Fredrik Grythberg: Sju nyårslöften för arbetsgivare

De flesta företag har arbetsmiljöstrategier och ungefär nio av tio erbjuder friskvårdsbidrag. Trots det är antalet sjukskrivningar fortfarande höga. Kanske är det dags för nyårslöften på arbetsplatsen, resonerar Fredrik Grythberg, och delar med sig av sina förslag till chefer och arbetsgivare.

1. Vi ska skapa möjligheter
Att ha kunskap om hälsosamma vanor är självklart en grund för att göra förändringar eller behålla en vana. Men utan rätt förutsättningar är kunskapen inte mycket värd. 

Att det finns möjlighet, tid och tillgänglighet, står för 40 procent av en beteendeförändring. Därför är det centralt för dig som arbetsgivare att skapa möjligheter för de anställda att följa de hälsoprogram som initieras. Det kan också handla om att motivera och möjliggöra för mentala resurser, att vara ”redo” för en viss förändring eller aktivitet. 

2. Vi ska rannsaka vår intention
Varför erbjuder företag friskvårdsbidrag och stegtävlingar? De flesta chefer har en förhoppning om, och förväntan på, att det till exempel ska minska kostnader för frånvaro, förändra beteenden, öka produktiviteten, förbättra testvärden (blodtryck, kondition och så vidare), öka lönsamheten eller bidra till en allmän positiv upplevelse av arbetsplatsen. 

Se till att rannsaka er intention; varför vill ni att personalen ska må bättre fysiskt, psykiskt och socialt? Att kommunicera mänskliga värden och omtanke skapar klart större engagemang än om medarbetare uppfattar hälsoinsatser som ett sätt att kunna pressa dem ännu mer.

3. Vi ska inte definiera hälsa
WHO:s definition av hälsa är ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom och funktionsnedsättning”. Och det kan innebära vitt skilda saker för olika individer. 

Alla har olika förutsättningar, värderingar, önskningar och mål. Någon kanske skulle må bra av att börja promenera, en annan av att gå till gymmet. En individ kan motiveras av att dra ner på något och en annan av att sluta helt. Vissa vill ha tydliga arbetstider, andra blir mindre stressade av flexibilitet. Låt varje individ definiera vad som ger dem en känsla av ett gott välbefinnande.  

4. Vi ska se utanför vår fysiska arbetsplats
För många är arbetslivet och den privata sfären sammanflätad på grund av dagens digitala arbetsmiljö. För de flesta arbetsgivare är hur mycket de ska lägga sig i personalens privatliv en ständig frågeställning. 

Men genom att se vad det finns för utmaningar när det gäller att få ihop vardagen hos de anställda, kan ni också se vad som skulle kunna vara värdefulla förmåner. Till exempel städhjälp till medarbetare med småbarn. Att minska på bördor som skapar stress i vardagen ger kraft att fokusera på arbetet och att återhämta sig på fritiden. 

5. Vi ska förstå effekterna
Arbetsmiljöarbete ska inte bara förankras hos ledning och chefer. Kompetensutveckla och utbilda för att denna grupp ska få förståelse för (både för sitt eget välbefinnande och sina medarbetares) vilka positiva effekter insatser kan ge. 

Ur förståelsen kan en vilja växa fram att låta välbefinnandet genomsyra allt från verksamhetsmål till vardagliga aktiviteter, arbetstider och relationer.  

6. Vi ska vara nyfikna
Ställ frågan ”Varför?” gång på gång. Varför är ni stressade? Varför har ni för hög arbetsbelastning? Varför har ni för dålig målstyrning? Varför stakar inte chefen ut vägen? Varför gör inte chefen detta? Jaha, hen har inte kunskap! 

Genom att arbetsgivaren inte tänker ut svaren själv utan i stället gör en gedigen behovsanalys, kan ni komma till botten med faktorer som skapar ohälsa. När ni tror att ni hittat svaret, fråga ”Varför?” igen från början till slut. Lägg ett pussel och se om ni behöver åtgärda problemet från flera håll.   

7. Vi ska inte göra allt
Att låta medarbetare inspirera sina kollegor skapar både förtroende och förståelse. Den som befinner sig mitt i vardagens uppgifter har koll på gruppens utmaningar.

Hitta olika medarbetare (ambassadörer) – som kan hantera stressen, är fysiskt aktiva, är glädjespridare, äter hälsosamt, får ihop livspusslet – och ge dem tid och budget att föreläsa eller initiera hälsoprojekt. Det här är en klassiker inom företagshälsovård, men också ett frustrerande åtagande om arbetsgivaren inte skapar tid.