Torsdag 29 juni

PORTRÄTTET

Sofie Lindblom

”Jag fick bli
min egen förebild”

Porträttet: Daniel Naurin

Daniel Naurin strider för fri forskning

Forskare ska bara uttala sig i medier när de verkligen har något att komma med. Det säger Daniel Naurin, professor i statsvetenskap. Sedan snart ett år forskar han om internationella domstolars betydelse i möjligheternas land – Norge.

Daniel Naurin uttalar sig sällan i media, ”Ibland tenderar statsvetare att göra de politiska journalisternas jobb – och ibland inte ens bättre än dem.”
Foto: Samir Soudah

Det är den dag i september när finansminister Magdalena Andersson har gjort den traditionsenliga vandringen längs Drottninggatan i Stockholm för att överlämna regeringens budgetproposition till riksdagen. En bråd dag för den handfull statsvetare som tolkar politikens turer och strategier i media.

Statsvetarprofessorn Daniel Naurin har nyss gått en egen tur genom Oslo, från universitetsområdet Blindern till Sankt Olavs Plass mitt i staden, där han har sin arbetsplats. Han säger att han inte ens reflekterat över svensk statsbudget och ministerpromenad, och han avundas knappast heller kollegernas intensiva närvaro i nyheterna.
– Ibland tenderar statsvetare att göra de politiska journalisternas jobb – och ibland inte ens bättre än dem, säger Daniel Naurin när Karriär träffar honom i hans kala arbetsrum; inte en bild på väggarna, knappt så mycket som en stencil i bokhyllorna.
Hans hållning innebär att journalister som bett honom kommentera politiska händelser ibland fått nobben.
– Om jag tycker att jag kan föra in något som de inte ändå skulle säga, då har jag ställt upp. Och ibland har jag pratat, men utan att bekräfta den story de vill ha, och då har de inte varit intresserade,

Den som söker i tidningsläggen konstaterar snabbt att Daniel Naurin tog ett dramatiskt kliv in i offentligheten vid millennieskiftet, när han fortfarande var doktorand och ännu inte hade fyllt 30.
Han hade gått igenom forskningen kring relationen mellan särintressen och staten inom ramarna för ett forsknings­projekt som SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, låg bakom. Slutsatserna – i grova drag att dessa relationer inte nödvändigtvis utgör en fara för demokratin – gick på tvärs mot åsikten hos de seniora forskare som ledde projektet. Han skälldes ut och avfärdades av 20 år äldre auktoriteter.
– Historien gav mig en insikt om att hotet mot den akademiska friheten inte alltid kommer utifrån. Ibland är det vi själva som är våra värsta fiender när vi sätter press på våra kolleger i de interna processerna.
Han tycker att han sedan dess varit lyckligt lottad med statsvetenskapen i Göteborg som sin hemmainstitution.
– Men jag har hört historier från andra håll – jag har ingen lust att peka ut någon – om hur politik och ideologi tillåts styra synen på vetenskap.

Sedan början av året är Daniel Naurin verksam vid institutet Pluricourts, beläget i den monstruöst fula byggnad där Oslos juridiska fakultet håller till. Institutet finansieras under fem år av norska staten, med sannolik förlängning på ytterligare fem år. Forskningen är inriktad på internationella domstolars betydelse, och bedrivs i ett okonventionellt möte mellan statsvetare, jurister och filosofer.
Förutom högre lön än i Göteborg – men i ett land med högre priser, påpekar han – ger jobbet framför allt forskningsmöjligheter som han inte hade kunnat få någon annanstans. Här kan han forska på sitt område i närmare tio år och det finns resurser att anställa doktorander och postdoktorer.
– I de bästa forskningsprogrammen i Sverige och övriga Europa kan man ha det så under några få år, men inte så här länge.

