Fredag 20 april

Tema: #metoo

I spåren av #metoo

Hösten 2017 ekade ett vredesvrål över Sverige. Tiotusentals kvinnor vittnade om hur sexuella trakasserier är en del av vardagen. #Metoo kan leda till ett paradigmskifte i jämställdhetsdebatten.
– Förändringen har bara börjat, säger jämställdhetsminister Åsa Regnér.

Illustration: Cecilia Lundgren

Söndagen den 15 oktober uppmanade skådespelaren Alyssa Milano alla kvinnor som utsatts för sexuella trakasserier att göra sina röster hörda under hashtaggen metoo. Detta efter rapporter om långtgående sexuella övergrepp i USA:s filmbransch. Samma dag publicerades 25 svenska inlägg taggade #metoo i sociala medier. 

Två dagar senare, den 17 oktober, var antalet uppe i 11 000, uppger DN. Det dittills högsta antalet svenska  #-inlägg under en enskild dag, enligt analysföretaget Retriever. I samma veva började svenska medier rapportera om sexuella övergrepp – och uppropet växte lavinartat. 

Många gånger stannar det därvid. Men inte denna gång. I stället kom upprop efter upprop, från yrkeskår efter yrkeskår, i vilka kvinnor vittnade om en arbetsmiljö fylld av allt från genustrakasserier och systematiska förminskanden till hot och våldtäkter. 

Mest använd har hashtaggen varit i USA, men sett per capita är Sverige det land där #metoo fått mest genomslag.

De senaste månaderna har inneburit ett paradigmskifte i frågan om sexuella trakasserier. Diskussionen har flyttats från att handla om individuella skitstövlar och plumpa skämt till att omfatta ett strukturellt systemfel i hela samhället. Ingen kan längre säga att de inte vet. 

Frågan har också fått politisk prioritet. 

Den 11 december hade jämställdhetsminister Åsa Regnér ett möte med företrädare för ett urval av alla upprop, varav #medvilkenrätt, #akademiuppropet och #inteförhandlingsbart var några.

– Det var ett bra möte, skriver hon i en mejlintervju med Karriär.

– Alla nätverk framförde konkreta förslag. Allt från att barn måste få kunskap om vad sexuella trakasserier är, till att det måste införas tydliga sanktionsmöjligheter när arbetsgivare inte agerar enligt sin lagstadgade skyldighet. 

Åsa Regnér tycker att responsen från politiskt håll, både från regeringen och oppositionen, har varit bra:

– Vi har för närvarande den mest seriösa debatt om jämställdhetspolitik som jag har upplevt under den här mandatperioden. Jag tycker att det är viktigt att vi har så stor och stark politisk enighet i hur allvarligt vi ser på de här frågorna. Sedan är vi inte alltid ense om lösningar.

Det är inte bara kvinnorna i uppropen som ministern har träffat. #Metoo-bollarna studsade vidare från ministernivåns åsikter till myndigheternas handlingar ovanligt snabbt för att vara ett medieupprop.

– I november träffade jag, tillsammans med justitieminister Morgan Johansson, cheferna för Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Brottsförebyggande rådet. Det är bara ett exempel på möten och kontakter som har tagits tack vare #metoo-upprop, skriver Åsa Regnér.

Fram till jul hade åtta statsråd olika möten med initiativtagare, myndighetschefer och andra maktinstitutioner. Bland annat mötte jämställdhetsminister Åsa Regnér och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson arbetsmarknadens parter, samt myndighetscheferna på Arbetsmiljöverket och Diskrimineringsombudsmannen. 

Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, har träffat generaldirektörerna för Universitetskanslersämbetet, Universitets- och högskolerådet samt Vetenskapsrådet med anledning av #akademiuppropet. Under januari kallade näringsminister Mikael Damberg alla styrelseordföranden i statliga bolag till möte i frågan.

Genom debatten har många talat om en förtroendekris för hela rättsstaten. Att antalet anmälda brott och fällande domar är så få i relation till den enorma mängd vittnesmål i uppropen tyder på att rättssäkerheten för kvinnor på det här området är minst sagt bristande. 

