Torsdag 22 februari

Ledarskap: Kollektivt ledarskap

Här delar alla på ledarskapet

Delat ledarskap har funnits sedan romarriket. Men företeelsen utvecklas och tar hela tiden nya former för att passa dagens utmaningar. Ett exempel är konsultbolaget Accigo som drivs av de 140 medarbetarnas ambitioner genom kollektivt ledarskap.

Foto: Anders G Warne

Delat ledarskap är ingen ny företeelse, det har förekommit i många år. Men det betyder inte att det är helt lätt att genomföra.

– Det är en företeelse med stark positiv potential, men inget blir bra av sig självt – det kan också bli elände, säger Marianne Döös, professor vid institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet.

Hon har tillsammans med sina forskarkollegor bevakat delat ledarskap sedan 1998. Men det har funnits långt längre än så, faktiskt ända sedan det gamla romarriket.

– Det fanns redan 400 år före Kristus, men då för att undvika maktmissbruk och kanske också för att den ena parten drog ut i krig och den andra var tvungen att stanna kvar som ledare, säger hon.

Fenomenet delat ledarskap, eller samledarskap som en form kallas, är fortfarande högaktuellt i det svenska arbetslivet.

Delat ledarskap framkommer ofta som en lösning på komplexa och omfattande uppdrag, säger Marianne Döös.

Från början handlade det ofta om samarbeten som vuxit fram mellan chefer och kollegor. Men inom sjukvården har det införts på personaltäta enheter för att minska antalet medarbetare per chef. Under senare år har Marianne Döös sett att organisationer väljer att införa delat ledarskap och rekryterar efter det, en process som är mer omfattande än när en traditionell ledarpost ska tillsättas. 

Det handlar nämligen om att hitta chefer som har liknande  värderingar så att ett förtroende kan växa fram. Mellan de två ledarna måste det finnas en bottenplatta, som hon kallar det, av förtroende, prestigelöshet och gemensamma värderingar. 

– Bottenplattan måste finnas om ett delat ledarskap ska fungera väl. Det är lite som ett äktenskap, olikheter kan ibland vara berikande – men i andra fall förödande och splittrande, säger hon.

Delat ledarskap ställer också andra krav på cheferna.

– Det måste vara viktigt med helheten, mer än ens egen framgång. Det ska finnas prestigelöshet inom paret, att man litar så mycket på varandra att man både kan skratta tillsammans och visa sig svag, förklarar hon, men betonar att det gäller inom duon, inte uppåt i organisationen.

– Att dela ledarskap kan bidra till styrka och mod hos cheferna.

Det finns inte så många studier om medarbetares erfarenheter av delat ledarskap. Men en positiv effekt man har sett är att det leder till mer tillgängliga chefer.
– Om medarbetare ser att cheferna samarbetar bra så ger det en känsla av trygghet, tillägger Marianne Döös.

Under senare år har forskningen visat att delat ledarskap utvecklats vidare och finns i en rad olika former. Konsultbolaget Accigo är ett exempel på det. De har tagit samledarskapet ett steg längre och arbetar med vad de kallar för kollektivt ledarskap. Det betyder att de varken har förutbestämda hierarkier eller chefer i traditionell mening.

– Vi lägger i stället ansvaret och möjligheterna hos oss själva. Vi är alla med och påverkar, utvecklar och förbättrar, säger Ola Brehm, businessteam manager.

Accigo är ett medarbetarägt konsultbolag som hjälper företag och organisationer med digital affärs- och verksamhetsutveckling.

– Vi tror att engagemang och drivkraft bottnar i att man får möjlighet att utgå ifrån sin egen ambition och själv ta ansvar för sin utveckling och sina val av uppdrag. I stället för en beordrande chef har vi en coachande nätverksorganisation, säger Veronica Lind som arbetar med employer branding.

Hon betonar att utan en traditionell, hierarkisk besluts- och maktstruktur, så är den gemensamma värdegrunden oerhört viktig. Den är medarbetarens navigeringssystem när beslut ska fattas, inte bara kring ens egen utveckling utan också i kundleveranser. 

Själv arbetar Veronica Lind med rekrytering till bolaget, ett omfattande och viktigt arbete för ett företag där alla 140 medarbetare är en del av dess utveckling.

– Hos oss får rekrytering ta tid, många befintliga medarbetare ska medverka för att säkerställa en kulturell matchning. Vi genomför minst fyra intervjuer, oftast många fler, för att både kandidaten och vi ska känna att vi verkligen har träffat rätt, både i förväntanshantering och personlighet, förklarar hon.

Varje ny medarbetare tar med sig något in i organisationen som gör att den ändrar sig över tid.

