Lördag 21 oktober

Tema: Trakasserier på jobbet

Trakasserier mot tjänstemän ökar

När respekten för myndigheterna minskar, ökar trakasserierna mot tjänstemännen. Allt fler berättar om en hårdare attityd från medborgarna, som tappar tålamodet, och i ilska och förtvivlan går över gränsen. Men hoppet är inte ute: tack vare stöd från
chefer och säkerhetsarbete hanterar de statligt anställda ett allt mer komplicerat arbetsliv.

Påtryckningar från medborgarna, särskilt trakasserier, blir allt vanligare mot statliga tjänstemän, enligt Brå. Samtidigt minskar mörkertalet, som ett resultat av förbättrat säkerhetsarbete på myndigheterna.
Foto: Istock

Statliga tjänstemän har ett allt mer utsatt jobb. Trakasserierna ökar och fler känner av en hårdnande attityd från medborgarna.
– Det handlar om att lägga skulden för oönskade beslut på handläggaren eller att hota med att ta sitt liv om man inte får det man vill, säger Johanna Skinnari, forskare på Brottsförebyggande rådet, Brå.

Obehagliga telefonsamtal och mejl i syfte att påverka myndigheter och tjänstemän är numera vardag.
Enligt Brå har 61 procent av Kronofogdens personal råkat ut för ”otillåten påverkan”, där trakasserierna är vanligast. Motsvarande siffra på Migrationsverket är 49 procent och på Justitiekanslerns kontor så hög som 71 procent.
I höst har Brå presenterat undersökningar baserade på dels uppgifter från ett flertal myndigheter, dels enkätsvar från 45 500 tjänstemän. Bilden från Brå är tydlig:
– trakasserierna ökar
– yngre under 39 år drabbas mest

Orsakerna till tjänstemännens utsatthet är svårt att säga något helt säkert om.
Det kan handla om behovet av att myndigheter ska vara ständigt tillgängliga och samtidigt snabbt leverera beslut. Många talar om att respekten för tjänstemannarollen minskar, om det tuffa klimatet på nätet och ett hårdare samhälle, där människor pressas in i akuta situationer.
– Hoten kan vara väldigt påtagliga, säger John Andén, ordförande i Migrationsverkets Saco-förening. Det kan bli ett jävla tryck på medarbetarna, som kan vara nya och oerfarna och få lite väl mycket att hantera.
– Vi har ett svårt uppdrag, säger Johan Sandström, hr-direktör på Kronofogden. Många av dem som kommer i kontakt med oss är desperata och kan hota vår personal med att ”nu tar jag livet av mig”.
Att yngre råkar ut för trakasserier oftare än äldre kan enligt forskaren Johanna Skinnari bero på att unga jobbar i mer utsatta positioner, och att äldre ”i någon mån evakuerar sig från riskerna”:
– Men har man varit med ett tag har man också en annan vana och blir inte heller lika rädd.

Tjänstemän vittnar enligt Brå om stor förståelse för att oönskade beslut kan leda till ilska och förtvivlan. Att reagera kraftigt på ett livsavgörande besked uppfattas som mänskligt.
– Våra medarbetare vill ju göra rätt på ett korrekt sätt och då kan det bli en konflikt mellan hjärta och hjärna, säger Maria Johansson, arbetsmiljöspecialist på Migrationsverket.
Att tro att hotet, våldet och trakasserier helt kan arbetas bort, det anses inte riktigt realistiskt.
– Det kommer alltid att finnas personer som inte är nöjda med ett beslut eller en dom, säger Anita Kihlström Svensson, säkerhetschef på Domstolsverket. En stor del i arbetet med att förebygga riskerna är ett bra bemötande, eftersom det ökar chansen till god ordning, trygghet och säkerhet.
– Den som blir korrekt behandlad har lättare för att acceptera ett beslut, säger Agneta Blom, docent i statsvetenskap vid Örebro universitet och som tidigare på regeringens uppdrag arbetat med extremism och idrottsrelaterad brottslighet. Myndigheterna har ett enormt ansvar för att jobba med attityder och sin kultur. Det gäller att förhålla sig till det som händer på ett vuxet sätt.


