Torsdag 22 februari

Tema: #metoo

I spåren av #metoo

Hösten 2017 ekade ett vredesvrål över Sverige. Tiotusentals kvinnor vittnade om hur sexuella trakasserier är en del av vardagen. #Metoo kan leda till ett paradigmskifte i jämställdhetsdebatten.
– Förändringen har bara börjat, säger jämställdhetsminister Åsa Regnér.

Illustration: Cecilia Lundgren

Söndagen den 15 oktober uppmanade skådespelaren Alyssa Milano alla kvinnor som utsatts för sexuella trakasserier att göra sina röster hörda under hashtaggen metoo. Detta efter rapporter om långtgående sexuella övergrepp i USA:s filmbransch. Samma dag publicerades 25 svenska inlägg taggade #metoo i sociala medier. 

Två dagar senare, den 17 oktober, var antalet uppe i 11 000, uppger DN. Det dittills högsta antalet svenska  #-inlägg under en enskild dag, enligt analysföretaget Retriever. I samma veva började svenska medier rapportera om sexuella övergrepp – och uppropet växte lavinartat. 

Många gånger stannar det därvid. Men inte denna gång. I stället kom upprop efter upprop, från yrkeskår efter yrkeskår, i vilka kvinnor vittnade om en arbetsmiljö fylld av allt från genustrakasserier och systematiska förminskanden till hot och våldtäkter. 

Mest använd har hashtaggen varit i USA, men sett per capita är Sverige det land där #metoo fått mest genomslag.

De senaste månaderna har inneburit ett paradigmskifte i frågan om sexuella trakasserier. Diskussionen har flyttats från att handla om individuella skitstövlar och plumpa skämt till att omfatta ett strukturellt systemfel i hela samhället. Ingen kan längre säga att de inte vet. 

Frågan har också fått politisk prioritet. 

Den 11 december hade jämställdhetsminister Åsa Regnér ett möte med företrädare för ett urval av alla upprop, varav #medvilkenrätt, #akademiuppropet och #inteförhandlingsbart var några.

– Det var ett bra möte, skriver hon i en mejlintervju med Karriär.

– Alla nätverk framförde konkreta förslag. Allt från att barn måste få kunskap om vad sexuella trakasserier är, till att det måste införas tydliga sanktionsmöjligheter när arbetsgivare inte agerar enligt sin lagstadgade skyldighet. 

Åsa Regnér tycker att responsen från politiskt håll, både från regeringen och oppositionen, har varit bra:

– Vi har för närvarande den mest seriösa debatt om jämställdhetspolitik som jag har upplevt under den här mandatperioden. Jag tycker att det är viktigt att vi har så stor och stark politisk enighet i hur allvarligt vi ser på de här frågorna. Sedan är vi inte alltid ense om lösningar.

Det är inte bara kvinnorna i uppropen som ministern har träffat. #Metoo-bollarna studsade vidare från ministernivåns åsikter till myndigheternas handlingar ovanligt snabbt för att vara ett medieupprop.

– I november träffade jag, tillsammans med justitieminister Morgan Johansson, cheferna för Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Brottsförebyggande rådet. Det är bara ett exempel på möten och kontakter som har tagits tack vare #metoo-upprop, skriver Åsa Regnér.

Fram till jul hade åtta statsråd olika möten med initiativtagare, myndighetschefer och andra maktinstitutioner. Bland annat mötte jämställdhetsminister Åsa Regnér och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson arbetsmarknadens parter, samt myndighetscheferna på Arbetsmiljöverket och Diskrimineringsombudsmannen. 

Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, har träffat generaldirektörerna för Universitetskanslersämbetet, Universitets- och högskolerådet samt Vetenskapsrådet med anledning av #akademiuppropet. Under januari kallade näringsminister Mikael Damberg alla styrelseordföranden i statliga bolag till möte i frågan.

Genom debatten har många talat om en förtroendekris för hela rättsstaten. Att antalet anmälda brott och fällande domar är så få i relation till den enorma mängd vittnesmål i uppropen tyder på att rättssäkerheten för kvinnor på det här området är minst sagt bristande. 