– Man måste gilla att saker och ting inte är statiska, skrattar Ola Brehm.

De förklarar att på Accigo är det lite som att jobba som sin egen, men med starkt teamarbete och kollegor med samma vision och ambitionsnivå.

– Utmaningen är att det ställer stora krav på dig som individ. Med den gemensamma energi, kompetens och – framför allt – välvilja som finns hos oss utvecklas du snabbt och du får utlopp för din kreativitet. Men du måste själv definiera och reflektera över vad just din ambition är och vad den innebär för dig, säger Veronica Lind. 

En förutsättning är att varje medarbetare kan leda sig själv och förverkliga sin ambition.

– Sedan gör man ofta inte det helt själv utan finner andra i bolaget som vill något likartat och bildar olika grupperingar kring det, säger Ola Brehm.

Det finns möjlighet att dra ner på tempot, till exempel när livssituationen kräver det. Det är helt upp till varje medarbetare att planera sin egen arbetstid.

– Självklart har vi alla upp- och nedgångar över tid och det är möjligt att planera sitt arbete efter det, men till skillnad från ett traditionellt jobb så är inte heller lönen statisk utan en stor del av den är rörlig, förklarar Ola Brehm.

Ingen av dem tvekar inför frågan om kollektivt ledarskap är framtidsmodellen.

– Nätverksorganisationer i olika format känns som en framtidssäkrad organisationsmodell som omfamnar flexibla arbetssituationer och affärsmodeller. Låter man entreprenörs-
andan ta plats både på individnivå och i organisationsstruktur skapar man framtidens digitala bolag, säger Veronica Lind.

Och Ola Brehm tillägger:

– En positiv bieffekt när varje människa är känslomässigt engagerad i det som den håller på med, är att engagemanget är otroligt smittsamt.

Ärendet : Jusek griper in

Illustration: Rebecca Elfast

250 beredskapstimmar fick Jens att sätta ner foten

Jens och hans kollegor kunde arbeta hur mycket övertid som helst under sin beredskap utan att få varken övertidsersättning eller extra arbetsvila. Efter en månad med över 250 beredskapstimmar fick han nog och tog kontakt med Jusek.

  • 19 februari

Livet bakom fasaden : Releaseansvarig på SMHI

Foto: Magnus Glans

Hon är redo – i alla väder

De som ser möjligheten att kolla vädret på smhi.se som en självklarhet borde kanske rikta ett extra tack till Niloofar Mosavar Rahmani, releaseansvarig på SMHI:s IT-avdelning. När systemen krånglar söker hon upp problemet genom systemtekniskt detektivarbete. Så att vi inte behöver överraskas av regn, storm, snö och värmeböljor.

  • 16 februari

Annons

Färre anslutna utmaning för flera fackförbund

Den fackliga organisationsgraden är på väg ner bland anställda i Sverige, visar en ny rapport. "Det räcker inte att Jusek växer, och att vi lyckas rekrytera inom Saco-familjen. Fackförbunden måste ha många medlemmar och hög medlemsanslutning om den svenska modellen ska kunna fortsätta existera", säger Maria Arrefelt, förhandlingschef på Jusek. 

  • 14 februari
Foto: Liber/Pressbild

”En drömchef är duktig på att skapa bra team” 

Ett Linkedin-inlägg inspirerade Maria Gerlofson, journalist, ekonom och ledarcoach på Act and Grow, att skriva boken Drömchef eller stressmakare, nio vägar till ett hållbart ledarskap. 

  • 14 februari

Annons

Balans & livsstil : Arbetsmiljö

Foto: Olof Holdar

Fredrik Grythberg: Sju nyårslöften för arbetsgivare

De flesta företag har arbetsmiljöstrategier och ungefär nio av tio erbjuder friskvårdsbidrag. Trots det är antalet sjukskrivningar fortfarande höga. Kanske är det dags för nyårslöften på arbetsplatsen, resonerar Fredrik Grythberg, och delar med sig av sina förslag till chefer och arbetsgivare. 

  • 13 februari

Riksdagsledamöter mentorer för invandrade akademiker

Sex riksdagsledamöter tar under våren på sig rollen som mentorer i Juseks mentorskapsprogram för invandrade akademiker. 

  • 13 februari

Rapport: Svårt att göra medvetna val om efterlevandeskydd

Att efterlevandeskydd tjänstepensionen ibland är förval och ibland inte beroende på avtalsområde, gör det svårt för pensionssparare och pensionärer att få en överblick, konstaterar Pensionsmyndigheten i en ny rapport. 

