Jusek i Almedalen: ”Vi behöver se rättskedjan som en helhet”

Regeringens satsning på rättsväsendet haltar. Får inte alla länkar i rättskedjan mer resurser kan det skapa problem i decennier framöver. Det menade Juseks ordförande Sofia Larsen vid ett av förbundets seminarier i Almedalen, där bland andra rikspolischefen Anders Thornberg deltog. "Satsningen på polisen är nödvändig, men vi behöver se rättskedjan som en helhet", sa Sofia Larsen.

Polismyndigheten har fått miljarder i ökade anslag av regeringen. Även övriga länkar i rättskedjan har fått tillskott, men inte alls i samma omfattning. Det var ett centralt ämne under Juseks seminarium Ett modernt rättsväsende – mer än fler poliser, som hölls under Almedalsveckan.

Martin Holmgren, generaldirektör för Domstolsverket, samt Nicklas Lagrell, personaldirektör på Åklagarmyndigheten, uttryckte sin frustration över situationen inför närvarande politiker, moderaternas rättspolitiska talesperson Tomas Tobé, samt Helene Petersson, socialdemokratisk ledamot i justitieutskottet.

– Polisen har fått stora tillskott, men det har inte vi – vilket vi påpekat för regeringen. Vårt budgetyrkande handlar om att bibehålla nivån. På sikt behöver vi öka, annars blir vi en flaskhals i den här kedjan, förklarade Nicklas Lagrell och fick medhåll av Martin Holmgren på Domstolsverket:

– Vårt läge är att antal mål ökar väsentligt, i synnerhet brottmål. Vi har ett nyanställningsbehov och precis som Åklagarmyndigheten har vi begärt rejäla tillskott för att klara det under perioden 2019–2020.

Domstolsverkets anslag förväntas till allt större del användas för att stärka säkerheten i domstolarna. En rapport från Jusek i våras visar att var tredje Jusekmedlem som är anställd inom rättsväsendet och på vissa andra myndigheter har utsatts för hot, våld eller trakasserier under de senaste två åren.

Rikspolischefen framhöll behovet av samverkan för att klara de utmaningar som kommer av befolkningsökningen och en orolig omvärld. Han berättade bland annat om förslaget att akademiker på Polismyndigheten ska kunna snabbutbilda sig till poliser.

– Vi måste hitta den rätta mixen av kompetens i våra team och många av våra anställda akademiker vill bli poliser, så att man exempelvis kan göra husrannsakningar.

De tre rättsvårdande myndighetscheferna tycktes vara eniga om att det utöver resurser krävs reformer för att komma tillrätta med strukturella problem, kompetensförsörjning och säkerhet – men att det parlamentariska läget med minoritetsregeringar gör det svårt att genomföra.

Tomas Tobé (M) menade dock att det finns en samsyn på utskottsnivå, åtminstone kring resurstilldelningen, när det gäller att minska brottsligheten. 

– Resursfrågan är inte oviktig, men det handlar också om ökade befogenheter, exempelvis att säkerställa att polisen ska kunna få tillstånd till utökad datalagring samt att använda mer hemliga tvångsmedel för att lagföra kriminalitet. Vi vill dessutom erbjuda en gräddfil för akademiker att komma in i polisyrket.

Även Helene Petersson (S) vill bredda kompetensen inom rättsväsendet:

– Vi behöver mer samverkande kompetens för att kunna påskynda möjligheterna att lagföra narkotikahandel och gängkriminalitet. Vi har öppnat upp för andra kompetenser inom exempelvis polisens utredningsverksamhet.

Avslutande ord vid seminariet gick till Juseks ordförande, Sofia Larsen:

– Resurser behövs, men det handlar inte bara om det. Vi tror på långsiktiga lösningar för att lösa problem med kompetensförsörjning och bättre styrmedel.