På det psykologiska försvarets frontlinje

Den psykologiska krigföringen på­går i stort sett hela tiden. Med valet i höst ökar hoten. Fredrik Konnander, verksamhetsansvarig för att möta informationspåverkan på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), har rustat för det värsta tänkbara.


Redan i februari 2017 påbörjade myndigheten förberedelserna inför att Sverige går till valstugorna.

– Vi har en särskild organisation inom MSB som arbetar med valet. Vi har försökt att höja kunskapen, både om hoten och om hur vi gemensamt kan möta dem, berättar Fredrik Konnander.

– Har vi byggt upp en tillräckligt bra förmåga att skydda valet så kanske hotaktörerna ser att Sverige är ett för hårt mål.

Drygt 10 000 tjänstemän, politiker och journalister har utbildats om informationspåverkan. 

Nu är det upp till dem att upptäcka den och rapportera vidare i systemet så att det går att skapa en nationell lägesbild. 

– Om aktiviteter kan identifieras som påverkan riktad mot Sverige så ska vi kunna möta dem.

Men han kan inte säga något om hur situationen har sett ut fram till i dag:

– Informationspåverkan från främmande makt styrs av olika hotaktörer – och om vi avslöjar hur vi värderar deras insatser innebär det ju att de får facit.

Men MSB och andra myndigheter är förberedda på ett tufft scenario och han förklarar att både utbildningarna och förberedelserna har utgått från de sårbarheter som valsystemet har – och hur de kan reduceras.

– Då är vi väl förberedda om något sker.

Fredrik Konnander började arbeta på MSB 2014, men jobbade med liknande frågor inom Försvarsmakten innan dess.

– När jag började med det här vid MSB så var det ingen i samhället som diskuterade frågan, men nu är det ”top of mind” hos många. Det har ändrats enormt, konstaterar han. 

När han pratar om informationspåverkan är det egentligen psykologisk krigföring, eller utländska påverkanskampanjer, det handlar om. 

– Man kan enkelt beskriva påverkanskampanjer som företagsekonomi för nationalstater, det handlar om att samordna diplomati, information och militära samt ekonomiska maktmedel så att de stödjer varandra och får så stor effekt som möjligt, säger han. 

Ingen påverkanskampanj är den andra lik. Fredrik Konnander jämför dem med schackspel.

– Det finns oändligt antal drag du kan göra. Den stora utmaningen är att identifiera vem som ligger bakom och i vilket syfte.

Det är nämligen inte alltid en stormakt eller ens ett enskilt land. I samband med presidentvalet i USA 2016 avslöjade till exempel Dagens Nyheter en fabrik i Makedonien som skapade felaktiga nyheter – och tjänade pengar på det.

Påverkanskampanjer slår oftast mot redan inflammerade diskussioner, svagheter i ett land, för att splittra.

– Om man lyckas, och politikerna tvingas diskutera frågor som är irrelevanta, kan det leda till att de inte har kraft att fatta beslut i de som är viktiga, säger han.

Det finns flera utmaningar i Fredrik Konnanders arbete. Att få ihop det intensiva arbetslivet med fritid och familj är en av dem, att få myndigheter att samarbeta är en annan. Och ingen arbetsdag är den andra lik.

– På förmiddagen kan man briefa statsministern för att under eftermiddagen ha ett möte med en pensionärsförening, berättar han.

En stor del av hans verksamhet är händelsestyrd men det blir också många resor, inte bara inom Sveriges gränser, utan även till andra länder för att diskutera de gemensamma utmaningarna som påverkanskampanjer innebär.

– Sverige anses ligga långt fram när det gäller psykologiskt försvar, många andra länder vill prata med oss om hur vi ser på problembilden.