  • 12 februari
Foto: Björn Larsson Rosvall

Ekonomen som hjälper Sverige till OS

Snart är det dags för de olympiska spelen i Pyeongchang. Men för Sveriges Olympiska Kommitté, som ansvarar för Sveriges deltagande, har förberedelserna pågått under de senaste fem åren. Karriär frågade ekonomichefen Mikael Gunnarzon hur hans arbete ser ut inför tävlingarna. 

  • 9 februari
Foto: Shutterstock

Så mycket tjänar Jusekmedlemmarna

47400 kronor. Det är medellönen för Juseks medlemmar enligt färsk lönestatistik. Jämfört med tidigare år har medellönen ökat för samtliga medlemsgrupper. 

  • 8 februari
Foto: Privat

Mer subtila beteenden när chefer mobbas

En ny rapport från Karolinska institutet visar att 3,2 procent av chefer utsatts för mobbning på sin arbetsplats. "Om du som chef blir utsatt är det mycket mer subtila beteenden. Många ser inte mönstret förrän det har gått för långt", säger rapportens författare Christina Björklund.

  • 8 februari

Tema : #metoo

Illustration: Cecilia Lundgren

I spåren av #metoo

Hösten 2017 ekade ett vredesvrål över Sverige. Tiotusentals kvinnor vittnade om hur sexuella trakasserier är en del av vardagen. #Metoo kan leda till ett paradigmskifte i jämställdhetsdebatten. "Förändringen har bara börjat", säger jämställdhetsminister Åsa Regnér.

  • 7 februari

Porträttet : Danica Kragic Jensfelt

Foto: Jimmy Eriksson

Hon lär robotar ”tänka”

Danica Kragic Jensfelt är en av Sveriges ledande robotexperter. Hon konstaterar att det ännu är lång tid kvar tills robotarna förändrar arbetslivet på allvar – men att det är hög tid att förbereda samhället.

  • 2 februari
Foto: Privat

"Problemet är att folk inte reflekterar"

Mats Alvesson är kritisk mot att organisationer inför allt fler policys och processer – utan att någon reflekterar över om de verkligen funkar. Eller om man skulle kunna göra på ett annat sätt. Möt professorn som myntade uttrycket funktionell dumhet i arbetslivet.

  • 10 januari

Lösningen : Föräldraledighet

Foto: Shutterstock

Koppla greppet kring föräldraledigheten

Att planera och tänka igenom sin kommande föräldraledighet är bra. Förutom att maxa ledigheten utan att förlora för mycket inkomst har du rätt till lönesamtal, semesterdagar och lönerevision. Att hålla kontakten med arbetsgivaren är klokt – det visar intresse och ingen glömmer din kompetens, menar de experter som Karriär talat med. 

  • 15 december
Illustration: Jens Magnusson

Det gäller vid sexuella trakasserier

Två procent av svenskarna har blivit drabbade på jobbet under det senaste året – och det är arbetsgivarens ansvar att förebygga, utreda och åtgärda. Det handlar om sexuella trakasserier.

  • 12 december

Tema : Framtidsspaning

Illustration: Björn Öberg

Välkommen till framtiden

I år fyller Jusek 80 år. I förbundets begynnelse på 1940-talet var arbetstid en av de stora frågorna. Kampen om tiden lär bara bli intensivare. Hur ser arbetslivet i Jusekbranscherna ut om 20 år, om 80 år? Karriär firar 80-årsjubilaren med en nutidsanalys, en rejäl framtidsspaning och konstaterar att hur väl Jusekmedlemmarna lyckas med sitt arbete avgör framtidens välfärdssamhälle. 

  • 8 december

KRÖNIKAN

Vi har alla varit med om det. Ögonblicket då polletten trillar ner, då man fattar något på riktigt, inte bara med hjärnan utan med hela sitt väsen. En insikt som formulerar sig och kliver upp på scenen efter att ha cirkulerat i kulisserna i åratal och sedan, när den märker att den får genuin uppmärksamhet, fortplantar sig genom kroppen.

Coachen

Man får ju ofta rådet att man ska återhämta sig efter till exempel en arbetstopp. Hur gör man det i ett vanligt arbetsliv med heltid och fem veckors semester per år?

KRÖNIKAN

Ett nytt år med digital ambivalens

I samband med ett nyårslöfte för några år sedan köpte jag ett aktivitetsarmband. Till en början var vi väldigt bra kompisar. Det höll koll på mig, gav mig uppmuntrande rop och hejade på i min dagliga strävan. 

Vad händer på ditt jobb?

Mejla red@tidningenkarriar.se och berätta!

Annons

INSTAGRAM

Följ Karriär @tidningenkarriar

Twitter