Fredag 20 april

Destruktivt ledarskap leder till ohälsa

Ett destruktivt ledarskap leder till ohälsa och stress. En sådan chef är orättvis, osäker och har överkrav.
– Det kan leda till att medarbetare presterar sämre, blir oengagerade och stressade, säger Maria Fors Brandebo, lektor vid Försvarshögskolan och författare till en ny bok i ämnet.

Foto: Shutterstock/pressbild

Ett destruktivt ledarskap innebär att en chef uppvisar en rad olika beteenden som kan vara både aktiva och passiva. Chefer som är destruktiva kan fördumma medarbetare, vara arroganta och orättvisa.

Men de kan också bestraffa, leda med överkrav samtidigt som de är osäkra, otydliga eller passiva. Båda varianterna får följder för medarbetarna om de pågår under lång tid.

– En destruktiv chef känns igen genom det medarbetaren upplever, till exempel om man känner sig hindrad i sitt arbete. Det blir rörigt, otydligt och till sist vet man inte vem som ska göra vad. Det skapas stress och en grupp kan splittras. Det kan sluta med att medarbetare inte presterar, gör sitt bästa eller helt enkelt slutar, säger Maria Fors Brandebo, som tillsammans med två kollegor har skrivit boken Destruktivt ledarskap – hur uppkommer det? Vilka konsekvenser får det? Vad kan man göra åt det?.

Boken kom till efter många års forskning kring ledarskap inom Försvarsmakten – men också inom myndigheter och kommuner. Maria Fors Brandebo föreläser ofta, både för chefer och de som inte är det.

– Under alla mina år som forskare och föreläsare för studenter och civila har jag aldrig mött någon som har sagt ”jag har bara haft bra chefer”. Tyvärr är det ett faktum att många uppfattas som destruktiva. Det vill jag försöka belysa med forskning och den här boken, konstaterar hon.

Det passiva ledarskapet innebär att chefen är rädd för att ta tag i konflikter, håller sig undan och är frånvarande. En sådan chef tar inte tag i saker och blir både osäker och otydlig i sitt ledarskap. En del chefer har efter en föreläsning fått en aha-upplevelse och efteråt sagt ”oh, det där är ju jag”.

– Många är inte medvetna om att de har de här beteendena, konstaterar Maria Fors Brandebo.

För den som är utsatt för ett destruktivt ledarskap uppstår det en brist på både planering och struktur.

– Arbetsgruppen kan bli stressad eftersom arbetsuppgifter kommer in i sista minuten och fördelningen är otydlig. En arbetsgrupp med en mer aggressiv chef kan i stället fungera som en buffert och sammanhållningen kan bli bättre eftersom gruppen sluter sig samman mot ledaren, fortsätter Maria Fors Brandebo.

Det destruktiva ledarskapet kan födas ur en hög arbetsbelastning hos chefen, vilket gör att hen inte hinner vara tydlig eller organiserad. För att få till ett sunt och bra ledarskap med tillit krävs det lyhördhet och kommunikation.

– En chef med ett destruktivt ledarskap måste få veta om det för att kunna ändra sig eller veta vad som förväntas. Om det inte fungerar, ta hjälp av HR eller facket. Du ska aldrig behöva finna dig i att din chef påverkar ditt jobb negativt. En chef ska underlätta och leda arbetet, säger Maria Fors Brandebo. 

Ur ett forskningsperspektiv, hur ska en bra chef vara?

– En bra chef arbetar med ett utvecklande ledarskap, är en bra förebild med goda värderingar och är handlingskraftig. En bra ledare visar dessutom personlig omtanke, är lyhörd för sina medarbetare, är öppen för feedback samtidigt som han eller hon vågar släppa kontrollen och visa sina medarbetare tillit.

Foto: Shutterstock

Fler kvinnor än män får högre lön på nytt jobb

21 procent fler kvinnor än män höjer sin lön när de byter jobb enligt nya siffror från Trygghetsrådet. "Löneskillnaderna kan vara på väg att jämnas ut", säger Trygghetsrådets vd Lennart Hedström.

  • 19 april

Saco-S vill förhandla om villkor vid omlokaliseringar

De statliga förhandlingsorganisationerna har lämnat in en framställan om förhandling till Arbetsgivarverket. Saco-S, Seko och OFR/S, P, O efterlyser en större förståelse för medarbetare när myndigheter omlokaliseras.

  • 18 april

Annons

Foto: Shutterstock/Jusek

Vårbudget: Jusek efterlyser mer pengar till rättsväsendet

Polisen får 200 miljoner extra för att bekämpa organiserad brottslighet och terror i regeringens vårbudget. Bra, men inte bra nog, menar Juseks ordförande Sofia Larsen.

  • 16 april
Foto: Shutterstock

Blandade känslor för aktivitetsbaserat kontor

För att trivas i ett aktivitetsbaserat kontor utan fasta platser ska man vara chef, arbeta mycket i grupp eller ha arbetsuppgifter som inte kräver så mycket koncentration. Det visar ny forskning från Umeå universitet.

  • 13 april

Annons

Foto: Shutterstock

Lyckoforskningen kan ge nya perspektiv på välfärden

Att komplettera de traditionella, ekonomiska måtten med subjektivt välbefinnande har varit på tapeten i flera länder – bland annat i Sverige. Så, varför börjar blickarna att riktas mot lyckoforskningen – och vad kan vi lära av den? 

