Lördag 21 oktober

Porträttet: Daniel Naurin

Daniel Naurin strider för fri forskning

Forskare ska bara uttala sig i medier när de verkligen har något att komma med. Det säger Daniel Naurin, professor i statsvetenskap. Sedan snart ett år forskar han om internationella domstolars betydelse i möjligheternas land – Norge.

Daniel Naurin uttalar sig sällan i media, ”Ibland tenderar statsvetare att göra de politiska journalisternas jobb – och ibland inte ens bättre än dem.”
Foto: Samir Soudah

Det är den dag i september när finansminister Magdalena Andersson har gjort den traditionsenliga vandringen längs Drottninggatan i Stockholm för att överlämna regeringens budgetproposition till riksdagen. En bråd dag för den handfull statsvetare som tolkar politikens turer och strategier i media.

Statsvetarprofessorn Daniel Naurin har nyss gått en egen tur genom Oslo, från universitetsområdet Blindern till Sankt Olavs Plass mitt i staden, där han har sin arbetsplats. Han säger att han inte ens reflekterat över svensk statsbudget och ministerpromenad, och han avundas knappast heller kollegernas intensiva närvaro i nyheterna.
– Ibland tenderar statsvetare att göra de politiska journalisternas jobb – och ibland inte ens bättre än dem, säger Daniel Naurin när Karriär träffar honom i hans kala arbetsrum; inte en bild på väggarna, knappt så mycket som en stencil i bokhyllorna.
Hans hållning innebär att journalister som bett honom kommentera politiska händelser ibland fått nobben.
– Om jag tycker att jag kan föra in något som de inte ändå skulle säga, då har jag ställt upp. Och ibland har jag pratat, men utan att bekräfta den story de vill ha, och då har de inte varit intresserade,

Den som söker i tidningsläggen konstaterar snabbt att Daniel Naurin tog ett dramatiskt kliv in i offentligheten vid millennieskiftet, när han fortfarande var doktorand och ännu inte hade fyllt 30.
Han hade gått igenom forskningen kring relationen mellan särintressen och staten inom ramarna för ett forsknings­projekt som SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, låg bakom. Slutsatserna – i grova drag att dessa relationer inte nödvändigtvis utgör en fara för demokratin – gick på tvärs mot åsikten hos de seniora forskare som ledde projektet. Han skälldes ut och avfärdades av 20 år äldre auktoriteter.
– Historien gav mig en insikt om att hotet mot den akademiska friheten inte alltid kommer utifrån. Ibland är det vi själva som är våra värsta fiender när vi sätter press på våra kolleger i de interna processerna.
Han tycker att han sedan dess varit lyckligt lottad med statsvetenskapen i Göteborg som sin hemmainstitution.
– Men jag har hört historier från andra håll – jag har ingen lust att peka ut någon – om hur politik och ideologi tillåts styra synen på vetenskap.

Sedan början av året är Daniel Naurin verksam vid institutet Pluricourts, beläget i den monstruöst fula byggnad där Oslos juridiska fakultet håller till. Institutet finansieras under fem år av norska staten, med sannolik förlängning på ytterligare fem år. Forskningen är inriktad på internationella domstolars betydelse, och bedrivs i ett okonventionellt möte mellan statsvetare, jurister och filosofer.
Förutom högre lön än i Göteborg – men i ett land med högre priser, påpekar han – ger jobbet framför allt forskningsmöjligheter som han inte hade kunnat få någon annanstans. Här kan han forska på sitt område i närmare tio år och det finns resurser att anställa doktorander och postdoktorer.
– I de bästa forskningsprogrammen i Sverige och övriga Europa kan man ha det så under några få år, men inte så här länge.

