”Det är ett ohållbart slöseri med kompetens”

Sverige riskerar att gå miste om en stor resurs om inte utrikes födda akademiker får arbete i nivå med sin utbildning, visar en forskningsrapport som Jusek låtit ta fram. "Alla tjänar på att utrikes födda akademiker får ett arbete som motsvarar deras utbildning", säger Daniel Lind, samhällspolitisk chef på Jusek.

Daniel Lind. Foto: Olof Holdar

 

Mitt i högkonjunkturen är arbetslösheten bland akademiker rekordlåg. Endast en procent är arbetslösa, visar bland annat en rapport från Akademikernas a-kassa som publicerades i maj. 

Samtidigt arbetar ett stort antal utrikes födda akademiker med underkvalificerade jobb. Enligt en forskningsrapport som tagits fram på uppdrag av Jusek skulle de offentliga finanserna kunna förstärkas med nära 13 miljarder kronor om utrikes födda akademiker får jobb i nivå med sin utbildning. Samhällsvinsten består till största delen av ökade skatteintäkter.

– I dag är var femte akademiker i Sverige utrikes född och allt för många av dem är arbetslösa eller överkvalificerade för sina jobb. Samtidigt har sju av tio företag svårt att hitta högutbildad arbetskraft. Det är ett ohållbart slöseri med kompetens, säger Daniel Lind.

Mellan 2014 och 2016 ökade antalet utrikes födda akademiker som var överkvalificerade för sina jobb kraftigt, från 45000 till 55000. Hela 10000 av dem har jobb som inte kräver gymnasieutbildning. Om de kunde få kvalificerade jobb frigörs även så kallade enkla jobb till personer utan gymnasieutbildning.

– Samhällsdebatten fokuserar på de som har det allra svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. Rapporten visar att samhället har mycket att vinna på att även fokusera på att utrikes födda akademiker inte bara får ett jobb utan rätt jobb. Med bättre jobbkedjor får fler lågutbildade jobb samtidigt som fler invandrade akademiker kommer till sin rätt i arbetslivet. Alla vinner på en bättre matchning, avslutar Daniel Lind.

Rapporten är skriven av nationalekonomen Patrick Joyce vid forskningsinstitutet Ratio. Samma beräkning gjordes för statistik från 2014, då var den uppskattade samhällsvinsten 10 miljarder kronor. Kalkylen bygger på antagna heltidslöner för akademikeryrken, yrken som kräver gymnasieutbildning samt enkla yrken. Uppgifterna är hämtade från SCB samt Sacos lönestatistik.