Makt och inflytande är en röd tråd i Daniel Naurins forskning. Redan när han gjorde sitt examensarbete på 90-talet hade han siktet inställt på lobbyism och sin avhandling skrev han så småningom om påtryckare i EU. När han konstaterade att lobbyisternas makt, hårdraget, var mindre än de flesta trodde, vände han sitt intresse mot ministerrådet.
Senast har han under flera år forskat om EU-domstolen i Luxemburg som anses ha varit starkt drivande och betydelsefull i den europeiska integrationen.
– Men det vi funnit och publicerat hittills pekar snarare på att de nationella regeringarna har någorlunda kontroll över gränserna för domstolen. Så jag är nog på väg tillbaka till minister­rådet och regeringarna som kärnan i EU-systemet.

Ett vanligt misstag i en befolkning med generellt bristfälliga kunskaper om EU är, enligt Daniel Naurin, att betrakta unionen som en superstat med tvingande inflytande över medlemsländerna.
– Jag kan ha min uppfattning om hur man borde tycka och tänka om migration till Tjeckien och Ungern, men det är inte EU:s uppgift att pressa på länder politiska lösningar i känsliga frågor. Det är dåligt användande av EU eftersom risken ökar för att man inte klarar av att hålla ihop.
Förra våren blev han professor. Promoveringen ägde rum på dagen tio år efter att hans pappa gick bort. Daniel Naurin bar pappans gamla frack från studenttiden.
– Det var lite roligare än jag trodde. Men jag tror att andra människor lägger större vikt än jag vid själva titeln professor. Kanske är det så att ”professor” är något mer konkret för folk att förhålla sig till, något man känner igen, när man som jag har ett lite abstrakt och svår­begripligt jobb.

Han är den första i släkten som gjort en akademisk karriär. Hans mamma har bakgrund som journalist, pappan var företagare och sålde under senare delen av sitt yrkesliv reselotter (”det gick jätte­bra till ’Bingolotto’ kom”). Beslutet att stanna på universitetet efter grundutbildningen hade alltså inget att göra med förväntningar hemifrån. Det enkla skälet var snarare att han trivdes:
– Det var en miljö där det var kul att vara, där det fanns smarta människor som gjorde roliga grejer.
Ett annat skäl var att han och hustrun fick sitt första barn redan när han fortfarande var student.
– I det läget påverkades mitt beslut av att det fanns ett tydligt nåbart alternativ, istället för att kasta sig ut och söka sig till Regeringskansliet eller UD.
Äldste sonen Jonatan är 20 år. Han flyttade till Stockholm förra sommaren och går på Handelshögskolan. Två år yngre dottern Thea går sista året på gymnasiet hemma i Alingsås, där hustrun Erika också finns, 40 mil från Oslo.
Beslutet att tacka ja till jobbet föregicks förstås av funderingar och förhandlingar. Nu, knappt ett år efter att han började, tycker han att det trots allt fungerar bra att vara borta från fru och barn.
– När man har varit tillsammans i över 20 år är det ingen katastrof att inte träffas varje dag. Och att jag gör den här Oslomanövern nu beror förstås också på att barnen är stora, för några år sedan hade det inte varit möjligt.
Fredagar tillbringar han på universitetet i Göteborg, måndag till torsdag är han i Oslo i sitt dystra kontorsrum.
Han förklarar att de kala väggarna beror på att han bara haft rummet i ett par veckor, men tillstår sedan att den fina lägenhet han hyr är fin men inredningsmässigt snarlik kontorsrummet.
– De timmar jag är här i Oslo känner jag mig kanske inte så värst inredningsintresserad, utan det är väldigt mycket jobb och däremellan lite träning, tills jag åker hem igen.

En föränderlig omvärld med flyktingkris, Brexit, Putin och Trump innebär att statsvetare knappast kommer att sakna föremål för sin forskning. Hur ser framtiden ut i hans EU-perspektiv?
– Då vill jag först ge brasklappen att samhällsvetare är de sämsta prognos­makarna – det finns till och med forskning som visar det. Men det är förstås en stor sak att britterna lämnar EU, det kommer att påverka oss.
Han pekar på Storbritannien som en av EU:s tre balanserande poler vid sidan om Tyskland och Frankrike. När britterna försvinner så sker troligen en tyngdpunktsförskjutning mot mer av det tyska och franska sättet att se på EU, vilket betyder mindre av liberala lösningar, mindre rörlighet, mer regleringar.

