Torsdag 22 februari

Tema: Välbefinnande på jobbet

Negativ trend för välbefinnandet

Akademiker mår sämre på jobbet. Samtidigt minskar deras löner i förhållande till icke-akademiker. Det visar en ny rapport från Jusek.
– Tyvärr värdesätter många arbetsgivare inte akademisk kompetens tillräckligt, säger Daniel Lind, samhällspolitisk chef.

 

Illustration: Erik Nylund

Välkommen som akademiker, nu är ni på väg mot ett intressant och kreativt yrke med bra lön. Så kan det låta när examensbevisen delas ut till tusentals nya akademiker i slutet av terminen. En sanning för många, men inte för alla.
– En del kommer inte att få utlopp för sin kreativitet som de tror, och med rätta förväntar sig att de ska få, i sitt arbete. Jobbet har ibland blivit lite för standardiserat och akademikerna får inte användning för sin fulla kompetens, säger Daniel Lind som är samhällspolitisk chef på Jusek.

Bristen på kreativa möjligheter ser han som en förklaring till att välbefinnandet på jobbet bland akademikerna har minskat. Det finns en tydlig nedåtgående trend sedan SCB började med sina mätningar 1989. Men det finns andra förklaringar också, menar Daniel Lind:
– Det handlar om stress samt 
om bristen av återhämtning och balans i livet. 

I rapporten ”Hur ökar vi arbetsglädjen för Sveriges akademiker?”, som kommer ut i sommar, visar det sig att inte bara akademikernas allmänna välbefinnande på jobbet har gått ner. 
Även lönerna har minskat. I alla fall 
om man jämför med dem som enbart har gymnasieutbildning.

Sedan millennieskiftet har löneskillnaderna mellan akademiker och de med gymnasieutbildning krympt. Bland dem som jobbar i privat sektor har lönegapet minskat med ungefär 25 procent mellan de två grupperna. De i kommunal sektor har tappat 10 procent. I de statliga och landstingskommunala sektorerna, däremot, är tappet marginellt. 

Att utbildningspremien – hur mycket akademisk utbildning syns i lönekuvertet – minskat samtidigt som välbefinnandet, kan få konsekvenser för viljan att utbilda sig på universitet och högskola, tror Daniel Lind.
– Om arbetsmiljön och utvecklingen i arbetet blir sämre samtidigt som lönepremien minskar blir det mindre attraktivt att bli akademiker. Utbildningspremien bör öka och akademikers arbetsmiljö förbättras. Det tjänar Sverige som kunskapsnation på.

Men värdet på utbildningspremien skiftar mycket mellan olika akademiker. Den som väljer ”rätt” yrke får rejält mycket mer i plånboken.
– De fyra som alltid kommer bra ut sedan vi började göra de här undersökningarna på 1960-talet är desamma: civilekonomer, jurister, läkare och civilingenjörer, säger Thomas Ljunglöf som är utredare på Saco, Sveriges akademikers centralorganisation. De stora förlorarna är lärare, bibliotekarier samt fysio- och arbetsterapeuter.
– De har en väldigt platt löneutveckling. Det är kvinnodominerade jobb i kommun- och landsting där det saknas karriärmöjligheter.

Att kvinnorna halkar efter i lönestatistiken visar sig också i undersökningen om välbefinnandet. I förhållande till männen är kvinnorna mer missnöjda med lönerna. Däremot är de mer nöjda med den fysiska arbetsmiljön. 

---

Stora skillnader mellan könen

Enligt rapporten är kvinnorna mer nöjda än männen när det gäller den fysiska arbetsmiljön. Men de är mindre nöjda med lönen, sin närmaste chef och sina kollegor. 

