Lördag 25 mars

PORTRÄTTET

Pär Svärdson

”Det är få idéer
som blir något.”

Tema: Trakasserier på jobbet

Trakasserier mot tjänstemän ökar

När respekten för myndigheterna minskar, ökar trakasserierna mot tjänstemännen. Allt fler berättar om en hårdare attityd från medborgarna, som tappar tålamodet, och i ilska och förtvivlan går över gränsen. Men hoppet är inte ute: tack vare stöd från
chefer och säkerhetsarbete hanterar de statligt anställda ett allt mer komplicerat arbetsliv.

Påtryckningar från medborgarna, särskilt trakasserier, blir allt vanligare mot statliga tjänstemän, enligt Brå. Samtidigt minskar mörkertalet, som ett resultat av förbättrat säkerhetsarbete på myndigheterna.
Foto: Istock

Statliga tjänstemän har ett allt mer utsatt jobb. Trakasserierna ökar och fler känner av en hårdnande attityd från medborgarna.
– Det handlar om att lägga skulden för oönskade beslut på handläggaren eller att hota med att ta sitt liv om man inte får det man vill, säger Johanna Skinnari, forskare på Brottsförebyggande rådet, Brå.

Obehagliga telefonsamtal och mejl i syfte att påverka myndigheter och tjänstemän är numera vardag.
Enligt Brå har 61 procent av Kronofogdens personal råkat ut för ”otillåten påverkan”, där trakasserierna är vanligast. Motsvarande siffra på Migrationsverket är 49 procent och på Justitiekanslerns kontor så hög som 71 procent.
I höst har Brå presenterat undersökningar baserade på dels uppgifter från ett flertal myndigheter, dels enkätsvar från 45 500 tjänstemän. Bilden från Brå är tydlig:
– trakasserierna ökar
– yngre under 39 år drabbas mest

Orsakerna till tjänstemännens utsatthet är svårt att säga något helt säkert om.
Det kan handla om behovet av att myndigheter ska vara ständigt tillgängliga och samtidigt snabbt leverera beslut. Många talar om att respekten för tjänstemannarollen minskar, om det tuffa klimatet på nätet och ett hårdare samhälle, där människor pressas in i akuta situationer.
– Hoten kan vara väldigt påtagliga, säger John Andén, ordförande i Migrationsverkets Saco-förening. Det kan bli ett jävla tryck på medarbetarna, som kan vara nya och oerfarna och få lite väl mycket att hantera.
– Vi har ett svårt uppdrag, säger Johan Sandström, hr-direktör på Kronofogden. Många av dem som kommer i kontakt med oss är desperata och kan hota vår personal med att ”nu tar jag livet av mig”.
Att yngre råkar ut för trakasserier oftare än äldre kan enligt forskaren Johanna Skinnari bero på att unga jobbar i mer utsatta positioner, och att äldre ”i någon mån evakuerar sig från riskerna”:
– Men har man varit med ett tag har man också en annan vana och blir inte heller lika rädd.

Tjänstemän vittnar enligt Brå om stor förståelse för att oönskade beslut kan leda till ilska och förtvivlan. Att reagera kraftigt på ett livsavgörande besked uppfattas som mänskligt.
– Våra medarbetare vill ju göra rätt på ett korrekt sätt och då kan det bli en konflikt mellan hjärta och hjärna, säger Maria Johansson, arbetsmiljöspecialist på Migrationsverket.
Att tro att hotet, våldet och trakasserier helt kan arbetas bort, det anses inte riktigt realistiskt.
– Det kommer alltid att finnas personer som inte är nöjda med ett beslut eller en dom, säger Anita Kihlström Svensson, säkerhetschef på Domstolsverket. En stor del i arbetet med att förebygga riskerna är ett bra bemötande, eftersom det ökar chansen till god ordning, trygghet och säkerhet.
– Den som blir korrekt behandlad har lättare för att acceptera ett beslut, säger Agneta Blom, docent i statsvetenskap vid Örebro universitet och som tidigare på regeringens uppdrag arbetat med extremism och idrottsrelaterad brottslighet. Myndigheterna har ett enormt ansvar för att jobba med attityder och sin kultur. Det gäller att förhålla sig till det som händer på ett vuxet sätt.


