Lördag 25 mars

PORTRÄTTET

Pär Svärdson

”Det är få idéer
som blir något.”

Porträttet: Sunita Memetovic

Sunita vill vara romernas röst

I Auschwitz och i Bukarests kloaker fick hon redan som tioåring en bild av den romska historien och nutiden. Nu
har hon just fyllt 26 år, är biträdande jurist, siktar på att få advokattiteln om ett par år och kämpar för mänskliga rättigheter. Två VM-titlar i karate har hon redan.
– Det finns många likheter mellan kampsport och juridik, säger Sunita Memetovic.

I höst syns Sunita Memetovic i en tevedokumentär om unga romer. Hon trivs framför kameran och har en bakgrund inom teater och film. Att vara rätt klädd förväntas av en jurist i tjänsten. Sunita följer klädkoden, men med sin egen twist även där.
Foto: Samir Soudah

Något försenad kommer hon gående nedför Smedsgränd mot Östra Ågatan vid Fyrisån i Uppsala. Här i ett av grändens stenhus finns hennes arbetsplats, advokatbyrån Ericksson & Häggquist. Kontoret en trappa upp är sobert och staden lärdomstyngd. Hon sticker inte under stol med att miljöerna är ovanliga för en romsk kvinna. Sannolikt är hon den enda romska kvinnan i landet på väg att bli advokat.


Vi slår oss ner i några fåtöljer i ett soligt rum med hög takhöjd och utsikt över ån. Sunita ursäktar igen sin sena ankomst.
– Det drog ut på tiden i socialnämnden. Min klient ville att jag skulle vara med där. Jag vet att en del juridiska ombud väntar till förhandlingen i förvaltningsrätten. Men jag ställer gärna upp tidigare om jag får frågan.
Uppdraget handlar om en kvinna som socialnämnden vill ha in på tvångsvård på grund av missbruk.
– Men eftersom hon samtycker till vård så ska hon få det på frivillig basis. Det är min linje och det finns stöd för den i socialtjänstlagen.
Förutom att vara offentligt biträde i ärenden som utgår från olika lagar om tvångsvård (LVU, LVM, LPT, LRV) har Sunita också vårdnadsmål, asylärenden samt uppdrag som målsägandebiträde.
Hon utstrålar stark energi och nyfikenhet.  På hennes ena fot breder några tatuerade fåglar ut sina vingar och då och då under samtalet flyger en silvrig dosa med snus fram.
– Inför en romsk man skulle jag aldrig snusa. Lika lite som jag skulle stå i kort klänning och dricka öl framför romska kvinnor. Det handlar om respekt för kulturen.
Men fåglarna finns där ständigt. Som en symbol för friheten säger hon. Dels mänskliga fri- och rättigheter, dels hennes egen frihet.

Sunita säger att hon ofta känner att hon står mittemellan två kulturer, den svenska och den romska och att det ibland blir lite jobbigt.
– En del säger att jag är ett föredöme för andra unga romer. Samtidigt är det många romer som inte känner igen sig i mig. Jag har gjort en för snabb klassresa. Min pappa är analfabet och min farfar flätade korgar för att försörja sig.
Sunita uppskattar och vill vara en del av den kollektiva gemenskapen, kärleken, omtanken, musiken och dansen som finns i den romska kulturen. Samtidigt är hon en svensk individualist som alltid gått sin egen väg.
Hon började gå den vägen redan som fyraåring på flyktingförläggningen i Säffle, där hennes familj hamnade efter inbördeskriget i dåvarande Jugoslavien på 1990-talet.
– Två gånger fick polisen leta rätt på mig och föra mig tillbaka till förläggningen.
Sunita berättar att det var nyfikenheten och frihetslängtan hos henne som fick henne att vandra från förläggningen. Längs vägen träffade hon svenska barn och bjöd in sig hos dem.
Senare i skolan trotsade hon en gymnasielärares ord om att många romska barn och ungdomar har drömmar men att få förverkligar dem. För Sunita blev det istället en sporre. Det var i den vevan som karateträningen kom in i hennes liv. Den har gjort henne stark, både fysiskt och mentalt. Sunita såg till att skaffa höga betyg så att hon kom in på juristprogrammet.
Hennes föräldrar har aldrig kunnat hjälpa henne med läxor. Men de har alltid trott på henne och trotsade dessutom de släktingar som var förundrade och oroliga när Sunita skulle flytta hemifrån, till Uppsala för att studera, utan att vara gift.
– För mina föräldrar har jag varit en länk till det svenska samhället.
Sunita säger sig ha förståelse för att många romer, efter århundraden av utanförskap och förtryck, känner misstroende mot det svenska samhället.
– Det är en accepterad norm i bland annat EU-länderna att romer kan behandlas illa. Även om det strider mot konventioner som staterna skrivit under. Det är som att juridiken tar slut och politiken tar över. Det är dags för hårdare sanktioner, inte bara tillsägelser utan konsekvenser.
– Samtidigt finns det en del i den romska gemenskapen som måste utvecklas och moderniseras, säger Sunita.