Samtidigt har tjänstemännens tolerans mot trakasserierna minskat.
– Man tycker inte att det här är något som ingår i yrkesrollen utan att man faktiskt har rätt att förvänta sig att människor ska uppträda schysst, säger Johanna Skinnari på Brå.  
Hoten, våldet och trakasserierna betyder enligt Brå ingen egentlig påverkan på själva jobbet: majoriteten uppger i undersökningarna att de fortsätter att fatta obekväma beslut. I en Brå-intervju säger en myndighetsanställd: ”Det är det jag är så fascinerad av. Att de som blir utsatta blir stärkta, att det blir viktigare att stå upp för yrket.”
Däremot leder trakasserierna till konsekvenser för privatlivet.
– Det är vanligt är att man rensar bort hemtelefonnumret på nätet, undviker att använda sitt riktiga efternamn i sociala medier och kanske överväger att sluta eller börja jobba i en mindre utsatt position, säger Johanna Skinnari på Brå.

De som utsatts för trakasserier uppger att de har behov av stöd från kollegerna och en lyssnande chef, liksom gärna kontakt med företagshälsovården, till exempel i form av en psykolog. Ett öppet klimat är också ett fungerande motmedel mot avtrubbning och cynism. Liksom rutiner.
– Det måste vara tydligt för personalen var gränserna går och hur mycket man ska stå ut med, säger Pia Schyberg, handläggare på Arbetsmiljöverket inom organisatorisk och social arbetsmiljö. Sitter tänkesättet ”det här får man stå ut med” i väggarna, kan det öka riskerna. Ledningens ansvar är att bland annat att undersöka och åtgärda arbetsmiljön, och se till att personalen har rätt kunskaper och att rutinerna hålls levande.
I våras publicerade Jusek en egen undersökning bland medlemmar inom rättsväsendet. Där framgår att drygt 25 procent har utsatts för hot, våld och trakasserier under de senaste två åren. Undersökningen visar också att färre polisanmäler: från 23 procent polisanmälda händelser 2013, till dagens 14 procent.
– Varför det är så är jättesvårt att hitta ett enkelt svar på, säger Klas Werme, tillförordnad rättschef vid Polisregion syd, som undrar om inte det minskade antalet polisanmälningar egentligen handlar om klarsyn och inte resignation:
– Jag tror att de som jobbar inom rättsväsendet själva gör en bedömning om det finns omständigheter som går att jobba vidare med. Saknas sådana kontaktar man inte polisen. 

Av 100 polisanmälningar gjorda av Migrationsverket under 2014 har enligt Brå endast sju fall lett till åtal eller dom (sex fall av skadegörelse och ett av dataintrång, inget gällande hot, mordbrand eller våld). Klas Werme förklarar att bevisläget kan vara svårt:
– Går det inte att styrka ett hot lägger man ner utredningen. I den mängden ärenden som polisen har att utreda lägger vi större kraft där det finns teknisk bevisning. Så enkelt är det.
En av dem som hotats till livet i jobbet är Jenny Lindell, vice chefsåklagare på Malmö åklagarkammare (”alla gångerna har det lett till åtal i en eller annan form”). Hon har fått poliseskort till jobbet, haft vakter utanför hemmet och tvingats bo på hotell med familjen.
– När mina barn var små påverkade det mig mycket mer än vad det gör i dag – hur förklarar du för dem att de inte kan vara hemma? När det har varit som mest kritiskt har jag träffat en psykolog. Själva hotet går ju inte att ta bort, men man kan lära sig att hantera det.
Ändå säger Jenny Lindell att hon aldrig har påverkats i sitt arbete – ”åklagarmyndigheten är oerhört professionell”. Hon tror inte att ett skärpt straff för hot mot tjänsteman är en effektiv väg att gå.
– Nej, jag kommer nog inte att utsättas för färre hot om straffet skärps några månader. Om det ska ha en effekt kanske vi ska tala om tio år och då är frågan om det verkligen är rimligt? frågar Jenny Lindell och fortsätter:
– Trots allt har jag världens roligaste jobb. Det vi gör har betydelse och det är en oerhörd glädje när till exempel utsatta kvinnor blir upprättade. Det är en kick som många åklagare lever på och då får vi köpa jobbets baksida.

