Söndag 20 augusti

PORTRÄTTET

Claudia Olsson

”Jag är nyfiken på världen”

Porträttet: Daniel Naurin

Daniel Naurin strider för fri forskning

Forskare ska bara uttala sig i medier när de verkligen har något att komma med. Det säger Daniel Naurin, professor i statsvetenskap. Sedan snart ett år forskar han om internationella domstolars betydelse i möjligheternas land – Norge.

Daniel Naurin uttalar sig sällan i media, ”Ibland tenderar statsvetare att göra de politiska journalisternas jobb – och ibland inte ens bättre än dem.”
Foto: Samir Soudah

Det är den dag i september när finansminister Magdalena Andersson har gjort den traditionsenliga vandringen längs Drottninggatan i Stockholm för att överlämna regeringens budgetproposition till riksdagen. En bråd dag för den handfull statsvetare som tolkar politikens turer och strategier i media.

Statsvetarprofessorn Daniel Naurin har nyss gått en egen tur genom Oslo, från universitetsområdet Blindern till Sankt Olavs Plass mitt i staden, där han har sin arbetsplats. Han säger att han inte ens reflekterat över svensk statsbudget och ministerpromenad, och han avundas knappast heller kollegernas intensiva närvaro i nyheterna.
– Ibland tenderar statsvetare att göra de politiska journalisternas jobb – och ibland inte ens bättre än dem, säger Daniel Naurin när Karriär träffar honom i hans kala arbetsrum; inte en bild på väggarna, knappt så mycket som en stencil i bokhyllorna.
Hans hållning innebär att journalister som bett honom kommentera politiska händelser ibland fått nobben.
– Om jag tycker att jag kan föra in något som de inte ändå skulle säga, då har jag ställt upp. Och ibland har jag pratat, men utan att bekräfta den story de vill ha, och då har de inte varit intresserade,

Den som söker i tidningsläggen konstaterar snabbt att Daniel Naurin tog ett dramatiskt kliv in i offentligheten vid millennieskiftet, när han fortfarande var doktorand och ännu inte hade fyllt 30.
Han hade gått igenom forskningen kring relationen mellan särintressen och staten inom ramarna för ett forsknings­projekt som SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, låg bakom. Slutsatserna – i grova drag att dessa relationer inte nödvändigtvis utgör en fara för demokratin – gick på tvärs mot åsikten hos de seniora forskare som ledde projektet. Han skälldes ut och avfärdades av 20 år äldre auktoriteter.
– Historien gav mig en insikt om att hotet mot den akademiska friheten inte alltid kommer utifrån. Ibland är det vi själva som är våra värsta fiender när vi sätter press på våra kolleger i de interna processerna.
Han tycker att han sedan dess varit lyckligt lottad med statsvetenskapen i Göteborg som sin hemmainstitution.
– Men jag har hört historier från andra håll – jag har ingen lust att peka ut någon – om hur politik och ideologi tillåts styra synen på vetenskap.

Sedan början av året är Daniel Naurin verksam vid institutet Pluricourts, beläget i den monstruöst fula byggnad där Oslos juridiska fakultet håller till. Institutet finansieras under fem år av norska staten, med sannolik förlängning på ytterligare fem år. Forskningen är inriktad på internationella domstolars betydelse, och bedrivs i ett okonventionellt möte mellan statsvetare, jurister och filosofer.
Förutom högre lön än i Göteborg – men i ett land med högre priser, påpekar han – ger jobbet framför allt forskningsmöjligheter som han inte hade kunnat få någon annanstans. Här kan han forska på sitt område i närmare tio år och det finns resurser att anställa doktorander och postdoktorer.
– I de bästa forskningsprogrammen i Sverige och övriga Europa kan man ha det så under några få år, men inte så här länge.