  • 12 april
Foto: Jusek

Jusek lanserar handbok om mentorskapsprogram

I dag släpps Kliv in – handbok för mentorskapsprogram för utrikesfödda, i vilken Juseks erfarenheter av att jobba med mentorskap samlas. "Vi vill med handboken underlätta för, och inspirera fler, arbetsgivare och organisationer att starta mentorskapsprogram för nyanlända", säger Charlotte Tarschys, biträdande samhällspolitisk chef på Jusek.

  • 10 april

Justitieministern: Beredd att öka resurserna

Morgan Johansson (S) möter kritiken från Åklagarmyndigheten med att regeringen är beredd att skjuta till mer pengar. "Får vi sitta kvar i höst kommer vi att satsa mer på hela rättskedjan", säger han till TT.

  • 9 april
Foto: Pressbild

"Mitt samvete är min motor"

I snart tjugo år har hon varit verksam inom frågor som rör mänskliga rättigheter och CSR. Men Parul Sharma, rektor och vd för The Academy for Human Rights in Business, har inga planer på att sakta ned – snarare tvärtom. 

  • 5 april

Liten ökning för flexibla anställningar

Utvecklingen på arbetsmarknaden rör sig mot mer flexibla och uppdragsbaserade anställningar – men än dröjer det innan gigekonomin tar över. Det konstaterar Arbetsmarknadsekonomiska rådet i en ny rapport.

  • 4 april

Livet bakom fasaden

Foto: Magnus Glans

Koncernchefen som var adept under ett år

Att bredda synen på kompetens genom att låta streetsmarta personer bli mentorer åt chefer på den svenska arbetsmarknaden. Det är syftet med Fryshuset Up & Coming Executive Program som nyss kört igång för andra gången. Karriär träffade adepten Jens Henriksson, koncernchef för Folksamgruppen, och hans mentor Faje Gani, Nordenchef på Twitter.

  • 28 mars

Balans & livsstil : Återhämtning

Foto: Olof Holdar

"Ni hittar svar utanför policy och värdegrund"

Det här är min sista artikel i formatet Balans & livsstil i Jusektidningen Karriär. Jag vill därför ta tillfället i akt att inte ge er en mängd konkreta tips utan i stället reflektera kring bristen av återhämtning för hjärnan. Det är ett centralt problem i dagens diskussion om stress och psykisk ohälsa, skriver Fredrik Grythberg. 

  • 23 mars

Lösningen : Nej tack!

Illustration: Jens Magnusson

Konsten att säga nej

Chefen lägger på fler och fler uppgifter. Kollegor ber dig att hjälpa till med än det ena, än det andra. Hur säger man egentligen nej till uppgifter utan att bli stämplad som otrevlig eller gnällig? 

  • 16 mars

Tema : Allt om din lön

Foto: Shutterstock

Stor special: Allt om din lön

Nu är Juseks lönestatistik här – och för många är det snart dags för lönesamtal. Därför har vi samlat råd, kunskap, tips och inspiration som rör din lön i en stor special. 

  • 9 mars

Porträttet : Christina Knight

Foto: Linus Sundahl-Djerf

Jakten på kvinnliga förebilder

Efter 30 år i reklambranschen fick Christina Knight nog av mansdominansen. Ur frustrationen skrev hon boken Mad Women – A herstory of Advertising, som belyser branschens brist på jämställdhet. "Det kände mig helt bittert att leva i modern tid, i en bransch som ser sig som framåtlutad, men ändå har en sådan uppenbar brist på kvinnor."

  • 8 mars
Foto: Magnus Glans

Nya greppet: Peppa medarbetare med podd

Alla ska podda. Nu har turen även kommit till HR-avdelningen. Karriär tar tempen på fenomenet.

  • 26 februari

Tema : #metoo

Illustration: Cecilia Lundgren

I spåren av #metoo

Hösten 2017 ekade ett vredesvrål över Sverige. Tiotusentals kvinnor vittnade om hur sexuella trakasserier är en del av vardagen. #Metoo kan leda till ett paradigmskifte i jämställdhetsdebatten. "Förändringen har bara börjat", säger jämställdhetsminister Åsa Regnér.

  • 7 februari

KRÖNIKAN

Vi var hälften män och hälften kvinnor. De flesta av oss i 30-årsåldern, flera med barn. Vi ingick i ett team där alla hade olika funktioner och uppgifter. Dessutom hade vi en teamledare, en sorts chef, som planerade in tider för våra möten och ledde vårt gemensamma arbete. 

Coachen

Jag har precis blivit gruppledare för den grupp jag själv har jobbat i sedan flera år. Jag har inget formellt personalansvar men är ändå den som lägger scheman och ska se till så att arbetet fördelas och flyter på. Nu fortsätter mina tidigare kollegor att prata med vår gemensamma chef i stället för med mig, även i frågor som jag borde ha insyn i för att kunna göra mitt jobb. Hur tydliggör vi min roll för medarbetarna?

KRÖNIKAN

Hurra för nya perspektiv

Kommer du ihåg hur det är att vara ny på jobbet? Den där första dagen när man febrilt försöker klura ut hur man loggar in på datorn, vandrar runt i korridorerna på jakt efter ett undangömt förråd med kontorsmaterial och prövar inställningarna på kaffemaskinen?

Vad händer på ditt jobb?

Mejla red@tidningenkarriar.se och berätta!

Annons

INSTAGRAM

Följ Karriär @tidningenkarriar

Twitter