Pensionsexperten: Så påverkas du av en ny riktålder

Pensionsmyndigheten har lämnat förslag till ny riktålder för pension. Men vad betyder det för Sveriges arbetstagare? Jusektidningen Karriär har kollat med Juseks pensionsexpert Åsa Harvig Göthberg.

Foto: Shutterstock/Pressbild

 

Svenskarna blir allt äldre, vilket var en av anledningarna till att riksdagens pensionsgrupp i december fattade beslut om att göra om pensionssystemet och höja pensionsåldern.

Nu har Pensionsmyndigheten lämnat sitt förslag på hur riktåldern för pension ska beräknas, eller med andra ord när vi i framtiden ska gå i pension.

– Eftersom vi blir allt äldre är det nödvändigt att höja pensionsåldern för att pensionerna i framtiden ska kunna räcka till oss alla och vara på en rimlig nivå. Om samhället ska ha råd med våra pensioner behöver vi helt enkelt jobba längre, förklarar Åsa Harvig Göthberg, Juseks pensionsexpert för privat sektor.

Enligt Pensionsmyndighetens förslag ska pensionsåldern höjas stegvis i framtiden. För personer födda mellan 1958 och 1960 ska riktåldern vara 66 år, medan de som är födda mellan 1961 och 1963 ska jobba tills de är 67.

För alla födda efter 1964 ska riktåldern höjas enligt ett beräkningssystem. Prognosen säger att den som är född 1970 får en riktålder på 69 år, den som är född 1983 får en riktålder på 70 år och den som är född 1997 får en riktålder på 71 år.

– Riktåldern för varje årskull kommer fastställas vid 60 års ålder. Men man ska vara medveten om att riktåldern kan komma att ändras, den är inte ristad i sten utan är beroende av vad som händer med medellivslängden, säger Åsa Harvig Göthberg.

Precis som i dag innebär systemet som föreslagits att man har rätt att ta ut pension fyra år i förväg. Då har man även rätt att ta del av grundskyddet, vilket innefattar garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Rätten till sjuk-, aktivitets- och arbetslöshetsersättning, som i dag upphör vid 65 års ålder, kommer följa med de riktåldrar som slås fast.

Enligt Pensionsmyndighetens beräkningar så skulle snittarbetstagaren vid riktåldern få en allmän pension på cirka 56 procent av slutlönen och med tjänstepension då nå upp till mellan 70 och 80 procent av sin snittlön.

Den här fiktiva snittarbetstagaren har dock arbetat och betalat skatt från 23 års ålder.

– Examensåldern i Sverige är bland de högsta i OECD och bland Juseks medlemmar är det vanligare att man kommer senare ut i arbetslivet, ofta runt 28 års ålder. Det innebär ju att du har färre år som löntagare att betala skatt och tjäna in din pension. Ett allmänt råd är att försöka arbeta även under studierna och då helst hos en arbetsgivare som har kollektivavtal och betalar tjänstepension, säger Åsa Harvig Göthberg.

Förslagen från Pensionsmyndigheten ska nu klubbas i riksdagen. En bred majoritet av riksdagens partier står bakom förra årets överenskommelse.