Lördag 25 mars

PORTRÄTTET

Pär Svärdson

”Det är få idéer
som blir något.”

Porträttet: Daniel Naurin

Daniel Naurin strider för fri forskning

Forskare ska bara uttala sig i medier när de verkligen har något att komma med. Det säger Daniel Naurin, professor i statsvetenskap. Sedan snart ett år forskar han om internationella domstolars betydelse i möjligheternas land – Norge.

Daniel Naurin uttalar sig sällan i media, ”Ibland tenderar statsvetare att göra de politiska journalisternas jobb – och ibland inte ens bättre än dem.”
Foto: Samir Soudah

Det är den dag i september när finansminister Magdalena Andersson har gjort den traditionsenliga vandringen längs Drottninggatan i Stockholm för att överlämna regeringens budgetproposition till riksdagen. En bråd dag för den handfull statsvetare som tolkar politikens turer och strategier i media.

Statsvetarprofessorn Daniel Naurin har nyss gått en egen tur genom Oslo, från universitetsområdet Blindern till Sankt Olavs Plass mitt i staden, där han har sin arbetsplats. Han säger att han inte ens reflekterat över svensk statsbudget och ministerpromenad, och han avundas knappast heller kollegernas intensiva närvaro i nyheterna.
– Ibland tenderar statsvetare att göra de politiska journalisternas jobb – och ibland inte ens bättre än dem, säger Daniel Naurin när Karriär träffar honom i hans kala arbetsrum; inte en bild på väggarna, knappt så mycket som en stencil i bokhyllorna.
Hans hållning innebär att journalister som bett honom kommentera politiska händelser ibland fått nobben.
– Om jag tycker att jag kan föra in något som de inte ändå skulle säga, då har jag ställt upp. Och ibland har jag pratat, men utan att bekräfta den story de vill ha, och då har de inte varit intresserade,

Den som söker i tidningsläggen konstaterar snabbt att Daniel Naurin tog ett dramatiskt kliv in i offentligheten vid millennieskiftet, när han fortfarande var doktorand och ännu inte hade fyllt 30.
Han hade gått igenom forskningen kring relationen mellan särintressen och staten inom ramarna för ett forsknings­projekt som SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, låg bakom. Slutsatserna – i grova drag att dessa relationer inte nödvändigtvis utgör en fara för demokratin – gick på tvärs mot åsikten hos de seniora forskare som ledde projektet. Han skälldes ut och avfärdades av 20 år äldre auktoriteter.
– Historien gav mig en insikt om att hotet mot den akademiska friheten inte alltid kommer utifrån. Ibland är det vi själva som är våra värsta fiender när vi sätter press på våra kolleger i de interna processerna.
Han tycker att han sedan dess varit lyckligt lottad med statsvetenskapen i Göteborg som sin hemmainstitution.
– Men jag har hört historier från andra håll – jag har ingen lust att peka ut någon – om hur politik och ideologi tillåts styra synen på vetenskap.

Sedan början av året är Daniel Naurin verksam vid institutet Pluricourts, beläget i den monstruöst fula byggnad där Oslos juridiska fakultet håller till. Institutet finansieras under fem år av norska staten, med sannolik förlängning på ytterligare fem år. Forskningen är inriktad på internationella domstolars betydelse, och bedrivs i ett okonventionellt möte mellan statsvetare, jurister och filosofer.
Förutom högre lön än i Göteborg – men i ett land med högre priser, påpekar han – ger jobbet framför allt forskningsmöjligheter som han inte hade kunnat få någon annanstans. Här kan han forska på sitt område i närmare tio år och det finns resurser att anställa doktorander och postdoktorer.
– I de bästa forskningsprogrammen i Sverige och övriga Europa kan man ha det så under några få år, men inte så här länge.

