Torsdag 22 februari

Porträttet: Viktor Banke

”Det här är världens bästa yrke”

Det har aldrig funnits något annat drömyrke än advokat för Viktor Banke. Redan som barn stod han upp och försvarade dem som inte kunde föra sin egen talan. 
– Att vara advokat passar mig perfekt! Jag har hittat min arena där jag kan kanalisera mina styrkor, och jag älskar det förbehållslöst, säger han. 

Foto: Linus Sundahl-Djerf

Viktor Banke är född till advokat. Han har älskat argumentationen som verktyg sedan han lärde sig prata och han argumenterade sig igenom skoltiden.
– För mig har det aldrig funnits något annat drömyrke. Tänk att få betalt för att argumentera, säger han och lyser upp vid bara tanken. Han smakar på cappuccinon och kastar en blick på mobilen vars skärm ideligen lyses upp av nya samtal, mejl och meddelanden, innan han fortsätter:
– Jag tror det är en personlighetsgrej att vara advokat, det är det för mig. Jag har alltid tagit försvarspositionen. Vissa är mer åklagartyper som vill skärpa straff, lagföra fler personer –  jag är tvärtom. Om staten ska låsa in någon så ska det vara ställt utom rimligt tvivel, och det är mitt jobb att så tvivel.
Det går inte att tvivla på hans kärlek till sitt kall:
– Förhandlingen är som en helt magisk teater; vittnesförhör, plädering, hur man rör sig, hur man signalerar samhörighet med klienten … det är ett underbart spel som man måste älska. En sen bevisuppgift kan ändra allt, man måste vara beredd på allt hela tiden! säger han. 

Vanliga dagar finns inte. Och kanske är det just det som är tjusningen.
– Fram till i går trodde jag att jag skulle sitta på kontoret i dag och skriva överklaganden och yttranden, men i går kväll fick jag höra om ett förhör klockan tio. Halv tio i dag får jag reda på att jag ska ta en häktningsförhandling klockan 11, en förhandling klockan 15, och där emellan till kontoret och skriva ett överklagande helt oplanerat. 

Han företräder såväl asylsökande som brottsoffer, målsägande och människor som är föremål för tvångsvård. 
– Det är både lockande och utmanande att gå in och försvara någon som är utdömd av alla – av anmälaren, polis, åklagare, media. Att företräda någon som inte har möjlighet eller kunskap att företräda sig själv, det är hedervärt. Jag älskar det förbehållslöst, säger han.
Bara den senaste veckan har han hanterat mord, grov kvinnofridskränkning, rättspsykiatrisk vård, våld mot kvinnor i nära relationer, asylsökande, ärenden om tvångsvård och grova brott.
– Men när jag ska till arresten i Solna och träffa någon är inte skulden det centrala, även om de begått grova brott, utan det är känslan att där möter jag en annan människa, som haft ett annat liv, andra förutsättningar än jag. 

Viktor Banke har kommit långt för att vara 33 år. Hunnit mycket. Men tvärtemot vad man tror så var han aldrig killen med alla rätt och högsta betyg. Han hann helt enkelt inte. Under skolåren var han nämligen med i ”varenda mellanstatlig organisation”, till exempel Röda korset, Rädda barnen, Svenska freds- och skiljedomsföreningen och Ungdomsrådet. Det var först som 25-åring – efter att han läst in vissa gymnasiebetyg och kommit in via högskoleprovet – som han började på juristprogrammet. Då läste han å andra sidan snabbare än alla andra och kortade studietiden med 1,5 år. Efter examen 2013 praktiserade Viktor Banke på Försvarsadvokaterna, med Tobias Fälth och Jens Lapidus som mentorer.
– Jag kände direkt att det här är världens bästa yrke och att det är exakt det här jag ska göra, säger han.

Efter en tid på Nichols & Co Advokatbyrå blev hans näste arbetsgivare tidigare justitieministern på Advokatbyrån Thomas Bodström.
– Thomas är en jättebra chef och det var otroligt bra stämning på byrån. Jag skulle ha jobbat kvar för alltid om vi inte startat eget. 