Makt och inflytande är en röd tråd i Daniel Naurins forskning. Redan när han gjorde sitt examensarbete på 90-talet hade han siktet inställt på lobbyism och sin avhandling skrev han så småningom om påtryckare i EU. När han konstaterade att lobbyisternas makt, hårdraget, var mindre än de flesta trodde, vände han sitt intresse mot ministerrådet.
Senast har han under flera år forskat om EU-domstolen i Luxemburg som anses ha varit starkt drivande och betydelsefull i den europeiska integrationen.
– Men det vi funnit och publicerat hittills pekar snarare på att de nationella regeringarna har någorlunda kontroll över gränserna för domstolen. Så jag är nog på väg tillbaka till minister­rådet och regeringarna som kärnan i EU-systemet.

Ett vanligt misstag i en befolkning med generellt bristfälliga kunskaper om EU är, enligt Daniel Naurin, att betrakta unionen som en superstat med tvingande inflytande över medlemsländerna.
– Jag kan ha min uppfattning om hur man borde tycka och tänka om migration till Tjeckien och Ungern, men det är inte EU:s uppgift att pressa på länder politiska lösningar i känsliga frågor. Det är dåligt användande av EU eftersom risken ökar för att man inte klarar av att hålla ihop.
Förra våren blev han professor. Promoveringen ägde rum på dagen tio år efter att hans pappa gick bort. Daniel Naurin bar pappans gamla frack från studenttiden.
– Det var lite roligare än jag trodde. Men jag tror att andra människor lägger större vikt än jag vid själva titeln professor. Kanske är det så att ”professor” är något mer konkret för folk att förhålla sig till, något man känner igen, när man som jag har ett lite abstrakt och svår­begripligt jobb.

Han är den första i släkten som gjort en akademisk karriär. Hans mamma har bakgrund som journalist, pappan var företagare och sålde under senare delen av sitt yrkesliv reselotter (”det gick jätte­bra till ’Bingolotto’ kom”). Beslutet att stanna på universitetet efter grundutbildningen hade alltså inget att göra med förväntningar hemifrån. Det enkla skälet var snarare att han trivdes:
– Det var en miljö där det var kul att vara, där det fanns smarta människor som gjorde roliga grejer.
Ett annat skäl var att han och hustrun fick sitt första barn redan när han fortfarande var student.
– I det läget påverkades mitt beslut av att det fanns ett tydligt nåbart alternativ, istället för att kasta sig ut och söka sig till Regeringskansliet eller UD.
Äldste sonen Jonatan är 20 år. Han flyttade till Stockholm förra sommaren och går på Handelshögskolan. Två år yngre dottern Thea går sista året på gymnasiet hemma i Alingsås, där hustrun Erika också finns, 40 mil från Oslo.
Beslutet att tacka ja till jobbet föregicks förstås av funderingar och förhandlingar. Nu, knappt ett år efter att han började, tycker han att det trots allt fungerar bra att vara borta från fru och barn.
– När man har varit tillsammans i över 20 år är det ingen katastrof att inte träffas varje dag. Och att jag gör den här Oslomanövern nu beror förstås också på att barnen är stora, för några år sedan hade det inte varit möjligt.
Fredagar tillbringar han på universitetet i Göteborg, måndag till torsdag är han i Oslo i sitt dystra kontorsrum.
Han förklarar att de kala väggarna beror på att han bara haft rummet i ett par veckor, men tillstår sedan att den fina lägenhet han hyr är fin men inredningsmässigt snarlik kontorsrummet.
– De timmar jag är här i Oslo känner jag mig kanske inte så värst inredningsintresserad, utan det är väldigt mycket jobb och däremellan lite träning, tills jag åker hem igen.

En föränderlig omvärld med flyktingkris, Brexit, Putin och Trump innebär att statsvetare knappast kommer att sakna föremål för sin forskning. Hur ser framtiden ut i hans EU-perspektiv?
– Då vill jag först ge brasklappen att samhällsvetare är de sämsta prognos­makarna – det finns till och med forskning som visar det. Men det är förstås en stor sak att britterna lämnar EU, det kommer att påverka oss.
Han pekar på Storbritannien som en av EU:s tre balanserande poler vid sidan om Tyskland och Frankrike. När britterna försvinner så sker troligen en tyngdpunktsförskjutning mot mer av det tyska och franska sättet att se på EU, vilket betyder mindre av liberala lösningar, mindre rörlighet, mer regleringar.

