Torsdag 23 november

Ledarskap: Starka team

Självstyre stärker samarbete

Nödvändiga förändringar kan gå snabbare. Medarbetarna kan bli mer motiverade. Och cheferna kan frigöra tid till annat än detaljstyrning. Det finns flera potentiella fördelar med självständiga team. Så här funkar det.

Foto: Habitud

År 2012 gick kamerajätten Kodak i konkurs. Företagets kärnverksamhet – fotorullar – hade gått ur tiden. Vad färre kanske vet är att en av företagets medarbetare redan hade uppfunnit den första digitalkameran – en idé som ledningen hade avfärdat.

– I en tid när utvecklingen går snabbare och snabbare räcker toppstyrning inte till. Teamen behöver själva kunna anpassa efter nya omständigheter.

Det säger Siri Helle, en av författarna till boken Ensam eller stark som bygger på forskning och innehåller 101 psykologiska träningstips på hur man skapar framgångsrika team.

– I en hierarkisk organisation där det är ledningen som förväntas ta alla initiativ är det lätt att förbise idéer från enskilda team och medarbetare. Det gör organisationen trög när det kommer till att anpassa sig till de ständiga förändringarna som krävs i vår tid, säger hon.

Siri Helle menar att skapandet av självständiga team också är ett sätt att skapa aktiva medarbetare – en individ som blir detaljstyrd får inte chansen att själv anpassa sitt arbete efter situationen.

– Det leder lätt till att man blir passiv. Att få ansvar leder till att människor tar ansvar. Alla kan säkert känna igen sig i situationen att någon säger åt en att städa, jämfört med att man själv tar initiativet till att göra det. Man blir mer motiverad om det känns som att man själv äger uppgiften, snarare än att man lyder en befallning. Detsamma gäller på arbetsplatsen.

Enligt Siri Helle bidrar självständiga team till att organisationen har lättare att anpassa sig efter nya förutsättningar. 

– I en hierarkisk organisation måste alla initiativ komma uppifrån. Här är det i stället de som jobbar med problemen som tar fram lösningarna på dem, vilket gör att nödvändiga förändringar kan gå snabbare. Det frigör tid för cheferna som i stället för att lägga tid på detaljstyrning kan ta itu med de stora besluten. Det blir också mycket roligare och mer motiverande för medarbetarna.

På vilket sätt?

– De får ta större ansvar för sitt jobb och hur det ska utföras. Det blir motsatsen till att stå vid ett löpande band och limma fast samma del dag efter dag. Alla känner sig delaktiga i hela uppgiften, från uppstart till resultat, säger hon.

På de flesta arbetsplatser ligger fokus på att fatta bra beslut i grupp. Det låter möjligen enklare än vad det är. Medförfattaren Kristin Östers teori är att många tycker att det är svårt att kombinera effektivitet med en hög grad av delaktighet.

– De flesta har erfarenhet av såväl långrandiga och konsensussökande möten som av diskussioner där en person kör sin egen agenda stenhårt. Inget av dessa scenarier brukar uppskattas av någon part. Alltså behöver vi hitta en mellanväg där vi kan vara just inkluderande och samtidigt effektiva, vilket kräver träning och planering. 

Vilka är de vanligaste hindren för att fatta effektiva beslut i grupp?

– Ett hinder är om det saknas ett tydligt mål med diskussionen. Om gruppen inte vet vad beslutet ska leda till blir det också svårt att diskutera de olika alternativen på ett sakligt sätt. Då hamnar vi lätt i att diskutera preferenser vilket kan ge dålig stämning. Dessutom är det svårt att leda en effektiv diskussion om vi inte vet vad fokus är. 

Så vad behövs för att bra beslut?

– Vi behöver ett brett beslutsunderlag och då är det bra om flera personer kan ge olika perspektiv. Tyvärr centreras diskussionen lätt kring det som redan sagts. En liknande utmaning är att det första förslaget lätt blir gällande, på bekostnad av andra potentiellt bättre alternativ.

Kristin Öster konstaterar också att stress är en betydande faktor i sammanhanget, alltså att man känner sig orolig över att inte komma fram till något tillsammans tillräckligt snabbt.