Ända in på 1950-talet nekades romska barn att gå i skolan i Sverige. Sunita är mycket engagerad i frågan om att få fler romer att studera. För några år sedan tog hon ett sabbatsår från juridikstudierna och drev tillsammans med Tris, Tjejers rätt i samhälllet, projektet antiZ. Det var ett utbildningsprojekt finansierat av Ungdomsstyrelsen med syfte att synliggöra vilka normer och strukturer som finns i skolväsendet som kan vara diskriminerande för romer.
Nu i höst syns Sunita både  i en tv-dokumentär där sex unga romer följs och intervjuas och i en film som Utbildningsradion gör för högstadiet. I den ska hon ställa frågor om romer till svenska ungdomar.
Det är inte första gången som Sunita blir filmad. Som yngre älskade hon att spela teater och skådespelardrömmen konkurrerade först med drömmen om att bli advokat.  En vaken lärare uppmuntrade henne att söka en roll i Agneta Fagerström Olssons tv-serie ”Den förste zigenaren i rymden”. Sunita var tio år när filminspelningarna tog henne till Polen, Rumänien och Bosnien.
– Vi var bland annat i Auschwitz och jag fick veta att där funnits en särskild avdelning för romer och att många dog där. Vi såg kremeringsugnarna. Jag bröt ihop, blev väldigt ledsen.
I Bukarest fick Sunita träffa romska barn som levde i kloakerna och sniffade lim för att mota bort hungern.
– Vi pratade ju samma språk. Så det var en kille som ville bjuda mig på lim. Han förstod inte var jag kom ifrån och att jag inte behövde drogen …

Auschwitz och kloakerna. I dag inser Sunita att det var där hennes drivkrafter väcktes, för romska rättigheter i synnerhet och för mänskliga rättigheter i allmänhet. Lika solklart bestämd som hon var som liten flicka att hon skulle bli advokat, lika målmedveten är hon i dag när det gäller framtiden.
– När jag är 28 år är jag advokat och då ska jag jobba internationellt med mänskliga rättigheter och med den romska frågan i EU eller FN.
Men denna eftermiddag väntar först ett samtal med advokatbyråns chefer. Sunitas sex månaders provanställning som biträdande jurist går snart ut. Hon har goda förhoppningar om att få en fast anställning.
Sunita tänker också börja träna karate igen lite mer intensivt. Hon ser stora likheter mellan kampsport och juridik när det gäller att nå framgång.
– Det handlar om att aldrig ge sig.

Tema : Allt om din lön

Allt om din lön

Att trivseln på jobbet beror på mer än lönen innebär inte att den är oviktig. Tvärtom. En gång året om betygsätts din arbetsprestation på ett sätt som inte kan misstolkas. Det väcker känslor – och de är inte alltid positiva. Kanske är det därför som lönesamtalen skapar stress och osäkerhet bland både medarbetare och chefer.

  • 22 februari

Ledarskap : Omorganisation

Foto: Samir Soudah

Filosofera fram den nya organisationen

Trots minutiös planering blir omorganisationer lätt en storm med människor som motarbetar varandra. Med ett existensfilosofiskt perspektiv på människan kan det undvikas.

  • 22 februari

Annons

Ärendet : Jusek griper in

Arbetsgivaren hittade på egna pensionsregler

Att hålla koll på tjänstepensionen är viktigt, men svårt. Särskilt när arbetsgivaren hänvisar till både fel regler och fel avtal. "Jag var beredd att ge upp många gånger. Det hade inte gått utan Jusek," säger Anna.

  • 22 februari

"Färre och större kommuner att föredra"

Regeringen har tillsatt en kommunutredning. Men uppdraget är alltför försiktigt formulerat, anser Juseks opinionsbildare Margareta Wilhelmsson.

  • 21 februari

Annons

Mitt första jobb : Eva-Lena Frick

Foto: Maria Ottosson

Hon går mot framtida segrar

"Jag minns inte om jag sökte eller om jag bara halkade in, men mitt första jobb var som simlärare för barn under sommarlovet. På den tiden hade man inte simskolan inomhus, utan i insjöar. Det ser man sällan nu för tiden."

  • 21 februari

Min karriär : Henrik Storm Dyrssen

Med en brinnande själ för välfärden

Henrik Storm Dyrssen brinner så mycket för bättre fungerande välfärd att han kallar sig ”eldsjäl”. Men i starten av karriären sparkade han folk på investmentbanken UBS i London.