Makt och inflytande är en röd tråd i Daniel Naurins forskning. Redan när han gjorde sitt examensarbete på 90-talet hade han siktet inställt på lobbyism och sin avhandling skrev han så småningom om påtryckare i EU. När han konstaterade att lobbyisternas makt, hårdraget, var mindre än de flesta trodde, vände han sitt intresse mot ministerrådet.
Senast har han under flera år forskat om EU-domstolen i Luxemburg som anses ha varit starkt drivande och betydelsefull i den europeiska integrationen.
– Men det vi funnit och publicerat hittills pekar snarare på att de nationella regeringarna har någorlunda kontroll över gränserna för domstolen. Så jag är nog på väg tillbaka till minister­rådet och regeringarna som kärnan i EU-systemet.

Ett vanligt misstag i en befolkning med generellt bristfälliga kunskaper om EU är, enligt Daniel Naurin, att betrakta unionen som en superstat med tvingande inflytande över medlemsländerna.
– Jag kan ha min uppfattning om hur man borde tycka och tänka om migration till Tjeckien och Ungern, men det är inte EU:s uppgift att pressa på länder politiska lösningar i känsliga frågor. Det är dåligt användande av EU eftersom risken ökar för att man inte klarar av att hålla ihop.
Förra våren blev han professor. Promoveringen ägde rum på dagen tio år efter att hans pappa gick bort. Daniel Naurin bar pappans gamla frack från studenttiden.
– Det var lite roligare än jag trodde. Men jag tror att andra människor lägger större vikt än jag vid själva titeln professor. Kanske är det så att ”professor” är något mer konkret för folk att förhålla sig till, något man känner igen, när man som jag har ett lite abstrakt och svår­begripligt jobb.

Han är den första i släkten som gjort en akademisk karriär. Hans mamma har bakgrund som journalist, pappan var företagare och sålde under senare delen av sitt yrkesliv reselotter (”det gick jätte­bra till ’Bingolotto’ kom”). Beslutet att stanna på universitetet efter grundutbildningen hade alltså inget att göra med förväntningar hemifrån. Det enkla skälet var snarare att han trivdes:
– Det var en miljö där det var kul att vara, där det fanns smarta människor som gjorde roliga grejer.
Ett annat skäl var att han och hustrun fick sitt första barn redan när han fortfarande var student.
– I det läget påverkades mitt beslut av att det fanns ett tydligt nåbart alternativ, istället för att kasta sig ut och söka sig till Regeringskansliet eller UD.
Äldste sonen Jonatan är 20 år. Han flyttade till Stockholm förra sommaren och går på Handelshögskolan. Två år yngre dottern Thea går sista året på gymnasiet hemma i Alingsås, där hustrun Erika också finns, 40 mil från Oslo.
Beslutet att tacka ja till jobbet föregicks förstås av funderingar och förhandlingar. Nu, knappt ett år efter att han började, tycker han att det trots allt fungerar bra att vara borta från fru och barn.
– När man har varit tillsammans i över 20 år är det ingen katastrof att inte träffas varje dag. Och att jag gör den här Oslomanövern nu beror förstås också på att barnen är stora, för några år sedan hade det inte varit möjligt.
Fredagar tillbringar han på universitetet i Göteborg, måndag till torsdag är han i Oslo i sitt dystra kontorsrum.
Han förklarar att de kala väggarna beror på att han bara haft rummet i ett par veckor, men tillstår sedan att den fina lägenhet han hyr är fin men inredningsmässigt snarlik kontorsrummet.
– De timmar jag är här i Oslo känner jag mig kanske inte så värst inredningsintresserad, utan det är väldigt mycket jobb och däremellan lite träning, tills jag åker hem igen.

En föränderlig omvärld med flyktingkris, Brexit, Putin och Trump innebär att statsvetare knappast kommer att sakna föremål för sin forskning. Hur ser framtiden ut i hans EU-perspektiv?
– Då vill jag först ge brasklappen att samhällsvetare är de sämsta prognos­makarna – det finns till och med forskning som visar det. Men det är förstås en stor sak att britterna lämnar EU, det kommer att påverka oss.
Han pekar på Storbritannien som en av EU:s tre balanserande poler vid sidan om Tyskland och Frankrike. När britterna försvinner så sker troligen en tyngdpunktsförskjutning mot mer av det tyska och franska sättet att se på EU, vilket betyder mindre av liberala lösningar, mindre rörlighet, mer regleringar.

