Jan Carlzon: "Det krävs modigare ledningar"

Den är kurslitteratur på Harvard Business School och förre presidenten Bill Clintons favoritbok. Den finns på 23 språk och gavs i våras ut i Vietnam för första gången. Trots att det gått 33 år sedan den skrevs är Jan Carlzons "Riv pyramiderna!" ständigt aktuell. Nu kommer ännu en svensk nyutgåva.


I boken förespråkas ett decentraliserat ledarskap. Ett ledarskap där man inte styr med order och instruktioner utan i stället kommunicerar ett mål och låter varje människa ta ansvar för sin del i ett sammanhang som är större än dem själva. När Jan Carlzon skrev boken 1985 var han 44 år och hade meriter som talade för sig själva. Han hade som vd för, i tur och ordning, Vingresor, Linjeflyg och Sas lyckats att vända brakförluster till storvinster.

Varför skrev du boken?

– Vi hade startat ett totalt förändringsarbete i Sas där man tidigare väldigt detaljerat utgått från produktionsmedlen, alltså flyget. Vi ville vända på det och i stället bli ett företag som utgick från kunden och i vårt fall affärsresenärer. Vi använde uttrycket att vi brukade flyga flygplan, men att vi nu måste lära oss att flyga människor. Vi skulle bli ett kunddrivet och personalengagerat företag. De som jobbade mot kunderna förstod direkt. Men på teknik- och pilotsidan tyckte många att flygplanet ändå var det viktiga. Jag såg det som en möjlighet att få alla i Sas att läsa boken och förstå tankarna bakom vår ändring.

Du talar mycket om kundnyttan. Hur såg det ut då och vad var det du ville ändra?

– Jag menar att det inte finns någon organisation som inte har som uppdrag att skapa kundnytta. Då är de som jobbar ut mot kunden de viktigaste. Mötet med kunderna de skapar är sanningens ögonblick, eller Moments of truth, som boken heter i USA. Det mötet kan inte arrangeras av en central ledning. I mötet måste man se den individuella kunden, inte en kundmassa.

– När den digitala handeln uppstod tänkte jag att ”där rök min filosofi”. I själva verket har det blivit tvärtom. Är det någon gång viktigt att hitta individen som kund så är det i den digitala världen. Ta Spotify till exempel. De har insett att de måste utveckla sin tjänst som en individuell kundservice. Spotify vet bättre vad jag gillar än jag själv!

Du vill se ledare, inte chefer. Vad är skillnaden?

– Det är stor skillnad. En chef är en individ som gör verksamhet, står mitt i gruppen och pekar med hela handen och säger sånt som ”Flytta den där!” eller ”Måla om!”. De förmedlar egentligen ofta beslut som tagits av andra högre upp. En ledare skapar förutsättningar för att verksamhet blir gjord i stället för att själv göra den. Man pekar ut målet, kommunicerar det så att människor känner sig delaktiga och så låter man varje person ta ansvar för sin del i ett sammanhang som är större än dem själva. På det sättet behövs inte så många mellanchefer. Men du kan inte lämna över ansvaret utan att följa upp. Som ytterst ansvarig måste du följa upp resultatet och bedöma och belöna. Det är att visa respekt.

Vad krävs för att leda framgångsrikt?

– Mod. Du ska kunna lyssna, internt och externt, men sedan ha modet att säga: ”Nu har jag lyssnat färdigt. Nu går vi mot det här målet. Ni som inte gillar det får lämna, annars får ni gå med. Alla ska dit”. Det krävs mod att fördela så mycket ansvar till så många individer.

I Riv pyramiderna! förespråkar du plattare hierarkier. Är det alltid bäst?

– Det gör jag inte. Det är inte en organisationsbok. Det är en filosofibok. Vad jag säger är att det krävs modigare ledningar. Om ledaren fördelar ansvaret försvinner instruktionerna för detaljgenomförande och då behövs inte så många mellanchefer. På omslaget till Volantes nyutgåva av Riv Pyramiderna! är det en rivningskula som träffar mitten av pyramiden. Det är där du tidigare hade mellanchefer.

Din bok fortsätter att sälja oavbrutet. Vad gör att den funkar?

– När den kom ut på 80-talet var det ett radikalt nytänkande. I dag är det tänket en nödvändighet i den globala ekonomin. Det är tankar som är mera nödvändiga och tillämpbara i dag än någonsin, vi var tidigt ute. Men det är lite fascinerande vad den har betytt.

Vad gör du i dag?

– Nu är jag lite till åren. Jag lägger ner hälften av tiden på min kropp och min själ och hälften på föreläsningar och lite små projekt. Jag är delägare i en del bolag där jag är aktiv, inte exekutivt, men jag bevakar mina ekonomiska intressen.

Vad hade du ändrat på om du skrivit Riv pyramiderna! 2018?

– Volante ger ut den som nyupplaga nu och jag har skrivit ett förord, men i övrigt är det samma bok. Jag skulle kunna lägga till citatet att ”det viktigaste är att ge människorna den frihet det innebär att få en snäv affärsstrategi”. Det gjorde vi på Sas och det blev en oerhörd framgång. Vi skulle var bäst för frekventa affärsresenärer. Punkt slut. Medarbetarna förstod vad det innebar och vi fick en väldig kraft framåt.

– Lars Lagerbäcks sätt att driva Islands landslag i fotboll var med lite samma tankegång. Laget kom in på plan och var ett med publiken och med tittarna hemma. Lagerbäck satt längst bak med armarna i kors. Han hade gjort sitt. Nu var det spelarnas tur. Det finns tränare som hojtar på varje boll, trots att ingen på plan riktigt hör. Det skapar oro och rädsla hos spelarna och de lagen vinner aldrig. Det kan man direkt överföra till företagsvärlden.