Gällande anställningstrygghet, inflytande och arbetsuppgifter syns inga skillnader mellan könen. Daniel lind lyfter nio viktiga faktorer för välbefinnande:
- Värna privatlivet. Se till att arbetet inte kräver så mycket energi och engagemang att det påverkar övriga livet negativt.
- Var kreativ. Den som får utlopp för sin kreativitet upplever mindre stress och högre välbefinnande. Det måste inte handla om storslagna nya projekt, utan kan till exempel vara idéer om mer effektiva arbetsprocesser.
- Stressa mindre. Undvik medelhöga och höga nivåer av stress.
- Använd hela kompetensen. Säkerställ att medarbetare i så hög utsträckning som möjligt får använda sin kompetens i arbetet.
- Ha trevligt med kollegorna. Förbättra sociala och yrkesmässiga relationer mellan kollegor.
- Ökat inflytande. Låt medarbetarna vara med och välja den bästa vägen framåt för att nå målen.
- Var professionell. Bidra till att 
verksamheten drivs på ett professionellt sätt.
- Ha högt i tak. Arbetsklimatet ska 
tillåta att verksamheten och invanda arbetssätt kan ifrågasättas.
- Ständig utveckling. Arbetsuppgifter som är utmanande och möjligheter 
att hela tiden lära nytt skapar välbefinnande i jobbet.

-----
Så gjordes undersökningen
Juseks undersökning har gjorts med hjälp av två forskare på Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Resultatet bygger på 2 072 webbintervjuer med akademiker och tjänstemän (alla med arbete) i åldern 18–65 år. Urvalet gjordes slumpmässigt ur Novus telefonrekryterade webbpanel. Resultaten har viktats efter kön och ålder. 59,6 procent av de tillfrågade genomförde hela intervjun.

Ledarskap : Kollektivt ledarskap

Foto: Anders G Warne

Här delar alla på ledarskapet

Delat ledarskap har funnits sedan romarriket. Men företeelsen utvecklas och tar hela tiden nya former för att passa dagens utmaningar. Ett exempel är konsultbolaget Accigo som drivs av de 140 medarbetarnas ambitioner genom kollektivt ledarskap.

  • 21 februari

Ärendet : Jusek griper in

Illustration: Rebecca Elfast

250 beredskapstimmar fick Jens att sätta ner foten

Jens och hans kollegor kunde arbeta hur mycket övertid som helst under sin beredskap utan att få varken övertidsersättning eller extra arbetsvila. Efter en månad med över 250 beredskapstimmar fick han nog och tog kontakt med Jusek.

  • 19 februari

Annons

Livet bakom fasaden : Releaseansvarig på SMHI

Foto: Magnus Glans

Hon är redo – i alla väder

De som ser möjligheten att kolla vädret på smhi.se som en självklarhet borde kanske rikta ett extra tack till Niloofar Mosavar Rahmani, releaseansvarig på SMHI:s IT-avdelning. När systemen krånglar söker hon upp problemet genom systemtekniskt detektivarbete. Så att vi inte behöver överraskas av regn, storm, snö och värmeböljor.

  • 16 februari

Färre anslutna utmaning för flera fackförbund

Den fackliga organisationsgraden är på väg ner bland anställda i Sverige, visar en ny rapport. "Det räcker inte att Jusek växer, och att vi lyckas rekrytera inom Saco-familjen. Fackförbunden måste ha många medlemmar och hög medlemsanslutning om den svenska modellen ska kunna fortsätta existera", säger Maria Arrefelt, förhandlingschef på Jusek. 

  • 14 februari

Annons

Foto: Liber/Pressbild

”En drömchef är duktig på att skapa bra team” 

Ett Linkedin-inlägg inspirerade Maria Gerlofson, journalist, ekonom och ledarcoach på Act and Grow, att skriva boken Drömchef eller stressmakare, nio vägar till ett hållbart ledarskap. 

  • 14 februari

Balans & livsstil : Arbetsmiljö

Foto: Olof Holdar

Fredrik Grythberg: Sju nyårslöften för arbetsgivare

De flesta företag har arbetsmiljöstrategier och ungefär nio av tio erbjuder friskvårdsbidrag. Trots det är antalet sjukskrivningar fortfarande höga. Kanske är det dags för nyårslöften på arbetsplatsen, resonerar Fredrik Grythberg, och delar med sig av sina förslag till chefer och arbetsgivare. 

  • 13 februari

Riksdagsledamöter mentorer för invandrade akademiker

Sex riksdagsledamöter tar under våren på sig rollen som mentorer i Juseks mentorskapsprogram för invandrade akademiker. 

  • 13 februari

Rapport: Svårt att göra medvetna val om efterlevandeskydd

Att efterlevandeskydd tjänstepensionen ibland är förval och ibland inte beroende på avtalsområde, gör det svårt för pensionssparare och pensionärer att få en överblick, konstaterar Pensionsmyndigheten i en ny rapport. 

