Kampen för demokratin lockade nya JK:n

Att få tillfälle att värna demokratin, rättssäkerheten och yttrandefriheten. Det var det som fick Mari Heidenborg att tacka ja till tjänsten som ny Justitiekansler.

Mari Heidenborg har en lång karriär inom rättsväsendet bakom sig. Hon tog sin juristexamen i slutet av 1980-talet och har under 2000-talet bland annat varit rättssakkunnig hos Justitieombudsmannen, hovrättslagman i Svea hovrätt och lagman vid Solna tingsrätt. Närmast kommer hon från en anställning som justitieråd i Högsta domstolen. Dessutom var hon ordförande i 2014 års sexualbrottskommitté.

Nu blir du i stället JK. Varför?

– Egentligen har hela min karriär handlat om frågor som rättssäkerhet, demokrati samt yttrandefrihet och tryckfrihet. Med det engagemanget blir uppdraget som JK väldigt lockande. Grunden i uppdraget är att värna demokratin.

Om du ser tillbaka på vägen som fört dig hit, känns den självklar och spikrak eller har den styrts av tillfälligheter?

– Jag har utryckt det här förut, men även krokiga vägar bär till målet. Min karriär har inte varit spikrak, jag har till exempel inte jobbat inom regeringskansliet utan huvuddelen är som domare. Jag har valt uppdrag utifrån mitt engagemang.

Mari Heidenborg tycker om att vara chef och ser som grundbultarna i sitt ledarskap att ge medarbetarna bra utvecklingsmöjligheter i en bra arbetsmiljö. Kittet för att skapa en god miljö är kommunikation och att fokusera på det gemensamma uppdraget.

Justitiekanslern har som huvuduppgifter att utöva en extraordinär tillsyn över den offentliga förvaltningen, att reglera skador för vilka staten ansvarar i förhållande till enskilda, att företräda staten i rättegångar, att vara exklusiv åklagare i mål om tryck- och yttrandefrihetsbrott samt att fungera som regeringens juridiska rådgivare.

Om du är tvungen att välja, vilket av uppdragen känns mest spännande?

– Även om det är uppdelat i fem så handlar det om att staten och myndigheter ska sköta sig och utöva sin makt på ett rättssäkert sätt. Jag kommer tillbaka till att det är att värna de demokratiska värdena som är viktigast.

2016 inledde JK tolv undersökningar gällande tryck- och yttrandefrihetsbrott. 2017 steg den siffran till 37. Vad tror du om de utmaningar det öppna samhället står inför?

– Det öppna samhället står inför stora utmaningar och jag tror inte att det är tillfälligheter att siffran ökat. Det kan ha att göra med att det i dag är lättare för enskilda människor att göra sig hörda i och med digitaliseringen. Polarisering i samhället gör också att frågor ställs på sin spets. Jag tror att den utvecklingen kommer att fortsätta. Det är också en väldigt viktig del av JK:s arbete att fokusera på de här frågorna.

Din företrädare Anna Skarhed talade om vikten av att ”kombinera tradition och förnyelse”. Är du själv en traditionalist eller förnyare?

– Oj! Jag skulle nog se mig själv som en förnyare. Jag har jobbat för förändring inom domstolsväsendet. Dock så ser jag de traditionella värdena. Jag ser vikten av att ha en linje bakåt. Jag vill inte ha en förnyelse på bekostnad av att man mister sina rötter.