Akademiker starkast på arbetsmarknaden

Med Europas högsta sysselsättningsgrad är akademikerna Sveriges mest robusta kollektiv. Det visar en arbetslöshetsrapport från Akademikernas a-kassa. – Utbildning är den stora vattendelaren på svensk arbetsmarknad, säger Alexandra Oljans Ahlin, utredare på a-kassan.

De senaste nio åren har Akademikernas a-kassa publicerat en årlig arbetslöshetsrapport fylld med statistisk om akademikernas ställning på arbetsmarknaden.

Mitt i en brusande högkonjunktur kunde situationen för högutbildade inte vara bättre. 

– Med en arbetslöshet på otroligt låga en procent är det mesta toppen, konstaterar Alexandra Oljans Ahlin.

Det totala antalet akademiker har ökat till 1,7 miljoner av de 5,8 miljoner av Sveriges befolkning som är i arbetsför ålder (20–64 år). 

Sysselsättningsgraden bland akademiker, det vill säga andelen som arbetar, är hög: över 90 procent. 

94 procent är anställda, på hel- eller deltid, vilket är en något högre andel jämfört med alla sysselsatta på arbetsmarknaden där motsvarande siffra är 91 procent. En övervägande majoritet av akademikerna har fast anställning och bara sex procent är företagare, jämfört med nio procent för alla sysselsatta.

– Många fast anställda är ett tecken på att det är konkurrens om arbetskraften i högkonjunkturen. När den försvagas kommer inslaget av tidsbegränsade anställningar att öka, kommenterar Alexandra Oljans Ahlin.

Hon nämner också att det i rapporten syns att antalet arbetssökande med låg eller ingen utbildning har ökat på senare år:

– Skillnaderna växer på arbetsmarknaden. Det är fortsatt svårt för grupper i utsatt ställning, det vill säga utomeuropeiskt födda, lågutbildade, funktionsnedsatta och ålderskategorin 55+. 

Något bättre går det för utrikesfödda med utbildning, även om det här finns matchningsproblem.

– Men det finns många initiativ för att ta tillvara på den gruppen, yrkesspråkkurser, validering av utbildningar eller snabbspår för nyanlända, säger Alexandra Oljans Ahlin.

Akademikernas a-kassa är Sverige största med 700000 medlemmar. Under 2017 var det endast i snitt 7000 av medlemmarna som fick a-kassa. Utöver det har cirka 4000 aktivitetsstöd eller deltar i program för att bli mer anställningsbara. 55000 av Juseks medlemmar är medlemmar i Akademikernas a-kassa och 535 av dem fick a-kassa i mars.

Enda problemet för a-kassan är att anslutningsgraden sjunkit de senaste åren. 

– När arbetsmarknaden är god är det färre som väljer att gå med i a-kassan. Man glömmer bort att det krävs tolv månaders medlemskap för att kvalificera sig för inkomstbaserad ersättning, säger Alexandra Oljans Ahlin.