framkom ett mönster – de yngre cheferna ansågs bryta mot normen till följd av sin ålder och tvingades därför jobba hårdare initialt för att bevisa sin duglighet som ledare.
– Chefsrollen förknippas av tradition med en äldre och erfaren person. De yngre cheferna sticker därför ut och blir, enligt intervjuerna, testade av medarbetarna. En del kallar det för ett ”stålbad”, säger Susanne Tafvelin.

Kompischef för att bli accepterad
Av intervjuerna framgick också att de yngre cheferna använde ett antal strategier för att bli accepterade av personalen, berättar Susanne Tafvelin. Det handlade till exempel om att lägga i en högre växel i jobbet eller om att framhäva sina faktiska yrkeskunskaper, utöver ledarskapet, för att skapa förtroende och få respekt.
– Vi såg också att de yngre cheferna medvetet agerade ödmjukt och lät kollegorna vara experter på arbetsuppgifterna. Man blev en form av kompischef som innebar att man lite abdikerade från sin chefsroll.
En positiv slutsats i intervjustudierna var att de yngre cheferna trivdes bra på arbetsplatsen när de väl hade kommit ur och igenom stålbadet i inledningsskedet.
– Men vi såg i enkätundersökningen att det är många som faller bort. Det har säkert att göra med att yngre chefer utsätts för större prövningar, särskilt i början, säger Susanne Tafvelin och fortsätter:
– Utmaningarna för de yngre cheferna handlar inte bara om att leda äldre, utan om att leda andra rent generellt. Om man plötsligt blir chef över jämnåriga kollegor kan det uppstå problem kopplat till exempelvis auktoritet.

Än värre för kvinnliga unga chefer
Forskarna tittade också på om de fanns skillnader i hur de kvinnliga respektive manliga unga cheferna beskrev sin arbetssituation. De fann att kvinnorna i högre grad än männen uppgav att de omgärdades av otydliga mandat, osäkerhet i ledarskapet, oklara förväntningar och tuffa emotionella krav.
– Det var alltså etter värre för de kvinnliga unga cheferna. Det kan bero på att man då inte bara sticker ut i rollen som ung chef, utan även som kvinna.