Det som i grunden skulle kunna ruska om unionen är att högerpopulistiska och invandringsfientliga Nationella fronten får starkt inflytande i Frankrike vid presidentvalet nästa år. Efter britternas Brexit-omröstning jublade partiledaren Marine Le Pen att utfallet är början på slutet för EU.
– Den stora game changern som skulle kunna riva samarbetet är att hon vinner. Det är kanske inte så troligt, men om hon gör det så är vi i ett nytt läge.
Om han skulle tröttna på att nysta i de maktsfärer som styr utvecklingen kan han säkert starta konsultbyrå och erbjuda sina tjänster på marknaden – varför inte som lobbyist?
– Säkert. Men det tycker jag inte låter så kul.

Tema : Allt om din lön

Allt om din lön

Att trivseln på jobbet beror på mer än lönen innebär inte att den är oviktig. Tvärtom. En gång året om betygsätts din arbetsprestation på ett sätt som inte kan misstolkas. Det väcker känslor – och de är inte alltid positiva. Kanske är det därför som lönesamtalen skapar stress och osäkerhet bland både medarbetare och chefer.

  • 22 februari

Ledarskap : Omorganisation

Foto: Samir Soudah

Filosofera fram den nya organisationen

Trots minutiös planering blir omorganisationer lätt en storm med människor som motarbetar varandra. Med ett existensfilosofiskt perspektiv på människan kan det undvikas.

  • 22 februari

Annons

Ärendet : Jusek griper in

Arbetsgivaren hittade på egna pensionsregler

Att hålla koll på tjänstepensionen är viktigt, men svårt. Särskilt när arbetsgivaren hänvisar till både fel regler och fel avtal. "Jag var beredd att ge upp många gånger. Det hade inte gått utan Jusek," säger Anna.

  • 22 februari

"Färre och större kommuner att föredra"

Regeringen har tillsatt en kommunutredning. Men uppdraget är alltför försiktigt formulerat, anser Juseks opinionsbildare Margareta Wilhelmsson.

  • 21 februari

Annons

Mitt första jobb : Eva-Lena Frick

Foto: Maria Ottosson

Hon går mot framtida segrar

"Jag minns inte om jag sökte eller om jag bara halkade in, men mitt första jobb var som simlärare för barn under sommarlovet. På den tiden hade man inte simskolan inomhus, utan i insjöar. Det ser man sällan nu för tiden."

  • 21 februari

Min karriär : Henrik Storm Dyrssen

Med en brinnande själ för välfärden

Henrik Storm Dyrssen brinner så mycket för bättre fungerande välfärd att han kallar sig ”eldsjäl”. Men i starten av karriären sparkade han folk på investmentbanken UBS i London.

  • 21 februari

Annons

Lösningen : Graviddilemma

Illustration: Tove Hennix

Olagligt att missgynna gravida

Som kandidat kan du få frågan om du ska skaffa barn snart. Eller om du varit sjuk tidigare. Inga bekväma frågor, precis, och frågan är om de ens är lagliga att ställa. Här får du veta vad du måste, och vad du bör, avslöja under en jobbintervju.

  • 21 februari

Tema : Allt om din lön

Allt om din lön

Att trivseln på jobbet beror på mer än lönen innebär inte att den är oviktig. Tvärtom. En gång året om betygsätts din arbetsprestation på ett sätt som inte kan misstolkas. Det väcker känslor – och de är inte alltid positiva. Kanske är det därför som lönesamtalen skapar stress och osäkerhet bland både medarbetare och chefer.