Sedan första september i år driver Viktor Banke den egna byrån Dubio tillsammans med kollegorna Anwar Osman, Philip Hedberg, Evin Cetin och Nicholaus Rubensson. Han kallar det ”ett försök att på sikt få en mer balanserad tillvaro” men konstaterar över ännu en slurk cappuccino att ”hittills har det misslyckats kapitalt”.
– Som advokat hanterar man sina egna mål och blir isolerad. Vi vill försöka jobba mer tätt ihop som ett team, men uppstartsfasen är tuff, säger han. 

På sju år har du läst till advokat, jobbat på tre olika advokatbyråer, fått två barn, skrivit en uppmärksammad bok, oräkneliga debattartiklar och tusentals Twitterinlägg – och startat en advokatbyrå. Hur skulle du beskriva din karriär?
– För snabb! Han bryter ut i ett gapskratt, rör om i kaffet och fortsätter:
– Karriär är ett abstrakt begrepp, ja, jag förstår att jag gör karriär men … jag vet inte. Det slog mig nyss för första gången i mitt liv att jag förmodligen kvalar in under ett begrepp som  ”högpresterande”, och att synen på  att man ska prestera är en börda och en självbildsfråga. 

Mobilen plingar, snabb koll. Inget akut.
– Att vara högpresterande är inget man mår bra av. Det reducerar värdet av dagen till det som presteras och det är skitjobbigt, säger Viktor Banke.
Inte för att sånt som är ”skitjobbigt” skrämmer honom. Som nybakad jurist klev han rakt in i den svenska flyktingdebattens epicentrum 2015. Det var också för att få möjlighet att lägga fram sin argumentation i sin helhet som han skrev boken Andrum – om stölden av en flyktingkris och om de bestulna som släpptes i somras. Namnet syftar på den fokusförskjutning som ägde rum i politiken, såväl som i den offentliga debatten, hösten 2015. Först var det flyktingarna, de som flydde för sina liv, som behövde andrum. Bara månader senare röstade riksdagen igenom en av EU:s hårdaste asyllagstiftningar – då var det plötsligt svenskarna som behövde ”andrum” från de snabbt tillströmmande flyktingarna. Han kallar boken ett försök att göra det som hände hösten 2015 begripligt, och han vill visa hur den nya migrationspolitiken slog mot de allra mest utsatta: de asylsökande. Han vill belysa hur fokus försköts från flyktingars lidande till det svenska systemets begränsningar.
– Det är typiskt svenskt att hellre vilja ge ett ”värdigt” mottagande till färre, än sämre hjälp till fler. Men människor som flyr för sina liv vill primärt ha skydd, de kräver inte svensk standard, menar han. 

Under krisens kulmen 2015 stod Viktor Banke på T-centralen och gav gratis juridisk rådgivning till ankommande flyktingar. Men han åkte också till Ungern, Serbien och Kroatien för att med egna ögon se det taggtrådsförsedda stängslet som stängde människor ute från Europa.
– När sånt här sker vill jag vara där. Det är extremt stor skillnad mellan att beskriva det i teorin och att möta de här människorna i verkligheten. Man ser att det bara är vanliga människor, mammor, pappor och barn, som drabbats av fruktansvärda omständigheter. Då försvinner all distans. Man tvingas omvärdera allt man trodde att man tyckte och kände innan.  
För Viktor Banke kokar allt ner till den brännande frågan: ”Vad är vi beredda att uppoffra för att ge skydd till människor i nöd?” 

Att han jobbat mycket med just asylfrågor beror snarare på flyktingströmmen och regeringens påföljande migrationspolitik, än något specifikt asylintresse.
När människor beskrivs i svepande termer som ”belastningar” och ”faror”, då är det naturligt för mig att stå upp för deras sak. Jag hade gjort samma sak om det gällt 200 förslag som försämrade säkerheten för tvångsvårdade eller brottsmisstänkta, det handlar om att man ser att det är människor, säger han.