Makt och inflytande är en röd tråd i Daniel Naurins forskning. Redan när han gjorde sitt examensarbete på 90-talet hade han siktet inställt på lobbyism och sin avhandling skrev han så småningom om påtryckare i EU. När han konstaterade att lobbyisternas makt, hårdraget, var mindre än de flesta trodde, vände han sitt intresse mot ministerrådet.
Senast har han under flera år forskat om EU-domstolen i Luxemburg som anses ha varit starkt drivande och betydelsefull i den europeiska integrationen.
– Men det vi funnit och publicerat hittills pekar snarare på att de nationella regeringarna har någorlunda kontroll över gränserna för domstolen. Så jag är nog på väg tillbaka till minister­rådet och regeringarna som kärnan i EU-systemet.

Ett vanligt misstag i en befolkning med generellt bristfälliga kunskaper om EU är, enligt Daniel Naurin, att betrakta unionen som en superstat med tvingande inflytande över medlemsländerna.
– Jag kan ha min uppfattning om hur man borde tycka och tänka om migration till Tjeckien och Ungern, men det är inte EU:s uppgift att pressa på länder politiska lösningar i känsliga frågor. Det är dåligt användande av EU eftersom risken ökar för att man inte klarar av att hålla ihop.
Förra våren blev han professor. Promoveringen ägde rum på dagen tio år efter att hans pappa gick bort. Daniel Naurin bar pappans gamla frack från studenttiden.
– Det var lite roligare än jag trodde. Men jag tror att andra människor lägger större vikt än jag vid själva titeln professor. Kanske är det så att ”professor” är något mer konkret för folk att förhålla sig till, något man känner igen, när man som jag har ett lite abstrakt och svår­begripligt jobb.

Han är den första i släkten som gjort en akademisk karriär. Hans mamma har bakgrund som journalist, pappan var företagare och sålde under senare delen av sitt yrkesliv reselotter (”det gick jätte­bra till ’Bingolotto’ kom”). Beslutet att stanna på universitetet efter grundutbildningen hade alltså inget att göra med förväntningar hemifrån. Det enkla skälet var snarare att han trivdes:
– Det var en miljö där det var kul att vara, där det fanns smarta människor som gjorde roliga grejer.
Ett annat skäl var att han och hustrun fick sitt första barn redan när han fortfarande var student.
– I det läget påverkades mitt beslut av att det fanns ett tydligt nåbart alternativ, istället för att kasta sig ut och söka sig till Regeringskansliet eller UD.
Äldste sonen Jonatan är 20 år. Han flyttade till Stockholm förra sommaren och går på Handelshögskolan. Två år yngre dottern Thea går sista året på gymnasiet hemma i Alingsås, där hustrun Erika också finns, 40 mil från Oslo.
Beslutet att tacka ja till jobbet föregicks förstås av funderingar och förhandlingar. Nu, knappt ett år efter att han började, tycker han att det trots allt fungerar bra att vara borta från fru och barn.
– När man har varit tillsammans i över 20 år är det ingen katastrof att inte träffas varje dag. Och att jag gör den här Oslomanövern nu beror förstås också på att barnen är stora, för några år sedan hade det inte varit möjligt.
Fredagar tillbringar han på universitetet i Göteborg, måndag till torsdag är han i Oslo i sitt dystra kontorsrum.
Han förklarar att de kala väggarna beror på att han bara haft rummet i ett par veckor, men tillstår sedan att den fina lägenhet han hyr är fin men inredningsmässigt snarlik kontorsrummet.
– De timmar jag är här i Oslo känner jag mig kanske inte så värst inredningsintresserad, utan det är väldigt mycket jobb och däremellan lite träning, tills jag åker hem igen.