Att arbetet mot hot, våld och trakasserier har blivit bättre kan Monica Nebelius intyga. 2010 hotades hon fysiskt vid sitt hem, även barnen utsattes, när hon var domare i ett kopplerimål i Malmö. Efter att ha arbetat en tid inom polisen är hon nu på väg att börja som rådman vid tingsrätten i Hässleholm.
Då, för sex år sedan, protesterade Monica Nebelius i medierna mot tystnaden kring hot och trakasserier mot personal inom rättsväsendet.
– Men nu är det annorlunda, tack vare att vi pratar om det som kan hända och åtgärdar problemen, säger Monica Nebelius, som talar uppskattande om polistransporter, larmbågar och företagshälsovård.
– Man behöver någon att bolla med så att man inte sitter ensam med sina tankar. Jag tror på att vara öppen och att våga berätta. Och om det kan hjälpa någon annan är det bra. F

FOTNOT: I jämförelse med Brå:s undersökningar från 2005 är siffrorna för 2015 gällande trakasserier mot statliga tjänstemän ”väsentligt högre”, en uppgift som är ”bergsäker”. Brå vill inte ge exakta siffror, då undersökningarna genom åren har utförts på olika sätt.

FOTNOT: Jusektidningen Karriär har tidigare skrivit om hot, våld och trakasserier, se exempelvis nummer 3/2015, eller här.

Foto: Shutterstock

Misslyckandet har hittat en plats

Under de senaste åren har det dykt upp forum där människor samlas för att fokusera på misslyckandet. Är det ett tecken på att vi har en mer accepterande inställning till att göra fel? Karriär undersöker vår relation till magplasket, från fuck up-nights och Museum of Failure till dess roll som grogrund för innovation. 

  • 20 oktober

Brister i myndigheters arbete mot ohälsa

Statskontoret konstaterar i en rapport att statliga myndigheter jobbar aktivt för att minska sjukfrånvaron bland anställda. Men system för att kunna upptäcka och hantera ohälsa och stress saknas.

  • 20 oktober

Annons

Fackförbund kräver Postnord på närmare 2 miljarder

Nästan två miljarder kronor samt ränta och skadestånd för brott mot kollektivavtalet. Det kräver Jusek av Postnord, tillsammans med tre andra fackförbund. "Vi måste agera för att skydda våra medlemmars pensioner", säger Jens Jansson, ombudsman på Jusek. 

  • 18 oktober
Foto: Shutterstock

Stora skillnader i löneanspråk

I en undersökning utförd av rekryterings- och bemanningsföretaget Jurek visar det sig att kvinnor och män som jobbar inom ekonomi och juridik har vitt skilda förväntningar när det gäller lönen på nästa jobb. 

  • 17 oktober

Annons

Ledarskap : Forskning

Foto: Pressbild

”Chefer gör inte som de tror”

Vad gör egentligen chefer när de har för avsikt att leda? Forskaren Simon Elvnäs har analyserat närmare 500 chefer och har svaret på frågan: troligtvis absolut inte alls vad de tror.

  • 16 oktober
Foto: Privat

Juseks studerandesektion har en ny styrelse

Den nya styrelsen valdes enhälligt under årsmötet. Vi ställde fyra frågor till studerandesektionens nya ordförande Lovisa Kronsporre.

  • 13 oktober
Foto: Shutterstock

Stressrusta dina relationer

Stress på jobbet är ett av våra främsta folkhälsoproblem. Och som om det inte vore nog med att vi själva mår dåligt, kan stressen också sabotera vårt kärleksförhållande. Karriär går på jakt efter råd kring hur man vårdar sin parrelation när livet är som hetsigast. 

  • 12 oktober
Foto: Pressbild

”Vi kan inte köpa oss fram genom marknadsbudgetar”

I boken Maxa Snacket beskriver Karin Zingmark hur företagens sätt att kommunicera kan anpassas till dagens förhållanden."Delegera inte allt till en kommunikationsavdelning. Kompetensen måste finnas i företagets högsta ledning", säger hon.