– När vi är stressade smalnar vårt fokus av. Vi blir mindre kreativa och mer resultatorienterade. Det kan leda oss till att hålla diskussionen kort eller att gå på det egna förslaget utan att ta hänsyn till andra infallsvinklar. Därför är det bra att ge viktiga diskussioner tillräckligt med tid. Precis som att vi bör korta ned tiden för frågor som inte vinner på en längre diskussion. Inte minst är det viktigt att tydliggöra målet med diskussionen, annars är det svårt att hålla den så fokuserad som vi behöver. 

Den bästa lösningen för ett fungerande samarbete i ett team är – enligt bokens författare – att hitta en diskussionsnivå som är inkluderande och resultatfokuserad.

Varför är det så viktigt att alla kommer till tals i en grupp?

En chef som gör fler delaktiga i ett beslut eller en diskussion får tillgång till fler perspektiv, mer kunskap och mer kompetens. På så sätt får chefen ett större beslutsunderlag och kan fatta bättre beslut, säger Kristin Öster. 

– I forskningen ser vi också att de smartaste grupperna är de som fördelar ordet mest. Dessutom får medarbetarna insyn i verksamheten och hur deras arbetsuppgifter hänger samman med helheten. Det stärker deras förutsättningar att göra ett bra jobb, vilket leder till en ökad tilltro till den egna förmågan liksom bättre prestation. Ju fler som kommer till tals i en grupp, desto mer information får vi tillgång till, fortsätter hon. 

Men hur löser man problematiken kring en minoritetsåsikt, alltså att en person inte håller med majoriteten? Är det ett måste att alla håller med alla i slutänden?

– Det största problemet med minoritetsåsikter är att de inte kommer fram. Vi föredrar att hålla med varandra och ogillar personer som är kritiska. 

– Men om vi vill fatta bra beslut behöver vi ta hänsyn till riskerna med varje alternativ, inte bara se till de potentiella vinsterna. Så även om vi tycker bäst om att tycka lika så vinner vi i längden på att lyfta fram minoritetsåsikterna. Exempelvis kan du be personen som du vet är mest emot ett förslag att berätta varför. 

Foto: Karriär

#Metoo sprider sig till fler branscher

Uppdaterad. Sedan #metoo briserade har bland annat skådespelare, politiker och jurister skrivit under upprop mot – och vittnat om – sexuella trakasserier i arbetet. Under de senaste dagarna har också DN publicerat ett upprop signerat kvinnor i teknikbranschen – och ETC ett från kvinnor inom fackrörelsen. 

  • 20 november

Livet bakom fasaden : IT-forensiker

Foto: Susanne Kronholm

Systemvetaren som löser brott

Nader Javid är IT-forensiker och spårar gärningsmän genom elektronik som polisen beslagtar. Som liten drömde han om att bli detektiv. I vuxen ålder har han kombinerat drömmen med sin utbildning i systemvetenskap. 

  • 20 november

Annons

Lösningen : Möten med resultat

Foto: David Polberger

Så maxar du mötet

En del tar över rummet, andra öppnar knappt munnen. Hur ska man få alla medarbetare att komma till tals? 

  • 17 november
Foto: Shutterstock

AD: Anställda arbetsskyldiga i hela landet

Arbetsdomstolen går på statens linje – och menar att de anställda vid Fastighetsmäklarinspektionen är skyldiga att flytta med myndigheten från Stockholm till Karlstad. 

  • 15 november

Annons

Illustration: Karriär

Tusentals vittnar om sexuella trakasserier i juristbranschen

Igår publicerade Svenska Dagbladet uppropet #medvilkenrätt där kvinnor i juristbranschen vittnar om sexuella övergrepp och trakasserier. ”Företräder man lagen, är det passande att värna om densamma”, skriver de 4445 kvinnor som undertecknat uppropet. 

  • 15 november

Omstrukturering väntas för arbetsmiljöreglerna

Reglerna om arbetsmiljö ses i dag som krångliga och svåra att följa, menar Arbetsmiljöverket som föreslår att de ska förenklas och förtydligas.

  • 14 november

Balans & livsstil : Pigg på jobbet

Foto: Olof Holdar

Hitta energin i vinter

Att ha koll på sin energi är direkt kopplat till arbetsglädje och en bra psykosocial arbetsmiljö. Men vad är egentligen fysisk och mental energi? Och hur kan ni skapa mer positiv energi tillsammans på arbetsplatsen? Karriärs livsstilsrådgivare Fredrik Grythberg skriver om hur du kan ladda batterierna. 