Han är lika ödmjuk inför varje möte.
– Att gå in på förvaret och veta att när jag sedan åker hem till min familj, så måste den jag möter fortsätta att oroa sig för att han kommer att skickas tillbaka till ett Somalia där allt när som helst kan sprängas i luften.

Viktor Bankes egen trygga uppväxt, i välbärgade Åhus på skånska kusten, var långt ifrån den verklighet som flyktingbarnen han företräder lever i. Trots skilda föräldrar hade han och de fyra syskonen vad han själv kallar en ”gynnsam uppväxt” och en humanistisk liberal bakgrund.  

Det humanistiska perspektivet finns alltid med honom. Egentligen är han för känslig för att vara brottmålsadvokat.
– Jag känner lite för mycket. Det hade varit enklare med distans, man måste lära sig att ha ett starkt försvar. Jag kan inte känna in alla situationer, säger han. 

Fast ibland går det inte att stå emot – och känslorna är sällan proportionerliga i förhållande till brotten: Mord är inte alltid värst.
– Nej, tyngst är det med asylsökande barn. Det är otroligt jobbigt när de är i samma ålder som min son.
Viktor Banke trycker bort ett meddelande på mobilen och fortsätter:
– Man är bara advokat. Jag får bita ihop, eller bryta ihop och komma igen.

Höjdpunkterna i hans karriär handlar om enskilda ärenden.
– Vi möter sällan lyckliga slut men när någon kommer på fötterna – det är fint. Visst, man kan sitta i morgonsoffor och skriva debattartiklar och krönikor, men de enskilda öden man möter är de riktiga framgångarna – och nederlagen – för mig. Om en barnfamilj får uppehållstillstånd och slipper skickas tillbaka till helvetet i Afghanistan kan det kännas som att man vinner hela världen! 

Men Viktor Banke har också fått erfara att detta med att stå upp i en så polariserad fråga som flyktingpolitiken kommer med ett pris. Ändå tonar han ner allt som rör kritikers hat och hot.
– Jag är så lite utsatt jämfört med andra människor, hade jag varit invandrare eller kvinna hade jag garanterat varit tio gånger så utsatt. Men visst, att verka i en digital värld och försvara människors rättigheter innebär att man får utstå en del obehag. 

Att engagera sig i allt – inklusive samhällsdebatten – har alltid varit en självklarhet för Viktor Banke. Men engagemanget har också kostat honom.
– Jag har varit tillgänglig, debatterat, jobbat och skrivit bok samtidigt. Det är inget jag rekommenderar. Brinner man för något är det lätt att bränna ut sig.
– Jag är urtypen för någon som tycker att det här yrket är för roligt, det är en tillgång och ett problem. Man blir en bättre advokat av det – men också en tröttare advokat.

Tack vare att fästmön Magdalena tagit ett större ansvar för barn och hem har det ändå gått, men han har också backat lite från strålkastarljuset. Att hitta balansen mellan ett yrke han brinner för och familjelivet med två små barn är den stora utmaningen.
– Men jag har hämtat och lämnat på förskola och har min son fotboll så är jag där, försvarar han sig.   

Att svara på vad han brinner mest för kräver betänketid.
– Inte rättvisa, för den ser olika ut för olika människor, säger han till slut eftertänksamt.
– Men ofta upprättelse, det är en gemensam nämnare i alla mål: Att hjälpa andra att få upprättelse, att hjälpa dem att frias från falska anklagelser eller stödja någon som inte kan formulera sig själv i en vårdnadstvist. Ytterst handlar det om rättssäkerhet. 