Det är inte otroligt att vi får se en översyn av olika delar av det juridiska systemet och hårdare skrivningar i till exempel arbetsmarknadslagstiftningen. Förslaget på ny samtyckeslag är det kanske tydligaste exemplet, men enligt Åsa Regnér agerar regeringen på flera fronter:

– Alla ministrar ser över vad de kan göra. På mitt område har Stiftelsen Allmänna Barnhuset fått medel för information och stödmaterial om sexuella övergrepp och trakasserier till samtliga grundskolor och gymnasieskolor. Att vi öppnade Jämställdhetsmyndigheten i Göteborg är ett tydligt besked om att regeringen tar frågan om jämställdhet på största allvar.

Även Jenny Kallerman, jurist och vice ordförande för Jusek, är nöjd och imponerad över vilken fart händelse-
utvecklingen har tagit. Den 12 december hade Jusek ett seminarium om hur man förebygger sexuella trakasserier. Förbundet spred också checklistor med råd till medlemmar och förtroendevalda dagarna efter juristernas upprop #medvilkenrätt.

– Vi måste vara nära medlemmarna i för dem viktiga frågor och här lyckades vi vara det väldigt snabbt. Det var mäktigt att få befinna sig i stormens öga, säger hon. 

Ellinor Ekström är art director på Garbergs reklambyrå och en av dem som drog igång kommunikationsbranschens #sistabriefen. Efter branschgalan 100-wattaren, där det förekom en del skämt om #metoo-rörelsen på scenen, initierades uppropet av fem kvinnor.

– Vi kände inte varandra tidigare men det var lätt att enas kring texten, berättar hon.

De startade en hemlig Facebook–grupp, som växte genom personliga inbjudningar, och processade uppropstexten där. På grund av läckor flyttades vittnesmålen senare till ett stängt dokument.
– Det var synd, för det var ett jättefint peppande och stöttande människor emellan.

Nu skriver medlemmarna i stället in framsteg som gjorts på arbetsplatserna.

När uppropstexten var klar publicerades den i gruppen med en utträdesknapp för de som signerat tidigare versioner.
– Det är väldigt viktigt att folk vet vad de har skrivit under på, säger hon.  

2126 namn stod med när #sistabriefen gick ut, fler har tillkommit senare. Uppropet formulerades just som en brief till byråägare, reklamskolor och branschorganisationer, komplett med frågor att svara på. 

– Vi har fått jättebra feedback. Både i ord och handling, folk håller möten och tar fram nolltoleransdokument. Enligt byråvalskonsulter ställer kunder redan andra krav på byråer, säger Ellinor Ekström.

– Det är det största som hänt – att byråledare tar tag i det och öppnar för diskussion. 

Hur de går vidare med #sistabriefen är ännu inte klart. Alla svar från mottagarna av uppropet har i skrivande stund inte kommit in. Men precis som Åsa Regnér och Jenny Kallerman tror Ellinor Ekström att en normförflyttning redan skett.

– Den pågår. Det går inte att flyga under radarn längre. Och det är viktigt att det nu införs strukturella förändringar, säger hon.

– Som en jämställdhetsbudget. Man sätter en budget för många andra mål. Även detta arbete ska ha en. Sedan är det viktigt att ta reda på vad som behöver göras på varje arbetsplats och lägga en handlingsplan utifrån det.

Det viktigaste framöver blir att hålla diskussionen vid liv, menar Ellinor Ekström, men visst finns det risk för ansträngda tystnader:

– Det är en känslig fråga. Men man kan lära sig att hålla diskussionen på en bra nivå.

Jenny Kallerman håller med. Framför allt blir de samtal som innehåller repliken ”men så får man väl inte säga längre” viktiga framöver, tycker hon. Men vi får inte skapa en kultur där människor är rädda för att bli fördömda om de gör fel. 

– Det handlar om att lära sig hantera det. Man får göra fel, men man måste lära sig av det, säger hon och vill förflytta frågan från kön till makt.

– Vi ska inte jaga män. Det är inte en manskultur, utan en maktstruktur. Det handlar om makt. Man utnyttjar inte sin maktposition. Punkt. Man behandlar andra människor på ett respektfullt sätt – både män och kvinnor. 