Det som i grunden skulle kunna ruska om unionen är att högerpopulistiska och invandringsfientliga Nationella fronten får starkt inflytande i Frankrike vid presidentvalet nästa år. Efter britternas Brexit-omröstning jublade partiledaren Marine Le Pen att utfallet är början på slutet för EU.
– Den stora game changern som skulle kunna riva samarbetet är att hon vinner. Det är kanske inte så troligt, men om hon gör det så är vi i ett nytt läge.
Om han skulle tröttna på att nysta i de maktsfärer som styr utvecklingen kan han säkert starta konsultbyrå och erbjuda sina tjänster på marknaden – varför inte som lobbyist?
– Säkert. Men det tycker jag inte låter så kul.

Foto: Shutterstock

Misslyckandet har hittat en plats

Under de senaste åren har det dykt upp forum där människor samlas för att fokusera på misslyckandet. Är det ett tecken på att vi har en mer accepterande inställning till att göra fel? Karriär undersöker vår relation till magplasket, från fuck up-nights och Museum of Failure till dess roll som grogrund för innovation. 

  • 20 oktober

Brister i myndigheters arbete mot ohälsa

Statskontoret konstaterar i en rapport att statliga myndigheter jobbar aktivt för att minska sjukfrånvaron bland anställda. Men system för att kunna upptäcka och hantera ohälsa och stress saknas.

  • 20 oktober

Annons

Fackförbund kräver Postnord på närmare 2 miljarder

Nästan två miljarder kronor samt ränta och skadestånd för brott mot kollektivavtalet. Det kräver Jusek av Postnord, tillsammans med tre andra fackförbund. "Vi måste agera för att skydda våra medlemmars pensioner", säger Jens Jansson, ombudsman på Jusek. 

  • 18 oktober
Foto: Shutterstock

Stora skillnader i löneanspråk

I en undersökning utförd av rekryterings- och bemanningsföretaget Jurek visar det sig att kvinnor och män som jobbar inom ekonomi och juridik har vitt skilda förväntningar när det gäller lönen på nästa jobb. 

  • 17 oktober

Annons

Ledarskap : Forskning

Foto: Pressbild

”Chefer gör inte som de tror”

Vad gör egentligen chefer när de har för avsikt att leda? Forskaren Simon Elvnäs har analyserat närmare 500 chefer och har svaret på frågan: troligtvis absolut inte alls vad de tror.

  • 16 oktober
Foto: Privat

Juseks studerandesektion har en ny styrelse

Den nya styrelsen valdes enhälligt under årsmötet. Vi ställde fyra frågor till studerandesektionens nya ordförande Lovisa Kronsporre.

  • 13 oktober
Foto: Shutterstock

Stressrusta dina relationer

Stress på jobbet är ett av våra främsta folkhälsoproblem. Och som om det inte vore nog med att vi själva mår dåligt, kan stressen också sabotera vårt kärleksförhållande. Karriär går på jakt efter råd kring hur man vårdar sin parrelation när livet är som hetsigast. 

  • 12 oktober
Foto: Pressbild

”Vi kan inte köpa oss fram genom marknadsbudgetar”

I boken Maxa Snacket beskriver Karin Zingmark hur företagens sätt att kommunicera kan anpassas till dagens förhållanden."Delegera inte allt till en kommunikationsavdelning. Kompetensen måste finnas i företagets högsta ledning", säger hon.

  • 11 oktober

Lösningen : Medarbetarsamtal

Illustration: Jens Magnusson

Formulera målen under det årliga samtalet

Våndas du inför det kommande medarbetarsamtalet och tycker att det är mer plågsamt än utvecklande? För att besegra känslorna och göra det mesta av tillfället är experternas tips att du ska förbereda dig väl, konkretisera – och vara dig själv.