Det är inte otroligt att vi får se en översyn av olika delar av det juridiska systemet och hårdare skrivningar i till exempel arbetsmarknadslagstiftningen. Förslaget på ny samtyckeslag är det kanske tydligaste exemplet, men enligt Åsa Regnér agerar regeringen på flera fronter:

– Alla ministrar ser över vad de kan göra. På mitt område har Stiftelsen Allmänna Barnhuset fått medel för information och stödmaterial om sexuella övergrepp och trakasserier till samtliga grundskolor och gymnasieskolor. Att vi öppnade Jämställdhetsmyndigheten i Göteborg är ett tydligt besked om att regeringen tar frågan om jämställdhet på största allvar.

Även Jenny Kallerman, jurist och vice ordförande för Jusek, är nöjd och imponerad över vilken fart händelse-
utvecklingen har tagit. Den 12 december hade Jusek ett seminarium om hur man förebygger sexuella trakasserier. Förbundet spred också checklistor med råd till medlemmar och förtroendevalda dagarna efter juristernas upprop #medvilkenrätt.

– Vi måste vara nära medlemmarna i för dem viktiga frågor och här lyckades vi vara det väldigt snabbt. Det var mäktigt att få befinna sig i stormens öga, säger hon. 

Ellinor Ekström är art director på Garbergs reklambyrå och en av dem som drog igång kommunikationsbranschens #sistabriefen. Efter branschgalan 100-wattaren, där det förekom en del skämt om #metoo-rörelsen på scenen, initierades uppropet av fem kvinnor.

– Vi kände inte varandra tidigare men det var lätt att enas kring texten, berättar hon.

De startade en hemlig Facebook–grupp, som växte genom personliga inbjudningar, och processade uppropstexten där. På grund av läckor flyttades vittnesmålen senare till ett stängt dokument.
– Det var synd, för det var ett jättefint peppande och stöttande människor emellan.

Nu skriver medlemmarna i stället in framsteg som gjorts på arbetsplatserna.

När uppropstexten var klar publicerades den i gruppen med en utträdesknapp för de som signerat tidigare versioner.
– Det är väldigt viktigt att folk vet vad de har skrivit under på, säger hon.  

2126 namn stod med när #sistabriefen gick ut, fler har tillkommit senare. Uppropet formulerades just som en brief till byråägare, reklamskolor och branschorganisationer, komplett med frågor att svara på. 

– Vi har fått jättebra feedback. Både i ord och handling, folk håller möten och tar fram nolltoleransdokument. Enligt byråvalskonsulter ställer kunder redan andra krav på byråer, säger Ellinor Ekström.

– Det är det största som hänt – att byråledare tar tag i det och öppnar för diskussion. 

Hur de går vidare med #sistabriefen är ännu inte klart. Alla svar från mottagarna av uppropet har i skrivande stund inte kommit in. Men precis som Åsa Regnér och Jenny Kallerman tror Ellinor Ekström att en normförflyttning redan skett.

– Den pågår. Det går inte att flyga under radarn längre. Och det är viktigt att det nu införs strukturella förändringar, säger hon.

– Som en jämställdhetsbudget. Man sätter en budget för många andra mål. Även detta arbete ska ha en. Sedan är det viktigt att ta reda på vad som behöver göras på varje arbetsplats och lägga en handlingsplan utifrån det.

Det viktigaste framöver blir att hålla diskussionen vid liv, menar Ellinor Ekström, men visst finns det risk för ansträngda tystnader:

– Det är en känslig fråga. Men man kan lära sig att hålla diskussionen på en bra nivå.

Jenny Kallerman håller med. Framför allt blir de samtal som innehåller repliken ”men så får man väl inte säga längre” viktiga framöver, tycker hon. Men vi får inte skapa en kultur där människor är rädda för att bli fördömda om de gör fel. 

– Det handlar om att lära sig hantera det. Man får göra fel, men man måste lära sig av det, säger hon och vill förflytta frågan från kön till makt.

