100 forskares unika blixtanalys av valet

Blott elva dagar efter riksdagsvalet släpptes rapporten Snabbtänkt. I den analyserar närmare 100 forskare valet utifrån slutresultat, det politiska läget och valrörelsen. "Det har varit en jätteutmaning för oss", säger redaktören Niklas Bolin, docent i statsvetenskap på Mittuniversitetet.

Varje forskare hade på sin lott att leverera en analys med fokus på partier, politiska frågor, valkampanjen, nyhetsmedier, väljare, sociala medier, visuell kommunikation eller populär kommunikation. 

Niklas Bolin, en av fyra redaktörer för Snabbtänkt, säger att Mittuniversitetets forskningscenter Demicom under en längre tid funderat på att göra något med inspiration av förlagor från Grekland och Storbritannien. 

– Där har man tidigare publicerat olika analyser tätt inpå val. Vi tyckte det var en spännande idé att prova det i en svensk kontext. Gensvaret blev exceptionellt. Vi hade hoppats på att samla 50 forskare men slutrapporten omfattar över 80 bidrag á 800 ord och närmare 100 forskare, inklusive några utländska.

Hur har projektet fortlöpt?

– Det är naturligtvis en stor utmaning att göra en välgrundad analys med tanke på den begränsade tiden att samla in nya data. En annan utmaning för många forskare var att formulera sig på ett sätt som tilltalar en bred läsekrets. Vi har alltså lagt stor vikt vid att texterna inte ska vara inomvetenskapliga.

– Alla skribenter är experter på sina områden och har en bra grund att stå på. Mycket handlar om att göra analyser utifrån befintlig forskning och att kunna reflektera över vad man ser i det här valet mot bakgrund av tidigare forskningsläge.

Vad ser du som mest intressant i valrörelsen?

– Jag vill vara försiktig (intervjun genomfördes 14 september, reds anm) med att säga något. Men jag kan säga att det varit en väldigt intensiv valrörelse med extremt många mediala event, kanske fler än någonsin – och i alla kanaler. 

– Valresultatet var i någon mening känt under en längre tid. Några partier gick visserligen upp mer än väntat och tvärtom men eftersom utgången var utkristalliserad har regeringsbildningsfrågan överskuggat det mesta både före och efter 9 september.

Hur ser du på att rekordmånga väljare bestämde sig så sent?

– Trenderna blir allt tydligare. Allt fler bestämmer sig senare och vi ser en ökad rörlighet mellan partierna. Enligt SVT:s undersökning på valkvällen bytte fler än 4 av 10 personer parti från förra valet. Man ska ta siffrorna med en viss nypa salt eftersom det kommer en djupare väljarundersökning om några år. Men rörligheten är ett tecken på hur väljarbeteenden förändras och det innebär att valkampanjerna kommer ha allt större betydelse när fler röster finns att ”slåss” om.

Byter ännu fler väljare parti 2022?

– Det finns inget skäl att tro att rörligheten ska upphöra. En långsiktig trend är att väljare byter parti oftare, bestämmer sig senare och blir mer benägna att röstsplittra, det vill säga rösta olika i respektive val. Att rösta på samma parti till riksdag, kommun och landsting är inte lika givet längre. Man röstar individuellt och jag kan se det som något positivt att vi gör reella val.

Får Snabbtänkt en uppföljare?

– Ja om jag personligen får bestämma kanske redan i Europaparlamentsvalet 2019. Men som alltid i forskarvärlden handlar det om ekonomi. I sammanhanget vill jag betona att alla medverkande har arbetat ideellt med sina analyser, på sin fritid. Det här har varit väldigt kul och vi har en ambition att följa upp rapporten och hoppas på att kunna göra det.