Samtidigt har tjänstemännens tolerans mot trakasserierna minskat.
– Man tycker inte att det här är något som ingår i yrkesrollen utan att man faktiskt har rätt att förvänta sig att människor ska uppträda schysst, säger Johanna Skinnari på Brå.  
Hoten, våldet och trakasserierna betyder enligt Brå ingen egentlig påverkan på själva jobbet: majoriteten uppger i undersökningarna att de fortsätter att fatta obekväma beslut. I en Brå-intervju säger en myndighetsanställd: ”Det är det jag är så fascinerad av. Att de som blir utsatta blir stärkta, att det blir viktigare att stå upp för yrket.”
Däremot leder trakasserierna till konsekvenser för privatlivet.
– Det är vanligt är att man rensar bort hemtelefonnumret på nätet, undviker att använda sitt riktiga efternamn i sociala medier och kanske överväger att sluta eller börja jobba i en mindre utsatt position, säger Johanna Skinnari på Brå.

De som utsatts för trakasserier uppger att de har behov av stöd från kollegerna och en lyssnande chef, liksom gärna kontakt med företagshälsovården, till exempel i form av en psykolog. Ett öppet klimat är också ett fungerande motmedel mot avtrubbning och cynism. Liksom rutiner.
– Det måste vara tydligt för personalen var gränserna går och hur mycket man ska stå ut med, säger Pia Schyberg, handläggare på Arbetsmiljöverket inom organisatorisk och social arbetsmiljö. Sitter tänkesättet ”det här får man stå ut med” i väggarna, kan det öka riskerna. Ledningens ansvar är att bland annat att undersöka och åtgärda arbetsmiljön, och se till att personalen har rätt kunskaper och att rutinerna hålls levande.
I våras publicerade Jusek en egen undersökning bland medlemmar inom rättsväsendet. Där framgår att drygt 25 procent har utsatts för hot, våld och trakasserier under de senaste två åren. Undersökningen visar också att färre polisanmäler: från 23 procent polisanmälda händelser 2013, till dagens 14 procent.
– Varför det är så är jättesvårt att hitta ett enkelt svar på, säger Klas Werme, tillförordnad rättschef vid Polisregion syd, som undrar om inte det minskade antalet polisanmälningar egentligen handlar om klarsyn och inte resignation:
– Jag tror att de som jobbar inom rättsväsendet själva gör en bedömning om det finns omständigheter som går att jobba vidare med. Saknas sådana kontaktar man inte polisen. 

Av 100 polisanmälningar gjorda av Migrationsverket under 2014 har enligt Brå endast sju fall lett till åtal eller dom (sex fall av skadegörelse och ett av dataintrång, inget gällande hot, mordbrand eller våld). Klas Werme förklarar att bevisläget kan vara svårt:
– Går det inte att styrka ett hot lägger man ner utredningen. I den mängden ärenden som polisen har att utreda lägger vi större kraft där det finns teknisk bevisning. Så enkelt är det.
En av dem som hotats till livet i jobbet är Jenny Lindell, vice chefsåklagare på Malmö åklagarkammare (”alla gångerna har det lett till åtal i en eller annan form”). Hon har fått poliseskort till jobbet, haft vakter utanför hemmet och tvingats bo på hotell med familjen.
– När mina barn var små påverkade det mig mycket mer än vad det gör i dag – hur förklarar du för dem att de inte kan vara hemma? När det har varit som mest kritiskt har jag träffat en psykolog. Själva hotet går ju inte att ta bort, men man kan lära sig att hantera det.
Ändå säger Jenny Lindell att hon aldrig har påverkats i sitt arbete – ”åklagarmyndigheten är oerhört professionell”. Hon tror inte att ett skärpt straff för hot mot tjänsteman är en effektiv väg att gå.
– Nej, jag kommer nog inte att utsättas för färre hot om straffet skärps några månader. Om det ska ha en effekt kanske vi ska tala om tio år och då är frågan om det verkligen är rimligt? frågar Jenny Lindell och fortsätter:
– Trots allt har jag världens roligaste jobb. Det vi gör har betydelse och det är en oerhörd glädje när till exempel utsatta kvinnor blir upprättade. Det är en kick som många åklagare lever på och då får vi köpa jobbets baksida.