– Vi ska inte jaga män. Det är inte en manskultur, utan en maktstruktur. Det handlar om makt. Man utnyttjar inte sin maktposition. Punkt. Man behandlar andra människor på ett respektfullt sätt – både män och kvinnor. 

Hon uppmanar alla män att delta ännu mer aktivt i diskussionen, att ”träda ut i strålkastarljuset och visa hur man gör rätt”.

– Att förneka diskussionen är också ett maktutövande. Alla har ansvar för att motverka detta.

För Jusek är frågan även viktig eftersom den handlar om arbetsmiljö. Därmed kommer förbundet att fortsätta driva den. I skrivande stund skapas en utbildning som medlemmar och förtroendevalda kan hålla på sina arbetsplatser, dessutom har en plattform för medlemmarnas frivilliga engagemang i frågan startats. Att det redan är så stort gläder henne oerhört:

– Ur fackligt perspektiv är det också häftigt att se medlem-till-medlem-engagemanget, som är grunden till det fackliga arbetet.

Foto: Shutterstock

Fler kvinnor än män får högre lön på nytt jobb

21 procent fler kvinnor än män höjer sin lön när de byter jobb enligt nya siffror från Trygghetsrådet. "Löneskillnaderna kan vara på väg att jämnas ut", säger Trygghetsrådets vd Lennart Hedström.

  • 19 april

Saco-S vill förhandla om villkor vid omlokaliseringar

De statliga förhandlingsorganisationerna har lämnat in en framställan om förhandling till Arbetsgivarverket. Saco-S, Seko och OFR/S, P, O efterlyser en större förståelse för medarbetare när myndigheter omlokaliseras.

  • 18 april

Annons

Foto: Shutterstock/Jusek

Vårbudget: Jusek efterlyser mer pengar till rättsväsendet

Polisen får 200 miljoner extra för att bekämpa organiserad brottslighet och terror i regeringens vårbudget. Bra, men inte bra nog, menar Juseks ordförande Sofia Larsen.

  • 16 april
Foto: Shutterstock

Blandade känslor för aktivitetsbaserat kontor

För att trivas i ett aktivitetsbaserat kontor utan fasta platser ska man vara chef, arbeta mycket i grupp eller ha arbetsuppgifter som inte kräver så mycket koncentration. Det visar ny forskning från Umeå universitet.

  • 13 april

Annons

Foto: Shutterstock

Lyckoforskningen kan ge nya perspektiv på välfärden

Att komplettera de traditionella, ekonomiska måtten med subjektivt välbefinnande har varit på tapeten i flera länder – bland annat i Sverige. Så, varför börjar blickarna att riktas mot lyckoforskningen – och vad kan vi lära av den? 

  • 12 april
Foto: Jusek

Jusek lanserar handbok om mentorskapsprogram

I dag släpps Kliv in – handbok för mentorskapsprogram för utrikesfödda, i vilken Juseks erfarenheter av att jobba med mentorskap samlas. "Vi vill med handboken underlätta för, och inspirera fler, arbetsgivare och organisationer att starta mentorskapsprogram för nyanlända", säger Charlotte Tarschys, biträdande samhällspolitisk chef på Jusek.

  • 10 april

Justitieministern: Beredd att öka resurserna

Morgan Johansson (S) möter kritiken från Åklagarmyndigheten med att regeringen är beredd att skjuta till mer pengar. "Får vi sitta kvar i höst kommer vi att satsa mer på hela rättskedjan", säger han till TT.

  • 9 april
Foto: Pressbild

"Mitt samvete är min motor"

I snart tjugo år har hon varit verksam inom frågor som rör mänskliga rättigheter och CSR. Men Parul Sharma, rektor och vd för The Academy for Human Rights in Business, har inga planer på att sakta ned – snarare tvärtom. 

  • 5 april

Liten ökning för flexibla anställningar

Utvecklingen på arbetsmarknaden rör sig mot mer flexibla och uppdragsbaserade anställningar – men än dröjer det innan gigekonomin tar över. Det konstaterar Arbetsmarknadsekonomiska rådet i en ny rapport.