Svaret ger förstås vuxenpoäng. Men trots att Viktor Banke är tvåbarnsfar, advokat, delägare, författare och samhällsdebattör, kan han fortfarande slås av känslan att han ”leker vuxen”.
– Man springer runt i kostym och har en bil man packar in barnen i när man ska på utflykt. Livet känns som ett kostymdrama. Jag slås i små portioner av den hisnande känslan att ”shit, jag håller på att forma en annan person” – stressen gör det svårt att vara en så bra förälder som man vill vara. Jag vill aldrig någonsin göra något annat än just detta. Min dröm är att fortsätta åka skytteltrafik till tingsrätterna, jag hoppas jag gör det om tio år med – fast med bättre livsbalans. 

Ledarskap : Kollektivt ledarskap

Foto: Anders G Warne

Här delar alla på ledarskapet

Delat ledarskap har funnits sedan romarriket. Men företeelsen utvecklas och tar hela tiden nya former för att passa dagens utmaningar. Ett exempel är konsultbolaget Accigo som drivs av de 140 medarbetarnas ambitioner genom kollektivt ledarskap.

  • 21 februari

Ärendet : Jusek griper in

Illustration: Rebecca Elfast

250 beredskapstimmar fick Jens att sätta ner foten

Jens och hans kollegor kunde arbeta hur mycket övertid som helst under sin beredskap utan att få varken övertidsersättning eller extra arbetsvila. Efter en månad med över 250 beredskapstimmar fick han nog och tog kontakt med Jusek.

  • 19 februari

Annons

Livet bakom fasaden : Releaseansvarig på SMHI

Foto: Magnus Glans

Hon är redo – i alla väder

De som ser möjligheten att kolla vädret på smhi.se som en självklarhet borde kanske rikta ett extra tack till Niloofar Mosavar Rahmani, releaseansvarig på SMHI:s IT-avdelning. När systemen krånglar söker hon upp problemet genom systemtekniskt detektivarbete. Så att vi inte behöver överraskas av regn, storm, snö och värmeböljor.

  • 16 februari

Färre anslutna utmaning för flera fackförbund

Den fackliga organisationsgraden är på väg ner bland anställda i Sverige, visar en ny rapport. "Det räcker inte att Jusek växer, och att vi lyckas rekrytera inom Saco-familjen. Fackförbunden måste ha många medlemmar och hög medlemsanslutning om den svenska modellen ska kunna fortsätta existera", säger Maria Arrefelt, förhandlingschef på Jusek. 

  • 14 februari

Annons

Foto: Liber/Pressbild

”En drömchef är duktig på att skapa bra team” 

Ett Linkedin-inlägg inspirerade Maria Gerlofson, journalist, ekonom och ledarcoach på Act and Grow, att skriva boken Drömchef eller stressmakare, nio vägar till ett hållbart ledarskap. 

  • 14 februari

Balans & livsstil : Arbetsmiljö

Foto: Olof Holdar

Fredrik Grythberg: Sju nyårslöften för arbetsgivare

De flesta företag har arbetsmiljöstrategier och ungefär nio av tio erbjuder friskvårdsbidrag. Trots det är antalet sjukskrivningar fortfarande höga. Kanske är det dags för nyårslöften på arbetsplatsen, resonerar Fredrik Grythberg, och delar med sig av sina förslag till chefer och arbetsgivare. 

  • 13 februari

Riksdagsledamöter mentorer för invandrade akademiker

Sex riksdagsledamöter tar under våren på sig rollen som mentorer i Juseks mentorskapsprogram för invandrade akademiker. 

  • 13 februari

Rapport: Svårt att göra medvetna val om efterlevandeskydd

Att efterlevandeskydd tjänstepensionen ibland är förval och ibland inte beroende på avtalsområde, gör det svårt för pensionssparare och pensionärer att få en överblick, konstaterar Pensionsmyndigheten i en ny rapport. 

  • 12 februari
Foto: Björn Larsson Rosvall

Ekonomen som hjälper Sverige till OS

Snart är det dags för de olympiska spelen i Pyeongchang. Men för Sveriges Olympiska Kommitté, som ansvarar för Sveriges deltagande, har förberedelserna pågått under de senaste fem åren. Karriär frågade ekonomichefen Mikael Gunnarzon hur hans arbete ser ut inför tävlingarna. 