Det som i grunden skulle kunna ruska om unionen är att högerpopulistiska och invandringsfientliga Nationella fronten får starkt inflytande i Frankrike vid presidentvalet nästa år. Efter britternas Brexit-omröstning jublade partiledaren Marine Le Pen att utfallet är början på slutet för EU.
– Den stora game changern som skulle kunna riva samarbetet är att hon vinner. Det är kanske inte så troligt, men om hon gör det så är vi i ett nytt läge.
Om han skulle tröttna på att nysta i de maktsfärer som styr utvecklingen kan han säkert starta konsultbyrå och erbjuda sina tjänster på marknaden – varför inte som lobbyist?
– Säkert. Men det tycker jag inte låter så kul.

Foto: Shutterstock

Sjukskrivningar ökar bland akademiker

Det finns en samband mellan högre utbildning och ökad sjukfrånvaro, slår Saco fast efter en granskning av Försäkringskassas statistik. Och den psykiska ohälsan ökar mest bland akademikerna. 

  • 28 juni

Mitt första jobb : Helene Lindstrand

Foto: SKL

”I dietköket lärde jag mig mycket om världen”

"Jag har haft flera sommarjobb och ideella uppdrag. Men min första riktiga kontakt med arbetsmarknaden var i ett kök på Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm", berättar Helene Lindstrand, presschef på Sveriges kommuner och landsting.

  • 27 juni

Annons

Livet bakom fasaden : Maureen Hoppers

Foto: Susanne Kronholm

Hon kommunicerar för minskad segregation

Ledorden i Maureen Hoppers arbetsdag är effektivitet, engagemang och mycket att göra. Något som gör att hon varje dag jobbar stenhårt för att förbättra och göra skillnad för andra.

  • 25 juni
Illustration: Team Hawaii

Nya jobb i spåren av digitaliseringen

Digitaliseringen väcker mer förhoppningar än oro när det gäller arbetsmarknaden för såväl jurister som ekonomer. Det visar pågående forskning, en färsk rapport från Konkurrensverket och exempel från verkligheten. 

  • 22 juni

Annons

Balans & livsstil : Semesterkänslan

Vänta inte in semesterlugnet

För många är det snart dags för några veckors ledighet och återhämtning. Agera målinriktat för att semesterkänslan ska infinna sig direkt när semestern börjar.

  • 22 juni

Ledarskap : Flexibilitet

Foto: Anders G Warne, Ben Nilsson, Maria Langen

Det flexibla arbetslivet ställer krav på chefen

I dag kan många av oss påverka när och var vi jobbar. Vilket ger möjligheter och frihet, men också för med sig 
flera utmaningar. Inte minst för ledare, som måste hantera 
både sina medarbetares och sitt eget flexibla arbete.

  • 21 juni

Ärendet : Jusek griper in

Illustration: Rebecca Elfast

Arbetsgivaren fick backa om semesterersättning

När David lämnade sin anställning bad han om att få sin inarbetade semesterlön utbetald i form av semesterersättning, men arbetsgivaren menade att den hade ingått i hans provisionslön. Ord stod mot ord. Tillsammans med Jusek tog han frågan vidare till Arbetsdomstolen. 

  • 21 juni
Foto: Shutterstock

Löneskillnaderna mellan könen fortsätter att minska

Löneskillnaden mellan kvinnor och män låg under 2016 på 12 procent, vilket är en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med tidigare år. Det visar Medlingsinstitutets rapport.

  • 20 juni

Förslag på stärkt skydd mot näthat

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att skyddet mot hot och kränkningar stärks och moderniseras. – Vi välkomnar att reglerna följer med in i nutiden, säger Margareta Wilhelmsson, opinionsbildare på Jusek.