Hon uppmanar alla män att delta ännu mer aktivt i diskussionen, att ”träda ut i strålkastarljuset och visa hur man gör rätt”.

– Att förneka diskussionen är också ett maktutövande. Alla har ansvar för att motverka detta.

För Jusek är frågan även viktig eftersom den handlar om arbetsmiljö. Därmed kommer förbundet att fortsätta driva den. I skrivande stund skapas en utbildning som medlemmar och förtroendevalda kan hålla på sina arbetsplatser, dessutom har en plattform för medlemmarnas frivilliga engagemang i frågan startats. Att det redan är så stort gläder henne oerhört:

– Ur fackligt perspektiv är det också häftigt att se medlem-till-medlem-engagemanget, som är grunden till det fackliga arbetet.

Ledarskap : Kollektivt ledarskap

Foto: Anders G Warne

Här delar alla på ledarskapet

Delat ledarskap har funnits sedan romarriket. Men företeelsen utvecklas och tar hela tiden nya former för att passa dagens utmaningar. Ett exempel är konsultbolaget Accigo som drivs av de 140 medarbetarnas ambitioner genom kollektivt ledarskap.

  • 21 februari

Ärendet : Jusek griper in

Illustration: Rebecca Elfast

250 beredskapstimmar fick Jens att sätta ner foten

Jens och hans kollegor kunde arbeta hur mycket övertid som helst under sin beredskap utan att få varken övertidsersättning eller extra arbetsvila. Efter en månad med över 250 beredskapstimmar fick han nog och tog kontakt med Jusek.

  • 19 februari

Annons

Livet bakom fasaden : Releaseansvarig på SMHI

Foto: Magnus Glans

Hon är redo – i alla väder

De som ser möjligheten att kolla vädret på smhi.se som en självklarhet borde kanske rikta ett extra tack till Niloofar Mosavar Rahmani, releaseansvarig på SMHI:s IT-avdelning. När systemen krånglar söker hon upp problemet genom systemtekniskt detektivarbete. Så att vi inte behöver överraskas av regn, storm, snö och värmeböljor.

  • 16 februari

Färre anslutna utmaning för flera fackförbund

Den fackliga organisationsgraden är på väg ner bland anställda i Sverige, visar en ny rapport. "Det räcker inte att Jusek växer, och att vi lyckas rekrytera inom Saco-familjen. Fackförbunden måste ha många medlemmar och hög medlemsanslutning om den svenska modellen ska kunna fortsätta existera", säger Maria Arrefelt, förhandlingschef på Jusek. 

  • 14 februari

Annons

Foto: Liber/Pressbild

”En drömchef är duktig på att skapa bra team” 

Ett Linkedin-inlägg inspirerade Maria Gerlofson, journalist, ekonom och ledarcoach på Act and Grow, att skriva boken Drömchef eller stressmakare, nio vägar till ett hållbart ledarskap. 

  • 14 februari

Balans & livsstil : Arbetsmiljö

Foto: Olof Holdar

Fredrik Grythberg: Sju nyårslöften för arbetsgivare

De flesta företag har arbetsmiljöstrategier och ungefär nio av tio erbjuder friskvårdsbidrag. Trots det är antalet sjukskrivningar fortfarande höga. Kanske är det dags för nyårslöften på arbetsplatsen, resonerar Fredrik Grythberg, och delar med sig av sina förslag till chefer och arbetsgivare. 

  • 13 februari

Riksdagsledamöter mentorer för invandrade akademiker

Sex riksdagsledamöter tar under våren på sig rollen som mentorer i Juseks mentorskapsprogram för invandrade akademiker. 

  • 13 februari

Rapport: Svårt att göra medvetna val om efterlevandeskydd

Att efterlevandeskydd tjänstepensionen ibland är förval och ibland inte beroende på avtalsområde, gör det svårt för pensionssparare och pensionärer att få en överblick, konstaterar Pensionsmyndigheten i en ny rapport. 