  • 11 oktober

Lösningen : Medarbetarsamtal

Illustration: Jens Magnusson

Formulera målen under det årliga samtalet

Våndas du inför det kommande medarbetarsamtalet och tycker att det är mer plågsamt än utvecklande? För att besegra känslorna och göra det mesta av tillfället är experternas tips att du ska förbereda dig väl, konkretisera – och vara dig själv.

  • 9 oktober

Var femte har känt sig utfryst på jobbet

Var femte akademiker har under det senaste året känt sig trakasserad eller utfryst på sin arbetsplats, visar en undersökning som Novus genomfört på uppdrag av Saco. 

  • 9 oktober

Nytt avtal för statliga akademiker

I och med det nya avtalet kommer ett nytt arbetsområde för ett hållbart arbetsliv att startas. Avtalet gör även att fler kan tjäna in tjänstepension under föräldraledigheten. 

  • 5 oktober

Tema : Säkra pensionen

Illustration: Robert Hilmersson

Säkra pensionen under hela karriären

En gång om året dimper det orangea kuvertet ner i brevlådan som en färgglad påminnelse om pensionen. För vissa är siffrorna och tabellerna ingen överraskning. Andra skulle hellre vilja stoppa beskedet direkt i dokumentförstöraren. Känner du att det är dags att ta kontroll över situationen? Här är pensionsexperternas råd för att maxa pensionen under arbetslivets möjliga faser.

  • 4 oktober

Porträttet : Sara Haraldsson

Foto: Linus Sundahl-Djerf

Med ilskan som drivkraft

Sara Haraldssons högra arm står det ”I’m not here to please” intatuerat – en påminnelse om att hon inte gör det hon gör för att andra ska bli glada. "Jag vill förändra världen och det är obekvämt. Många kommer att vara emot mig och det jag gör, men jag gör det inte för deras skull. Jag gör det för mig själv och för alla kvinnor som kommer efter mig", säger grundaren av Maktsalongen, en organisation som kämpar för ett jämställt, ungt civilsamhälle.

  • 28 september

Balans & livsstil : Ett steg i taget

Nio steg till mer balans

Det flexibla arbetslivet gör att gränserna mellan privatliv och jobb suddas ut allt mer. Här är Fredrik Grythbergs bästa tips för att lyckas med konsten att ändå hitta balans och prioritera det som är viktigt för just dig. 

  • 19 augusti

Tema : Karriärvägar

Foto: Gustav Gräll

Nya perspektiv på karriären

Sommaren erbjuder tid för reflektion och eftertanke. Kanske har det väckt funderingar på att byta jobb, yrke eller bransch. Möt tre personer som har gjort en förändring – och valt helt olika karriärvägar: Anna Bågstam Ryltenius kombinerar två jobb, Per Frykebrant utbildade sig raka vägen till drömjobbet 
och Aron Kristoffersson startade eget.  

  • 14 augusti
Illustration: Team Hawaii

Nya jobb i spåren av digitaliseringen

Digitaliseringen väcker mer förhoppningar än oro när det gäller arbetsmarknaden för såväl jurister som ekonomer. Det visar pågående forskning, en färsk rapport från Konkurrensverket och exempel från verkligheten. 

  • 22 juni

KRÖNIKAN

Det fanns en tid när internet var ungt, och vi som var unga samtidigt varnades för allt elände som detta okända förde med sig.

Coachen

Jag jobbar med självständiga uppgifter och har direktkontakt med kunder. Samtidigt ingår jag i en grupp där vi ska hjälpas åt för att avlasta varandra. Men alla är inte lika lojala mot gruppen och vi är ett fåtal som drar det största lasset. Jag ser att vi skulle kunna organisera oss annorlunda och bli mer effektiva. Hur för jag fram det till min chef, som inte jobbar så nära oss, utan att det blir skvaller?

KRÖNIKAN

Drömmen om en rik pension

Jag vet precis hur jag vill ha det som pensionär. Ett rött hus på landet, gärna med skogen intill knuten och en stor tomt där jag och hundarna kan traska omkring i gräset på morgonen.

Vad händer på ditt jobb?

Mejla red@tidningenkarriar.se och berätta!

Annons

INSTAGRAM

Följ Karriär @tidningenkarriar

Twitter