En föränderlig omvärld med flyktingkris, Brexit, Putin och Trump innebär att statsvetare knappast kommer att sakna föremål för sin forskning. Hur ser framtiden ut i hans EU-perspektiv?
– Då vill jag först ge brasklappen att samhällsvetare är de sämsta prognos­makarna – det finns till och med forskning som visar det. Men det är förstås en stor sak att britterna lämnar EU, det kommer att påverka oss.
Han pekar på Storbritannien som en av EU:s tre balanserande poler vid sidan om Tyskland och Frankrike. När britterna försvinner så sker troligen en tyngdpunktsförskjutning mot mer av det tyska och franska sättet att se på EU, vilket betyder mindre av liberala lösningar, mindre rörlighet, mer regleringar.

Det som i grunden skulle kunna ruska om unionen är att högerpopulistiska och invandringsfientliga Nationella fronten får starkt inflytande i Frankrike vid presidentvalet nästa år. Efter britternas Brexit-omröstning jublade partiledaren Marine Le Pen att utfallet är början på slutet för EU.
– Den stora game changern som skulle kunna riva samarbetet är att hon vinner. Det är kanske inte så troligt, men om hon gör det så är vi i ett nytt läge.
Om han skulle tröttna på att nysta i de maktsfärer som styr utvecklingen kan han säkert starta konsultbyrå och erbjuda sina tjänster på marknaden – varför inte som lobbyist?
– Säkert. Men det tycker jag inte låter så kul.

Lägre löner bland utrikesfödda akademiker

Utrikesfödda akademiker har lägre lön än de som är födda i Sverige – trots att de arbetar inom samma yrke och sektor. Störst lönegap finns bland ekonomer i privat sektor, visar en rapport från Saco.

  • 18 augusti

Balans & livsstil : Ett steg i taget

Nio steg till mer balans

Det flexibla arbetslivet gör att gränserna mellan privatliv och jobb suddas ut allt mer. Här är Fredrik Grythbergs bästa tips för att lyckas med konsten att ändå hitta balans och prioritera det som är viktigt för just dig. 

  • 17 augusti

Annons

Unga mer positiva till facket

Anseendet för de svenska fackförbunden ökar bland unga – men sjunker hos allmänheten i stort, skriver Göteborgs-Posten.

  • 17 augusti

Vanligt att behöva ta igen arbete efter semestern

Var fjärde arbetstagare måste ta igen arbete efter semestern eftersom de inte har någon ersättare, enligt en undersökning som Kantar Sifo har gjort på uppdrag av Visma.

  • 15 augusti

Annons

Tema : Karriärvägar

Foto: Gustav Gräll

Nya perspektiv på karriären

Sommaren erbjuder tid för reflektion och eftertanke. Kanske har det väckt funderingar på att byta jobb, yrke eller bransch. Möt tre personer som har gjort en förändring – och valt helt olika karriärvägar: Anna Bågstam Ryltenius kombinerar två jobb, Per Frykebrant utbildade sig raka vägen till drömjobbet 
och Aron Kristoffersson startade eget.  

  • 14 augusti

Tema : Studentspecial

Illustration: Team Hawaii

Allt för studentlivet

Nu är det dags att sätta sig i skolbänken. Kanske är det för första gången, eller så är det ett kärt återseende efter sommaren. Till den här studentspecialen har redaktionen talat med experter inom bland annat rekrytering, karriärplanering, stress och fackliga frågor för att samla information kring hur du gör det bästa av tiden fram till första jobbet. 

  • 14 augusti

Porträttet : Under ytan

Foto: Linus Sundahl-Djerf

"Mångfald är en förutsättning för att utvecklas"

Gröna Lunds operativa HR-chef har prisats för sitt mångfaldsarbete. Karriär möter Kristofer Sandström, som tycker att inkluderingen av funktionshindrade,  äldre och nyanlända borde vara en självklar del av framtidens arbetsmarknad.

  • 14 augusti
Foto: Susanne Kronholm

Minglet ledde till nytt jobb

Kontakter kan vara viktigt för karriären. Karin Bäcklund är medgrundare till mötesplatsen Über Social After Work, och har själv erfarenhet av nätverkets betydelse. – Mitt senaste jobb på PR-byrån Springtime fick jag via kontakter. På ett mingel träffade jag en kompis kompis som jobbade där. Jag var naturligtvis på intervjuer också, men hade jag inte träffat henne hade det inte hänt, säger hon.