Att arbetet mot hot, våld och trakasserier har blivit bättre kan Monica Nebelius intyga. 2010 hotades hon fysiskt vid sitt hem, även barnen utsattes, när hon var domare i ett kopplerimål i Malmö. Efter att ha arbetat en tid inom polisen är hon nu på väg att börja som rådman vid tingsrätten i Hässleholm.
Då, för sex år sedan, protesterade Monica Nebelius i medierna mot tystnaden kring hot och trakasserier mot personal inom rättsväsendet.
– Men nu är det annorlunda, tack vare att vi pratar om det som kan hända och åtgärdar problemen, säger Monica Nebelius, som talar uppskattande om polistransporter, larmbågar och företagshälsovård.
– Man behöver någon att bolla med så att man inte sitter ensam med sina tankar. Jag tror på att vara öppen och att våga berätta. Och om det kan hjälpa någon annan är det bra. F

FOTNOT: I jämförelse med Brå:s undersökningar från 2005 är siffrorna för 2015 gällande trakasserier mot statliga tjänstemän ”väsentligt högre”, en uppgift som är ”bergsäker”. Brå vill inte ge exakta siffror, då undersökningarna genom åren har utförts på olika sätt.

FOTNOT: Jusektidningen Karriär har tidigare skrivit om hot, våld och trakasserier, se exempelvis nummer 3/2015, eller här.

Tema : Allt om din lön

Allt om din lön

Att trivseln på jobbet beror på mer än lönen innebär inte att den är oviktig. Tvärtom. En gång året om betygsätts din arbetsprestation på ett sätt som inte kan misstolkas. Det väcker känslor – och de är inte alltid positiva. Kanske är det därför som lönesamtalen skapar stress och osäkerhet bland både medarbetare och chefer.

  • 22 februari

Ledarskap : Omorganisation

Foto: Samir Soudah

Filosofera fram den nya organisationen

Trots minutiös planering blir omorganisationer lätt en storm med människor som motarbetar varandra. Med ett existensfilosofiskt perspektiv på människan kan det undvikas.

  • 22 februari

Annons

Ärendet : Jusek griper in

Arbetsgivaren hittade på egna pensionsregler

Att hålla koll på tjänstepensionen är viktigt, men svårt. Särskilt när arbetsgivaren hänvisar till både fel regler och fel avtal. "Jag var beredd att ge upp många gånger. Det hade inte gått utan Jusek," säger Anna.

  • 22 februari

"Färre och större kommuner att föredra"

Regeringen har tillsatt en kommunutredning. Men uppdraget är alltför försiktigt formulerat, anser Juseks opinionsbildare Margareta Wilhelmsson.

  • 21 februari

Annons

Mitt första jobb : Eva-Lena Frick

Foto: Maria Ottosson

Hon går mot framtida segrar

"Jag minns inte om jag sökte eller om jag bara halkade in, men mitt första jobb var som simlärare för barn under sommarlovet. På den tiden hade man inte simskolan inomhus, utan i insjöar. Det ser man sällan nu för tiden."

  • 21 februari

Min karriär : Henrik Storm Dyrssen

Med en brinnande själ för välfärden

Henrik Storm Dyrssen brinner så mycket för bättre fungerande välfärd att han kallar sig ”eldsjäl”. Men i starten av karriären sparkade han folk på investmentbanken UBS i London.

  • 21 februari

Annons

Lösningen : Graviddilemma

Illustration: Tove Hennix

Olagligt att missgynna gravida

Som kandidat kan du få frågan om du ska skaffa barn snart. Eller om du varit sjuk tidigare. Inga bekväma frågor, precis, och frågan är om de ens är lagliga att ställa. Här får du veta vad du måste, och vad du bör, avslöja under en jobbintervju.

  • 21 februari

Tema : Allt om din lön

Allt om din lön

Att trivseln på jobbet beror på mer än lönen innebär inte att den är oviktig. Tvärtom. En gång året om betygsätts din arbetsprestation på ett sätt som inte kan misstolkas. Det väcker känslor – och de är inte alltid positiva. Kanske är det därför som lönesamtalen skapar stress och osäkerhet bland både medarbetare och chefer.