  • 4 april
Foto: Shutterstock/pressbild

Destruktivt ledarskap leder till ohälsa

Ett destruktivt ledarskap leder till ohälsa och stress. En sådan chef är orättvis, osäker och har överkrav. "Det kan leda till att medarbetare presterar sämre, blir oengagerade och stressade", säger Maria Fors Brandebo, lektor vid Försvarshögskolan och författare till en ny bok i ämnet.

  • 3 april

Balans & livsstil : Återhämtning

Foto: Olof Holdar

"Ni hittar svar utanför policy och värdegrund"

Det här är min sista artikel i formatet Balans & livsstil i Jusektidningen Karriär. Jag vill därför ta tillfället i akt att inte ge er en mängd konkreta tips utan i stället reflektera kring bristen av återhämtning för hjärnan. Det är ett centralt problem i dagens diskussion om stress och psykisk ohälsa, skriver Fredrik Grythberg. 

  • 23 mars

Lösningen : Nej tack!

Illustration: Jens Magnusson

Konsten att säga nej

Chefen lägger på fler och fler uppgifter. Kollegor ber dig att hjälpa till med än det ena, än det andra. Hur säger man egentligen nej till uppgifter utan att bli stämplad som otrevlig eller gnällig? 

  • 16 mars

Tema : Allt om din lön

Foto: Shutterstock

Stor special: Allt om din lön

Nu är Juseks lönestatistik här – och för många är det snart dags för lönesamtal. Därför har vi samlat råd, kunskap, tips och inspiration som rör din lön i en stor special. 

  • 9 mars

Porträttet : Christina Knight

Foto: Linus Sundahl-Djerf

Jakten på kvinnliga förebilder

Efter 30 år i reklambranschen fick Christina Knight nog av mansdominansen. Ur frustrationen skrev hon boken Mad Women – A herstory of Advertising, som belyser branschens brist på jämställdhet. "Det kände mig helt bittert att leva i modern tid, i en bransch som ser sig som framåtlutad, men ändå har en sådan uppenbar brist på kvinnor."

  • 8 mars
Foto: Magnus Glans

Nya greppet: Peppa medarbetare med podd

Alla ska podda. Nu har turen även kommit till HR-avdelningen. Karriär tar tempen på fenomenet.

  • 26 februari

Tema : Framtidsspaning

Illustration: Björn Öberg

Välkommen till framtiden

I år fyller Jusek 80 år. I förbundets begynnelse på 1940-talet var arbetstid en av de stora frågorna. Kampen om tiden lär bara bli intensivare. Hur ser arbetslivet i Jusekbranscherna ut om 20 år, om 80 år? Karriär firar 80-årsjubilaren med en nutidsanalys, en rejäl framtidsspaning och konstaterar att hur väl Jusekmedlemmarna lyckas med sitt arbete avgör framtidens välfärdssamhälle. 

  • 8 december

KRÖNIKAN

Vi var hälften män och hälften kvinnor. De flesta av oss i 30-årsåldern, flera med barn. Vi ingick i ett team där alla hade olika funktioner och uppgifter. Dessutom hade vi en teamledare, en sorts chef, som planerade in tider för våra möten och ledde vårt gemensamma arbete. 

Coachen

Jag har precis blivit gruppledare för den grupp jag själv har jobbat i sedan flera år. Jag har inget formellt personalansvar men är ändå den som lägger scheman och ska se till så att arbetet fördelas och flyter på. Nu fortsätter mina tidigare kollegor att prata med vår gemensamma chef i stället för med mig, även i frågor som jag borde ha insyn i för att kunna göra mitt jobb. Hur tydliggör vi min roll för medarbetarna?

KRÖNIKAN

Hurra för nya perspektiv

Kommer du ihåg hur det är att vara ny på jobbet? Den där första dagen när man febrilt försöker klura ut hur man loggar in på datorn, vandrar runt i korridorerna på jakt efter ett undangömt förråd med kontorsmaterial och prövar inställningarna på kaffemaskinen?

Vad händer på ditt jobb?

Mejla red@tidningenkarriar.se och berätta!

Annons

INSTAGRAM

Följ Karriär @tidningenkarriar

Twitter