  • 14 augusti

Jusek stämmer staten i Arbetsdomstolen

Fastighetsmäklarinspektionen ska flytta från Stockholm till Karlstad, och menar att de anställda är skyldiga att följa med. Jusek håller inte med och stämmer nu staten i Arbetsdomstolen. Det är första gången frågan om arbetsskyldighet prövas, enligt Juseks förbundsjurist. 

  • 14 augusti
Foto: Shutterstock

Förbered dig inför semestern – Så startar du hösten i nedförsbacke

Prioritering, organisering och en helhetsbild. Det är nycklarna för att förbereda inför semestern – och ha koll när du kommer tillbaka.

  • 3 juli
Foto: Shutterstock

Läsning för lediga dagar

Semestern är nära. Och med den kommer (kanske) tid i hängmattan med en bra bok. Här är titlarna att plöja som gör att du kan smälla med hängslena när du kommer tillbaka till kontoret. 

  • 30 juni

Systemvetare fortsatt heta på arbetsmarknaden

Mjukvaru- och systemutvecklare, systemanalytiker och IT-arkitekter är några av de yrken där det är brist på arbetskraft och lätt att få jobb, visar en rapport från Arbetsförmedlingen.

  • 29 juni
Foto: Shutterstock

Sjukskrivningar ökar bland akademiker

Det finns en samband mellan högre utbildning och ökad sjukfrånvaro, slår Saco fast efter en granskning av Försäkringskassas statistik. Och den psykiska ohälsan ökar mest bland akademikerna. 

  • 28 juni
Illustration: Team Hawaii

Nya jobb i spåren av digitaliseringen

Digitaliseringen väcker mer förhoppningar än oro när det gäller arbetsmarknaden för såväl jurister som ekonomer. Det visar pågående forskning, en färsk rapport från Konkurrensverket och exempel från verkligheten. 

  • 22 juni

Lösningen : När övertid blivit norm

Illustration: Tove Hennix

När övertid blivit norm

När du går hem från jobbet sitter kollegorna kvar. Du känner pressen att du också borde jobba över. Men alla har inte tid eller möjlighet att satsa även fritiden på jobbet. Dessutom kan det leda till att du riskerar din hälsa. Så här kan du bemöta kritiken – och hantera en stressig arbetssituation.

  • 1 juni

Filterbubblor - hur ska de spräckas?

Falska nyheter, ”alternativa fakta” och filterbubblor är hot mot demokratin. Nu efterlyser allt fler stärkt mediekompetens för alla yrkesgrupper.

  • 21 februari

KRÖNIKAN

Fler blir sjukskrivna av stress och utmattning än någonsin förr. Och det drabbar framför allt duktiga flickor. Prestationsprinsessorna. Det här brevet är till er, och det är skrivet med igenkänning, kärlek, respekt och värme.

Coachen

Jag jobbar på en familjerättsbyrå där jag är en av dem som har längst anställningstid. Jag fyller 65 i år och vill om möjligt jobba åtminstone två år till. Vilka möjligheter har jag att jobba kvar?


KRÖNIKAN

Sommaren ger tid till reflektion

Det har varit en helt fantastisk sommar. Solen har strålat under lediga dagar fyllda av äventyr, barfotapromenader i daggfuktigt gräs, jordgubbstårtor och uppfriskande morgondopp efter joggingturen. Det har funnits gott om tid för reflektion och eftertanke, och just nu känns stegen lekande lätta och möjligheterna oändliga. Eller inte. 

Vad händer på ditt jobb?

Mejla red@tidningenkarriar.se och berätta!

Annons

INSTAGRAM

Följ Karriär @tidningenkarriar

Twitter