  • 12 februari
Foto: Björn Larsson Rosvall

Ekonomen som hjälper Sverige till OS

Snart är det dags för de olympiska spelen i Pyeongchang. Men för Sveriges Olympiska Kommitté, som ansvarar för Sveriges deltagande, har förberedelserna pågått under de senaste fem åren. Karriär frågade ekonomichefen Mikael Gunnarzon hur hans arbete ser ut inför tävlingarna. 

  • 9 februari
Foto: Shutterstock

Så mycket tjänar Jusekmedlemmarna

47400 kronor. Det är medellönen för Juseks medlemmar enligt färsk lönestatistik. Jämfört med tidigare år har medellönen ökat för samtliga medlemsgrupper. 

  • 8 februari

Tema : #metoo

Illustration: Cecilia Lundgren

I spåren av #metoo

Hösten 2017 ekade ett vredesvrål över Sverige. Tiotusentals kvinnor vittnade om hur sexuella trakasserier är en del av vardagen. #Metoo kan leda till ett paradigmskifte i jämställdhetsdebatten. "Förändringen har bara börjat", säger jämställdhetsminister Åsa Regnér.

  • 7 februari

Porträttet : Danica Kragic Jensfelt

Foto: Jimmy Eriksson

Hon lär robotar ”tänka”

Danica Kragic Jensfelt är en av Sveriges ledande robotexperter. Hon konstaterar att det ännu är lång tid kvar tills robotarna förändrar arbetslivet på allvar – men att det är hög tid att förbereda samhället.

  • 2 februari
Foto: Privat

"Problemet är att folk inte reflekterar"

Mats Alvesson är kritisk mot att organisationer inför allt fler policys och processer – utan att någon reflekterar över om de verkligen funkar. Eller om man skulle kunna göra på ett annat sätt. Möt professorn som myntade uttrycket funktionell dumhet i arbetslivet.

  • 10 januari

Lösningen : Föräldraledighet

Foto: Shutterstock

Koppla greppet kring föräldraledigheten

Att planera och tänka igenom sin kommande föräldraledighet är bra. Förutom att maxa ledigheten utan att förlora för mycket inkomst har du rätt till lönesamtal, semesterdagar och lönerevision. Att hålla kontakten med arbetsgivaren är klokt – det visar intresse och ingen glömmer din kompetens, menar de experter som Karriär talat med. 

  • 15 december
Illustration: Jens Magnusson

Det gäller vid sexuella trakasserier

Två procent av svenskarna har blivit drabbade på jobbet under det senaste året – och det är arbetsgivarens ansvar att förebygga, utreda och åtgärda. Det handlar om sexuella trakasserier.

  • 12 december

Tema : Framtidsspaning

Illustration: Björn Öberg

Välkommen till framtiden

I år fyller Jusek 80 år. I förbundets begynnelse på 1940-talet var arbetstid en av de stora frågorna. Kampen om tiden lär bara bli intensivare. Hur ser arbetslivet i Jusekbranscherna ut om 20 år, om 80 år? Karriär firar 80-årsjubilaren med en nutidsanalys, en rejäl framtidsspaning och konstaterar att hur väl Jusekmedlemmarna lyckas med sitt arbete avgör framtidens välfärdssamhälle. 

  • 8 december

KRÖNIKAN

Vi har alla varit med om det. Ögonblicket då polletten trillar ner, då man fattar något på riktigt, inte bara med hjärnan utan med hela sitt väsen. En insikt som formulerar sig och kliver upp på scenen efter att ha cirkulerat i kulisserna i åratal och sedan, när den märker att den får genuin uppmärksamhet, fortplantar sig genom kroppen.

Coachen

Man får ju ofta rådet att man ska återhämta sig efter till exempel en arbetstopp. Hur gör man det i ett vanligt arbetsliv med heltid och fem veckors semester per år?

KRÖNIKAN

Ett nytt år med digital ambivalens

I samband med ett nyårslöfte för några år sedan köpte jag ett aktivitetsarmband. Till en början var vi väldigt bra kompisar. Det höll koll på mig, gav mig uppmuntrande rop och hejade på i min dagliga strävan. 

Vad händer på ditt jobb?

Mejla red@tidningenkarriar.se och berätta!

Annons

INSTAGRAM

Följ Karriär @tidningenkarriar

Twitter