  • 13 november
Foto: Pressbild

Konsten att trösta en kollega

Alla drabbas förr eller senare av sorg i någon form och utsträckning. När det händer kan det vara svårt att veta hur man ska bemöta den som sörjer. För vad ska man egentligen säga?

  • 10 november

Jusek stämmer Sveriges Veterinärförbund

Tvisten mellan Jusek och Veterinärförbundet om en avskedad chefsjurist har inte gått att lösa och nu tas den till domstol.

  • 10 november

Ärendet : Jusek griper in

Foto: Rebecca Elfast

Lång väntan på sjukpenning

Äntligen har Lena fått sjukpenning för en period som både arbetsgivaren och Försäkringskassan har vägrat att betala. En dom i Förvaltningsrätten gav henne rätt.– Utan Jusek hade jag aldrig orkat, säger hon i dag.

  • 8 november
Foto: Stefan Söderström

Chefens bäst före-datum beror på självmedkänsla

Självmedkänsla är avgörande för din hållbarhet som chef. Det visar färsk forskning från Stockholms universitet. "Men en dålig arbetsmiljö bör inte lösas med självhjälpskurser", konstaterar forskaren Christin Mellner.

  • 7 november

Tema : Sociala medier

Foto: Magnus Glans

Privata uppdateringar kan slå mot jobbet

Det plingar till i mobilen. Kanske är det en vän som hör av sig för att tipsa om en ledig tjänst, en svårhanterlig vänförfrågan från chefen – eller rent av ett hot mot dig och din familj. Sociala medier har blivit en del av våra arbetsliv på gott och ont. Och de är här för att stanna. Så här kan du hantera dem. 

  • 1 november

Porträttet : Viktor Banke

Foto: Linus Sundahl-Djerf

”Det här är världens bästa yrke”

Det har aldrig funnits något annat drömyrke än advokat för Viktor Banke. Redan som barn stod han upp och försvarade dem som inte kunde föra sin egen talan. "Att vara advokat passar mig perfekt! Jag har hittat min arena där jag kan kanalisera mina styrkor, och jag älskar det förbehållslöst", säger han. 

 

  • 1 november
Foto: Shutterstock

Misslyckandet har hittat en plats

Under de senaste åren har det dykt upp forum där människor samlas för att fokusera på misslyckandet. Är det ett tecken på att vi har en mer accepterande inställning till att göra fel? Karriär undersöker vår relation till magplasket, från fuck up-nights och Museum of Failure till dess roll som grogrund för innovation. 

  • 20 oktober

Tema : Säkra pensionen

Illustration: Robert Hilmersson

Säkra pensionen under hela karriären

En gång om året dimper det orangea kuvertet ner i brevlådan som en färgglad påminnelse om pensionen. För vissa är siffrorna och tabellerna ingen överraskning. Andra skulle hellre vilja stoppa beskedet direkt i dokumentförstöraren. Känner du att det är dags att ta kontroll över situationen? Här är pensionsexperternas råd för att maxa pensionen under arbetslivets möjliga faser.

  • 4 oktober
Illustration: Team Hawaii

Nya jobb i spåren av digitaliseringen

Digitaliseringen väcker mer förhoppningar än oro när det gäller arbetsmarknaden för såväl jurister som ekonomer. Det visar pågående forskning, en färsk rapport från Konkurrensverket och exempel från verkligheten. 

  • 22 juni

KRÖNIKAN

Morgondagens chef får sina medarbetare att våga ta med ”hela” sina jag till jobbet. Det handlar om integritet, om att få ta med sig sin mänsklighet och sina värderingar in på arbetsplatsen.

Coachen

Jag känner mig sällan utvilad, trots att jag försöker att inte planera in några aktiviteter på kvällar och helger. Dessutom sover jag bra och motionerar regelbundet. Alkohol dricker jag bara på helgerna. Finns det någonting annat jag kan göra?

KRÖNIKAN

Kraften i det kollektiva vrålet

Jag var på väg hem från jobbet. Precis som vanligt höll jag slentrianmässigt på att fördriva tiden genom att skrolla runt i sociala medier i mobilen. Men den här gången var det inte som vanligt. Flödet dominerades inte av recept på snabba vardagsrätter, filmer på hundar och katter som blivit bästisar eller foton från weekendresor i Europa. 

Vad händer på ditt jobb?

Mejla red@tidningenkarriar.se och berätta!

Annons

INSTAGRAM

Följ Karriär @tidningenkarriar

Twitter