  • 9 oktober

Var femte har känt sig utfryst på jobbet

Var femte akademiker har under det senaste året känt sig trakasserad eller utfryst på sin arbetsplats, visar en undersökning som Novus genomfört på uppdrag av Saco. 

  • 9 oktober

Nytt avtal för statliga akademiker

I och med det nya avtalet kommer ett nytt arbetsområde för ett hållbart arbetsliv att startas. Avtalet gör även att fler kan tjäna in tjänstepension under föräldraledigheten. 

  • 5 oktober

Tema : Säkra pensionen

Illustration: Robert Hilmersson

Säkra pensionen under hela karriären

En gång om året dimper det orangea kuvertet ner i brevlådan som en färgglad påminnelse om pensionen. För vissa är siffrorna och tabellerna ingen överraskning. Andra skulle hellre vilja stoppa beskedet direkt i dokumentförstöraren. Känner du att det är dags att ta kontroll över situationen? Här är pensionsexperternas råd för att maxa pensionen under arbetslivets möjliga faser.

  • 4 oktober

Porträttet : Sara Haraldsson

Foto: Linus Sundahl-Djerf

Med ilskan som drivkraft

Sara Haraldssons högra arm står det ”I’m not here to please” intatuerat – en påminnelse om att hon inte gör det hon gör för att andra ska bli glada. "Jag vill förändra världen och det är obekvämt. Många kommer att vara emot mig och det jag gör, men jag gör det inte för deras skull. Jag gör det för mig själv och för alla kvinnor som kommer efter mig", säger grundaren av Maktsalongen, en organisation som kämpar för ett jämställt, ungt civilsamhälle.

  • 28 september

Balans & livsstil : Ett steg i taget

Nio steg till mer balans

Det flexibla arbetslivet gör att gränserna mellan privatliv och jobb suddas ut allt mer. Här är Fredrik Grythbergs bästa tips för att lyckas med konsten att ändå hitta balans och prioritera det som är viktigt för just dig. 

  • 19 augusti

Tema : Karriärvägar

Foto: Gustav Gräll

Nya perspektiv på karriären

Sommaren erbjuder tid för reflektion och eftertanke. Kanske har det väckt funderingar på att byta jobb, yrke eller bransch. Möt tre personer som har gjort en förändring – och valt helt olika karriärvägar: Anna Bågstam Ryltenius kombinerar två jobb, Per Frykebrant utbildade sig raka vägen till drömjobbet 
och Aron Kristoffersson startade eget.  

  • 14 augusti
Illustration: Team Hawaii

Nya jobb i spåren av digitaliseringen

Digitaliseringen väcker mer förhoppningar än oro när det gäller arbetsmarknaden för såväl jurister som ekonomer. Det visar pågående forskning, en färsk rapport från Konkurrensverket och exempel från verkligheten. 

  • 22 juni

KRÖNIKAN

Det fanns en tid när internet var ungt, och vi som var unga samtidigt varnades för allt elände som detta okända förde med sig.

Coachen

Jag jobbar med självständiga uppgifter och har direktkontakt med kunder. Samtidigt ingår jag i en grupp där vi ska hjälpas åt för att avlasta varandra. Men alla är inte lika lojala mot gruppen och vi är ett fåtal som drar det största lasset. Jag ser att vi skulle kunna organisera oss annorlunda och bli mer effektiva. Hur för jag fram det till min chef, som inte jobbar så nära oss, utan att det blir skvaller?

KRÖNIKAN

Drömmen om en rik pension

Jag vet precis hur jag vill ha det som pensionär. Ett rött hus på landet, gärna med skogen intill knuten och en stor tomt där jag och hundarna kan traska omkring i gräset på morgonen.

Vad händer på ditt jobb?

Mejla red@tidningenkarriar.se och berätta!

Annons

INSTAGRAM

Följ Karriär @tidningenkarriar

Twitter