  • 21 februari

Porträttet : Under ytan

Foto: Anna Rut Fridholm

Rädslan är en av Sofies drivkrafter

Sofie Lindblom sa upp sig från toppjobbet på Spotify. Hur vågade hon? "Är du inte lite rädd minst en gång i veckan pushar du inte dig själv tillräckligt."

  • 21 februari
Under industrialiseringen såg man samma tendenser som under 2000-talets it-era. Under båda perioderna pressade sig människor mer och den psykiska ohälsan ökade.
Foto: Fotolia

Sjuknärvaro kostar mer än sjukfrånvaro

Tiden efter julhelgerna är flest sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Är vi mer sjuka då – eller har vi kanske jobbat halvsjuka för ofta året innan och plötsligt kommer ”ketchupeffekten”?

  • 8 februari

Tema : Jämlikhet i vardagen

Kvinnor som är ekonomer tjänar 8 091 kr mindre per månad än män i  samma yrke. Av det totala antalet delägare som antagits de senaste tre åren är 30 procent kvinnor. Andelen kvinnor som är delägare i de tio största byråerna är 13 procent.
Illustration: Jens Nyström

Ojämlikt arbetsliv gynnar ingen

Kvinnor tappar fart i karriären när de blir föräldrar, utrikes födda stoppas redan i dörren. Det är läget på arbetsmarknaden om vi läser statistiken.

  • 2 februari
Ett gäng från Guerilla office på kafé Sup46, i november 2016 Via appen Meetup, Facebook och Guerilla office hemsida delas information om var och när man samlas, vanligtvis en hotellobby eller ett kafé. Initiativtagare är Vasilis Mavroudis och upplägget är
Foto: Vasilis Mavroudis

I delningsekonomin är kontoret bara ett klick bort

Frihet, enkelhet, valfrihet. Kraven på arbetsplatsen är i förändring. I den växande delningsekonomin blir det allt lättare att arbeta flexibelt. Nu är kontoret bara ett klick bort.

  • 5 december

Balans & livsstil : Njut av ledigheten

Karriärs livstilsrådgivare Fredrik Grythberg
Foto: Olof Holdar

Tagga ner med en 24-dagars stressdetox

Sällan är stressnivån så hög som när årets sista ledighet närmar sig. Därför  tycker jag du ska följa min detox och börja gå ner i varv redan den 1 december.

  • 30 november

KRÖNIKAN

Som de flesta andra kvinnliga journalister vet jag vad som väntar när jag öppnar inkorgen på datorn. Att internets personlighet har gått från att vara en nördig teknikkille med idéer om informations-frihet till ett högerextremt troll fixerat vid feminister är ingen nyhet.

KRÖNIKAN

Vardagen förvandlas lätt till ett maratonlopp

För ett tag sen tog jag en promenad på Söder i Stockholm, pratade i mobilen och stämde av några väldigt viktiga saker, sånt som – som vanligt – måste ordnas direkt. Medan jag gick där, isvinden låg på och jag var aningen sen dit jag skulle, fastnade blicken på en liten hund på trottoaren mittemot.

LYSSNA PÅ KARRIÄRS PODDAR

Populära Bodil Jönsson är tillbaka med nya boken ”Tio tankar om arbete” och parollen: ”Lagomarbete åt alla”. Dessutom säger hon att arbetet är vår tids hjärnspöke och att vi jobbar mycket mindre än vi tror.


Fler poddar att lyssna på

#9 Tagga ner och bli mer effektiv #8 Må bättre på jobbet #7 Amanda Lundeteg
Lyssna i iTunes

Coachen

Jag har läst att hjärnan rent fysiskt krymper av stress och att det är en av förklaringarna till varför det tar så lång tid att komma tillbaka efter en utbrändhet. Så hur ska jag göra för att hjärnan ska växa i stället? Hur ska jag tänka och leva? Förstår att frågan är svår men skulle ändå vilja få några riktlinjer som fungerar i vardagen.

Vad händer på ditt jobb?

Mejla red@tidningenkarriar.se och berätta!

Annons

Twitter

INSTAGRAM

Följ Karriär @tidningenkarriar