  • 21 februari

Annons

Lösningen : Graviddilemma

Illustration: Tove Hennix

Olagligt att missgynna gravida

Som kandidat kan du få frågan om du ska skaffa barn snart. Eller om du varit sjuk tidigare. Inga bekväma frågor, precis, och frågan är om de ens är lagliga att ställa. Här får du veta vad du måste, och vad du bör, avslöja under en jobbintervju.

  • 21 februari

Tema : Allt om din lön

Allt om din lön

Att trivseln på jobbet beror på mer än lönen innebär inte att den är oviktig. Tvärtom. En gång året om betygsätts din arbetsprestation på ett sätt som inte kan misstolkas. Det väcker känslor – och de är inte alltid positiva. Kanske är det därför som lönesamtalen skapar stress och osäkerhet bland både medarbetare och chefer.

  • 21 februari

Porträttet : Under ytan

Foto: Anna Rut Fridholm

Rädslan är en av Sofies drivkrafter

Sofie Lindblom sa upp sig från toppjobbet på Spotify. Hur vågade hon? "Är du inte lite rädd minst en gång i veckan pushar du inte dig själv tillräckligt."

  • 21 februari
Under industrialiseringen såg man samma tendenser som under 2000-talets it-era. Under båda perioderna pressade sig människor mer och den psykiska ohälsan ökade.
Foto: Fotolia

Sjuknärvaro kostar mer än sjukfrånvaro

Tiden efter julhelgerna är flest sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Är vi mer sjuka då – eller har vi kanske jobbat halvsjuka för ofta året innan och plötsligt kommer ”ketchupeffekten”?

  • 8 februari

Tema : Jämlikhet i vardagen

Kvinnor som är ekonomer tjänar 8 091 kr mindre per månad än män i  samma yrke. Av det totala antalet delägare som antagits de senaste tre åren är 30 procent kvinnor. Andelen kvinnor som är delägare i de tio största byråerna är 13 procent.
Illustration: Jens Nyström

Ojämlikt arbetsliv gynnar ingen

Kvinnor tappar fart i karriären när de blir föräldrar, utrikes födda stoppas redan i dörren. Det är läget på arbetsmarknaden om vi läser statistiken.

  • 2 februari
Ett gäng från Guerilla office på kafé Sup46, i november 2016 Via appen Meetup, Facebook och Guerilla office hemsida delas information om var och när man samlas, vanligtvis en hotellobby eller ett kafé. Initiativtagare är Vasilis Mavroudis och upplägget är
Foto: Vasilis Mavroudis

I delningsekonomin är kontoret bara ett klick bort

Frihet, enkelhet, valfrihet. Kraven på arbetsplatsen är i förändring. I den växande delningsekonomin blir det allt lättare att arbeta flexibelt. Nu är kontoret bara ett klick bort.

  • 5 december

Balans & livsstil : Njut av ledigheten

Karriärs livstilsrådgivare Fredrik Grythberg
Foto: Olof Holdar

Tagga ner med en 24-dagars stressdetox

Sällan är stressnivån så hög som när årets sista ledighet närmar sig. Därför  tycker jag du ska följa min detox och börja gå ner i varv redan den 1 december.

  • 30 november

KRÖNIKAN

Som de flesta andra kvinnliga journalister vet jag vad som väntar när jag öppnar inkorgen på datorn. Att internets personlighet har gått från att vara en nördig teknikkille med idéer om informations-frihet till ett högerextremt troll fixerat vid feminister är ingen nyhet.

KRÖNIKAN

Vardagen förvandlas lätt till ett maratonlopp

För ett tag sen tog jag en promenad på Söder i Stockholm, pratade i mobilen och stämde av några väldigt viktiga saker, sånt som – som vanligt – måste ordnas direkt. Medan jag gick där, isvinden låg på och jag var aningen sen dit jag skulle, fastnade blicken på en liten hund på trottoaren mittemot.

LYSSNA PÅ KARRIÄRS PODDAR

Populära Bodil Jönsson är tillbaka med nya boken ”Tio tankar om arbete” och parollen: ”Lagomarbete åt alla”. Dessutom säger hon att arbetet är vår tids hjärnspöke och att vi jobbar mycket mindre än vi tror.


Fler poddar att lyssna på

#9 Tagga ner och bli mer effektiv #8 Må bättre på jobbet #7 Amanda Lundeteg
Lyssna i iTunes

Coachen

Jag har läst att hjärnan rent fysiskt krymper av stress och att det är en av förklaringarna till varför det tar så lång tid att komma tillbaka efter en utbrändhet. Så hur ska jag göra för att hjärnan ska växa i stället? Hur ska jag tänka och leva? Förstår att frågan är svår men skulle ändå vilja få några riktlinjer som fungerar i vardagen.

Vad händer på ditt jobb?

Mejla red@tidningenkarriar.se och berätta!

Annons

Twitter

INSTAGRAM

Följ Karriär @tidningenkarriar