  • 20 juni

Tema : Välbefinnande på jobbet

Illustration: Erik Nylund

Så mår vi på jobbet

Välbefinnandet på jobbet har blivit en allt viktigare fråga. Men samtidigt pekar trenden neråt för akademikerna, det visar en ny rapport från Jusek. Det handlar både om stress och att inte få utlopp för sin kreativitet – men också om 
lägre löner.

  • 14 juni

Porträttet : Claudia Olsson

Foto: Elisabeth Ingvar

Med 
framtiden 
i fokus

Obotlig nyfikenhet och en tro på människors potential. Framtidsanalytikern Claudia Olsson arbetar med morgondagens teknik – och hur den kan göra samhället både bättre och starkare.– Min motivation kommer ifrån att jag ser 
möjligheter, säger hon.

  • 14 juni
Foto: Sveriges Radio

Bonnesen och Käll bland årets sommarpratare

Vid en presskonferens i veckan presenterades årets sommarvärdar. Och i årets uppställning återfinns både ekonomer, jurister och samhällsvetare.

  • 14 juni

Ärendet : Jusek griper in

Illustration: Rebecca Elfast

Han förlorade jobbet efter 
att anställningen överklagats

Johan sökte och fick det eftertraktade jobbet på myndigheten. Men en överklagan till Statens överklagandenämnd resulterade i att hans anställning avslutades. Jusek menade att uppsägningen inte hade något rättsligt stöd, och tillsammans tog de processen vidare ända till Arbetsdomstolen – där de gick segrande ur striden. 

  • 7 juni

Lösningen : När övertid blivit norm

Illustration: Tove Hennix

När övertid blivit norm

När du går hem från jobbet sitter kollegorna kvar. Du känner pressen att du också borde jobba över. Men alla har inte tid eller möjlighet att satsa även fritiden på jobbet. Dessutom kan det leda till att du riskerar din hälsa. Så här kan du bemöta kritiken – och hantera en stressig arbetssituation.

  • 1 juni

Tema : Internationell karriär

Foto: Aleksandra Oleynik

Drömmen om att jobba utomlands

Önskan om att pröva vingarna i ett annat land kan vara stark. Det ger ett nytt sammanhang, en ny tillvaro och nya perspektiv – men också nya villkor och regelverk. Möt Benjamin Winsner Benjamin Winsner i Alicante, Hampus Bergquist i London och Clara Bodin, som har jobbat i både Kiev och Moskva. 

  • 31 maj
Under industrialiseringen såg man samma tendenser som under 2000-talets it-era. Under båda perioderna pressade sig människor mer och den psykiska ohälsan ökade.
Foto: Fotolia

Sjuknärvaro kostar mer än sjukfrånvaro

Tiden efter julhelgerna är flest sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Är vi mer sjuka då – eller har vi kanske jobbat halvsjuka för ofta året innan och plötsligt kommer ”ketchupeffekten”?

  • 8 februari

KRÖNIKAN

Det var en sen torsdagskväll som jag såg det. Facebook-inlägget från En utsträckt hand som berättade att det nu var ytterligare en kille som fyllde 18 och skulle slängas ut från ungdoms-
boendet. 

Coachen

Nu är det snart dags för sommarledighet. Inför ledighetsansökningarna diskuterade vi just semester i min arbetsgrupp och det dök upp några frågor som vi undrar över. Vad gäller om jag blir sjuk på semestern? Kan jag ta semester när jag vill – och vad händer om jag inte fått semestern godkänd? Och har vikarier rätt att ta ut semester? Trevlig sommar!

KRÖNIKAN

Om känslan att inte orka

Stress dyker upp i alla möjliga sammanhang och samtal nu mer. Inte så mycket i meningen ”jag har ett inbokat bikramyoga-pass och deadline nästa vecka – hur ska jag hinna tvätta?”. Utan mer med innebörden ”jag vet inte hur länge jag står ut, jag håller på att gå sönder”.

Vad händer på ditt jobb?

Mejla red@tidningenkarriar.se och berätta!

Annons

INSTAGRAM

Följ Karriär @tidningenkarriar

Twitter