  • 9 februari
Foto: Shutterstock

Så mycket tjänar Jusekmedlemmarna

47400 kronor. Det är medellönen för Juseks medlemmar enligt färsk lönestatistik. Jämfört med tidigare år har medellönen ökat för samtliga medlemsgrupper. 

  • 8 februari

Tema : #metoo

Illustration: Cecilia Lundgren

I spåren av #metoo

Hösten 2017 ekade ett vredesvrål över Sverige. Tiotusentals kvinnor vittnade om hur sexuella trakasserier är en del av vardagen. #Metoo kan leda till ett paradigmskifte i jämställdhetsdebatten. "Förändringen har bara börjat", säger jämställdhetsminister Åsa Regnér.

  • 7 februari

Porträttet : Danica Kragic Jensfelt

Foto: Jimmy Eriksson

Hon lär robotar ”tänka”

Danica Kragic Jensfelt är en av Sveriges ledande robotexperter. Hon konstaterar att det ännu är lång tid kvar tills robotarna förändrar arbetslivet på allvar – men att det är hög tid att förbereda samhället.

  • 2 februari
Foto: Privat

"Problemet är att folk inte reflekterar"

Mats Alvesson är kritisk mot att organisationer inför allt fler policys och processer – utan att någon reflekterar över om de verkligen funkar. Eller om man skulle kunna göra på ett annat sätt. Möt professorn som myntade uttrycket funktionell dumhet i arbetslivet.

  • 10 januari

Lösningen : Föräldraledighet

Foto: Shutterstock

Koppla greppet kring föräldraledigheten

Att planera och tänka igenom sin kommande föräldraledighet är bra. Förutom att maxa ledigheten utan att förlora för mycket inkomst har du rätt till lönesamtal, semesterdagar och lönerevision. Att hålla kontakten med arbetsgivaren är klokt – det visar intresse och ingen glömmer din kompetens, menar de experter som Karriär talat med. 

  • 15 december
Illustration: Jens Magnusson

Det gäller vid sexuella trakasserier

Två procent av svenskarna har blivit drabbade på jobbet under det senaste året – och det är arbetsgivarens ansvar att förebygga, utreda och åtgärda. Det handlar om sexuella trakasserier.

  • 12 december

Tema : Framtidsspaning

Illustration: Björn Öberg

Välkommen till framtiden

I år fyller Jusek 80 år. I förbundets begynnelse på 1940-talet var arbetstid en av de stora frågorna. Kampen om tiden lär bara bli intensivare. Hur ser arbetslivet i Jusekbranscherna ut om 20 år, om 80 år? Karriär firar 80-årsjubilaren med en nutidsanalys, en rejäl framtidsspaning och konstaterar att hur väl Jusekmedlemmarna lyckas med sitt arbete avgör framtidens välfärdssamhälle. 

  • 8 december

KRÖNIKAN

Vi har alla varit med om det. Ögonblicket då polletten trillar ner, då man fattar något på riktigt, inte bara med hjärnan utan med hela sitt väsen. En insikt som formulerar sig och kliver upp på scenen efter att ha cirkulerat i kulisserna i åratal och sedan, när den märker att den får genuin uppmärksamhet, fortplantar sig genom kroppen.

Coachen

Man får ju ofta rådet att man ska återhämta sig efter till exempel en arbetstopp. Hur gör man det i ett vanligt arbetsliv med heltid och fem veckors semester per år?

KRÖNIKAN

Ett nytt år med digital ambivalens

I samband med ett nyårslöfte för några år sedan köpte jag ett aktivitetsarmband. Till en början var vi väldigt bra kompisar. Det höll koll på mig, gav mig uppmuntrande rop och hejade på i min dagliga strävan. 

Vad händer på ditt jobb?

Mejla red@tidningenkarriar.se och berätta!

Annons

INSTAGRAM

Följ Karriär @tidningenkarriar

Twitter