  • 21 februari

Porträttet : Under ytan

Foto: Anna Rut Fridholm

Rädslan är en av Sofies drivkrafter

Sofie Lindblom sa upp sig från toppjobbet på Spotify. Hur vågade hon? "Är du inte lite rädd minst en gång i veckan pushar du inte dig själv tillräckligt."

  • 21 februari
Under industrialiseringen såg man samma tendenser som under 2000-talets it-era. Under båda perioderna pressade sig människor mer och den psykiska ohälsan ökade.
Foto: Fotolia

Sjuknärvaro kostar mer än sjukfrånvaro

Tiden efter julhelgerna är flest sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Är vi mer sjuka då – eller har vi kanske jobbat halvsjuka för ofta året innan och plötsligt kommer ”ketchupeffekten”?

  • 8 februari

Tema : Jämlikhet i vardagen

Kvinnor som är ekonomer tjänar 8 091 kr mindre per månad än män i  samma yrke. Av det totala antalet delägare som antagits de senaste tre åren är 30 procent kvinnor. Andelen kvinnor som är delägare i de tio största byråerna är 13 procent.
Illustration: Jens Nyström

Ojämlikt arbetsliv gynnar ingen

Kvinnor tappar fart i karriären när de blir föräldrar, utrikes födda stoppas redan i dörren. Det är läget på arbetsmarknaden om vi läser statistiken.

  • 2 februari
Ett gäng från Guerilla office på kafé Sup46, i november 2016 Via appen Meetup, Facebook och Guerilla office hemsida delas information om var och när man samlas, vanligtvis en hotellobby eller ett kafé. Initiativtagare är Vasilis Mavroudis och upplägget är
Foto: Vasilis Mavroudis

I delningsekonomin är kontoret bara ett klick bort

Frihet, enkelhet, valfrihet. Kraven på arbetsplatsen är i förändring. I den växande delningsekonomin blir det allt lättare att arbeta flexibelt. Nu är kontoret bara ett klick bort.

  • 5 december

Balans & livsstil : Njut av ledigheten

Karriärs livstilsrådgivare Fredrik Grythberg
Foto: Olof Holdar

Tagga ner med en 24-dagars stressdetox

Sällan är stressnivån så hög som när årets sista ledighet närmar sig. Därför  tycker jag du ska följa min detox och börja gå ner i varv redan den 1 december.

  • 30 november

KRÖNIKAN

Som de flesta andra kvinnliga journalister vet jag vad som väntar när jag öppnar inkorgen på datorn. Att internets personlighet har gått från att vara en nördig teknikkille med idéer om informations-frihet till ett högerextremt troll fixerat vid feminister är ingen nyhet.

KRÖNIKAN

Vardagen förvandlas lätt till ett maratonlopp

För ett tag sen tog jag en promenad på Söder i Stockholm, pratade i mobilen och stämde av några väldigt viktiga saker, sånt som – som vanligt – måste ordnas direkt. Medan jag gick där, isvinden låg på och jag var aningen sen dit jag skulle, fastnade blicken på en liten hund på trottoaren mittemot.

LYSSNA PÅ KARRIÄRS PODDAR

Populära Bodil Jönsson är tillbaka med nya boken ”Tio tankar om arbete” och parollen: ”Lagomarbete åt alla”. Dessutom säger hon att arbetet är vår tids hjärnspöke och att vi jobbar mycket mindre än vi tror.


Fler poddar att lyssna på

#9 Tagga ner och bli mer effektiv #8 Må bättre på jobbet #7 Amanda Lundeteg
Lyssna i iTunes

Coachen

Jag har läst att hjärnan rent fysiskt krymper av stress och att det är en av förklaringarna till varför det tar så lång tid att komma tillbaka efter en utbrändhet. Så hur ska jag göra för att hjärnan ska växa i stället? Hur ska jag tänka och leva? Förstår att frågan är svår men skulle ändå vilja få några riktlinjer som fungerar i vardagen.

Vad händer på ditt jobb?

Mejla red@tidningenkarriar.se och berätta!

Annons

Twitter

INSTAGRAM

Följ Karriär @tidningenkarriar