  • 12 februari
Foto: Björn Larsson Rosvall

Ekonomen som hjälper Sverige till OS

Snart är det dags för de olympiska spelen i Pyeongchang. Men för Sveriges Olympiska Kommitté, som ansvarar för Sveriges deltagande, har förberedelserna pågått under de senaste fem åren. Karriär frågade ekonomichefen Mikael Gunnarzon hur hans arbete ser ut inför tävlingarna. 

  • 9 februari
Foto: Shutterstock

Så mycket tjänar Jusekmedlemmarna

47400 kronor. Det är medellönen för Juseks medlemmar enligt färsk lönestatistik. Jämfört med tidigare år har medellönen ökat för samtliga medlemsgrupper. 

  • 8 februari

Porträttet : Danica Kragic Jensfelt

Foto: Jimmy Eriksson

Hon lär robotar ”tänka”

Danica Kragic Jensfelt är en av Sveriges ledande robotexperter. Hon konstaterar att det ännu är lång tid kvar tills robotarna förändrar arbetslivet på allvar – men att det är hög tid att förbereda samhället.

  • 2 februari
Foto: Privat

"Problemet är att folk inte reflekterar"

Mats Alvesson är kritisk mot att organisationer inför allt fler policys och processer – utan att någon reflekterar över om de verkligen funkar. Eller om man skulle kunna göra på ett annat sätt. Möt professorn som myntade uttrycket funktionell dumhet i arbetslivet.

  • 10 januari

Lösningen : Föräldraledighet

Foto: Shutterstock

Koppla greppet kring föräldraledigheten

Att planera och tänka igenom sin kommande föräldraledighet är bra. Förutom att maxa ledigheten utan att förlora för mycket inkomst har du rätt till lönesamtal, semesterdagar och lönerevision. Att hålla kontakten med arbetsgivaren är klokt – det visar intresse och ingen glömmer din kompetens, menar de experter som Karriär talat med. 

  • 15 december
Illustration: Jens Magnusson

Det gäller vid sexuella trakasserier

Två procent av svenskarna har blivit drabbade på jobbet under det senaste året – och det är arbetsgivarens ansvar att förebygga, utreda och åtgärda. Det handlar om sexuella trakasserier.

  • 12 december

Tema : Framtidsspaning

Illustration: Björn Öberg

Välkommen till framtiden

I år fyller Jusek 80 år. I förbundets begynnelse på 1940-talet var arbetstid en av de stora frågorna. Kampen om tiden lär bara bli intensivare. Hur ser arbetslivet i Jusekbranscherna ut om 20 år, om 80 år? Karriär firar 80-årsjubilaren med en nutidsanalys, en rejäl framtidsspaning och konstaterar att hur väl Jusekmedlemmarna lyckas med sitt arbete avgör framtidens välfärdssamhälle. 

  • 8 december

Tema : Sociala medier

Foto: Magnus Glans

Privata uppdateringar kan slå mot jobbet

Det plingar till i mobilen. Kanske är det en vän som hör av sig för att tipsa om en ledig tjänst, en svårhanterlig vänförfrågan från chefen – eller rent av ett hot mot dig och din familj. Sociala medier har blivit en del av våra arbetsliv på gott och ont. Och de är här för att stanna. Så här kan du hantera dem. 

  • 1 november

KRÖNIKAN

Vi har alla varit med om det. Ögonblicket då polletten trillar ner, då man fattar något på riktigt, inte bara med hjärnan utan med hela sitt väsen. En insikt som formulerar sig och kliver upp på scenen efter att ha cirkulerat i kulisserna i åratal och sedan, när den märker att den får genuin uppmärksamhet, fortplantar sig genom kroppen.

Coachen

Man får ju ofta rådet att man ska återhämta sig efter till exempel en arbetstopp. Hur gör man det i ett vanligt arbetsliv med heltid och fem veckors semester per år?

KRÖNIKAN

Ett nytt år med digital ambivalens

I samband med ett nyårslöfte för några år sedan köpte jag ett aktivitetsarmband. Till en början var vi väldigt bra kompisar. Det höll koll på mig, gav mig uppmuntrande rop och hejade på i min dagliga strävan. 

Vad händer på ditt jobb?

Mejla red@tidningenkarriar.se och berätta!

Annons

INSTAGRAM

Följ Karriär @tidningenkarriar

Twitter