Chef – så blir dina misstag din styrka

Det finns många olika sätt att hantera situationen när du just upptäckt att du har gjort ett misstag. En vanlig variant är ”victim blaming”, det vill säga att helt enkelt skylla på någon annan.

– Något annat som ofta förekommer är att försöka rättfärdiga det man har gjort – för att tona ned sitt ansvar – eller att hänvisa till stress eller trötthet. Ytterligare ett sätt är att hävda att ”alla andra gör så här” som bortförklaring, säger Cathrine Felix, lektor i filosofi, som har ägnade sin avhandling i filosofi åt mänskliga misstag.

Alla dessa varianter kan mycket väl förekomma på en arbetsplats – och alla bör man undvika, konstaterar hon.

– Inte minst chefer har en hel del att vinna på att hantera sina misstag med öppenhet. Till att börja med är det ju ingen som tror att en chef är ofelbar, och att visa sig mänsklig gör att det öppnar för känslan av att chefen är ”en i gänget”. Det bidrar till en mer avspänd stämning.

Cathrine Felix rekommenderar också att försöka se humorn i det som hänt, helt enkelt att våga skratta åt sina egna misstag.

– Att dela med sig av misstag på det sätt kan vara en effektiv ”ice-breaker” på en arbetsplats. Det kan bana väg för ökad acceptans och fungera som ett slags socialt kitt. Men givetvis måste man vara noga med vilka misstag man skrattar åt – är det något som har allvarliga konsekvenser blir det helt fel att försöka skämta bort det.

Det där med humor och glädje är något som Pontus Bodelsson, VD för Karnov Group (Norstedts Juridik), varmt förespråkar som en värdefull del av företagskulturen och den psykosociala arbetsmiljön. Inte minst i sin bok ”Management by glädje”, där han även gör en distinktion mellan att ha glädje i jobbet och glädje på jobbet.

– Glädje i jobbet handlar om att man upplever sina arbetsuppgifter som meningsfulla, och känner en tillfredsställelse av detta. Det är något som har blivit brett uppmärksammat på senare år och många ledare som har insett vikten av den glädjen, säger han.

Däremot har det gått trögare med satsningar på att öka glädjen på jobbet, menar Pontus Bodelsson.

– Det bygger på att man känner att jobbet är lustfyllt och att det finns något lättsamt i företagskulturen, oavsett hur seriösa ens arbetsuppgifter är. Det är få ledare som är beredda att driva på för att öka det lustfyllda i arbetet, speciellt i tider med tuffa ekonomiska villkor. Vilket är högst beklagligt, eftersom det finns mycket forskning som visar att glädje på jobbet tydligt bidrar till framgångar för verksamheten.

Företagskulturen har förstås stor betydelse för om och hur misstag på jobbet lyfts fram – och vice versa.

– Om man har en auktoritär chef som aldrig begår misstag, då är det nära tillhands att mörka det man själv gör. Man vill ju inte framstå slarvig inför en ”perfekt” chef, säger Cathrine Felix.

Det kan i sin tur leda till att organisationens utveckling hämmas, menar Pontus Bodelsson.

– Organisationens samlade lärande blir större om man vågar erkänna misstag. Om man ska skapa något nytt är misstag både en oundviklig och värdefull del av arbetet, säger han.

Minst lika viktigt är att en öppen attityd, med chefer som har förmågan att visa sig svaga, direkt skapar en ökad tillit i arbetsgruppen.

– Det gäller även medarbetare emellan, men för chefer kommer det att vara en väg till stärkt ledarskap, säger Pontus Bodelsson.

Han lyfter fram konkreta forskningsresultat kring nyttan med ökad tillit: organisationer med en företagskultur som rymmer hög tillit har 50 procent högre produktivitet. Dessutom har det mätts upp 70 procent mindre upplevd stress och 40 procent färre fall av utbrändhet på arbetsplatser som präglas av hög tillit.

– Det är med andra ord positivt för både organisationen och individen. På det sättet kan förmågan att visa svagheter bli din största styrka som chef.

Cathrine Felix konstaterar att du alltid kommer att inge respekt när du tar ditt ansvar, det vill säga att stå för de misstag du har gjort – och vid behov rätta till det som har blivit fel.

– De misstag som är lite grövre, eller till synes små misstag där konsekvenserna har blivit stora, måste hanteras extra omsorgsfullt. Då kan det vara frågan om att visa att du vidtar åtgärder för att det inte ska upprepas, till exempel att se över processen eller ändra rutiner, säger hon.

Sedan gäller det även att ha en viss tajming, alltså att ta ansvar i rätt tid.

– Det finns gott om exempel på politiker som först inte vill kännas vid misstag som de påstås ha begått, men som till slut tar sitt ansvar när det inte längre går att neka. Då har ju värdet av deras ansvarstagande sjunkit rejält.

Samtidigt är det viktigt att inte vara för snabb med att kalla något ett misstag.

– Det får i alla fall inte bli så att du titt som tätt ursäktar dig och skojar om fel som du har begått. Det blir överdrivet och kan göra att du betraktas som slarvig eller inte trovärdig. Eller både och, säger Cathrine Felix.