Torsdag 22 februari

Porträttet: Diplomatins Bamse

Hans Corell har droppat diplomatens diskretion. Efter en imponerande karriär, krönt med jobbet som FNs rättschef, kan han äntligen ta bladet från munnen och säga vad han tycker. 

Diplomatins Bamse 
Hans Corell har droppat diplomatens diskretion. Efter en imponerande karriär, krönt med jobbet som FNs rättschef, kan han äntligen ta bladet från munnen och säga vad han tycker. 

Visserligen börjar han vårt samtal i de diplomatiskt upptrampade spåren. Som när han nedtonat säger att ”vissa medlemsstater inte ens betalar sina avgifter till FN”.
Men ”vissa” får också, efter en följdfråga, ett namn; USA, som periodvis vägrat betala sin avgift i FN. Inför åhörare i USA har Corell försökt att förklara det orimliga i detta:
- Tänk att du är med i en golfklubb, och så kommer den rikaste medlemmen och säger att jag betalar inte årsavgiften för träden är så fula vid artonde hålet.
Det är inte helt okomplicerat för Hans Corell att kritisera just Förenta Staterna. Corell är född 1939. Han växte alltså upp i en tid och en anda då många kände tacksamhet mot den nation som befriade Europa från nazismens ondska och mörker.
- Jag såg upp till USA som ett föredöme när det gäller demokrati och rätt, en bastion för försvaret av de principer som FN-stadgan faktiskt vilar på.
Men den bilden har alltså solkats. Inte minst på grund av USAs angrepp på Irak, ”ett klart brott mot FN-stadgan”.
- USA har mält sig ur det internationella samarbetet med sitt tal om att slå till i förebyggande syfte, pre-emptive strikes. USA har inte skrivit under Kyoto-protokollet och inte anslutit sig till den internationella brottmålsdomstolen i Haag. Det är klart att det gör mig besviken.
Det blir faktiskt lite Bamse över Hans Corell. Bamses devis är ju att den som är stark också måste vara väldigt snäll.  Corell citerar nu inte Bamse, men väl USA-presidenten Truman och hans ord om segrarmakterna efter andra världskriget: de stora nationernas plikt är nu att tjäna – inte att dominera!

 

Riskfylld transport
- USA måste föregå med gott exempel. Om inte förste ordningsmannen följer reglerna, vad blir då nästa steg? Det skapar risker för en allmän oreda i världen, ”a disorder”, säger Corell.  Efter tio år i USA blandar han gärna svenskan med en del engelska uttryck. Inte för att snobba, utan av vana.
Han säger till exempel inte klanderfritt uppträdande, utan ”sterling performance”, när han beskriver hur en del av de inblandade jobbade när han var med och utförde ett av sina mest dramatiska uppdrag, nämligen att frakta två misstänkta för bombdådet mot ett flygplan över Lockerbie från Libyen till rättegång i Europa.  Om inte de två kommit fram enligt planerna hade det bäddat för kaos. Inget fick gå fel, ingen fick bli förgiftad, begå självmord på toaletten eller attackeras, då hade den internationella krisen varit ett faktum.
Hans Corell ansvarade för operationen.
Hur hög var pulsen när ni flög ut dem?
- Inte så hög, faktiskt, jag var för koncentrerad på uppgiften för att bli nervös. Men helt klart var det en mycket riskfylld transport.

 

Småprat om dadlar
Mötet med Saddam Hussein var inte på motsvarande sätt riskfullt, men ändå också det präglat av spänning och dramatik. Året var 1998 och Corell assisterade generalsekreteraren Kofi Annan med att förhandla fram att FNs vapeninspektörer i Irak skulle få inspektera också presidentens palats.
- Mötet var faktiskt som de brukar vara när generalsekreteraren möter statschefer. Först lite småprat, i det här fallet skämtades det om Iraks dadlar, eftersom en av de närvarande kom från Algeriet som också har en stor produktion av dadlar. Allt var artigt och belevat, Saddam Hussein uppträdde som en statschef brukar. 

Hur var då Saddam Hussein?
- Han var väl påläst och koncentrerad. Satt inte och prasslade med papper för att hålla reda på frågorna utan lade lugnt och systematiskt fram sin sak. Funderade en stund innan han tog upp nästa punkt och överlämnade sedan ordet till sin gäst. Det var en märklig upplevelse att iaktta detta när man visste vem det var som satt där.  Mötet blev en stor framgång för Kofi Annan. Irak sade ja till inspektion.  Men några månader senare bröts överenskommelsen. Och här är det nog åter diplomaten som svarar på hur det kändes. Han säger inte att han blev fly förbannad, han blev inte ens arg.
- Vi fick en känsla av djup besvikelse, som alltid när någon bryter en överenskommelse, kommer svaret kort och koncist.  Hans Corell har haft andra viktiga överläggningar världen över.  I flera fall har det handlat om att sätta upp domstolar som ska skipa rättvisa efter folkmord eller andra övergrepp mot civila: före detta Jugoslavien, Rwanda, Sierra Leone, Kambodja. 

Kan han förstå dem som vill ha hämnd?
Jo, förstå kan han. Även om han själv inte tror att han skulle hysa sådana känslor om han var direkt berörd.
- Min morfars fartyg torpederades av tyskarna under första världskriget. Min morbror var inte ens född när hans far förste

styrmannen P W Norrman omkom. Men jag har aldrig känt att jag skulle vilja hämnas det tyska folket för det.  Andra har dock haft svårare att slå ifrån sig sådana känslor. Hans Corell berättar om ett möte i Sierra Leone där han förhandlat fram en domstol för att ställa skyldiga till svars.
- På sitt traditionellt värdiga sätt frågade några afrikanska hövdingar: hur ska vi förklara för vårt folk att den internationella domstolen bara kan döma ett litet antal av alla brottslingar, att många som gjort sig skyldiga till förfärliga brott får gå fria.  Hans Corell svarade med att hänvisa till Nelson Mandela som en stor del av sitt liv satt fängslad av en orättfärdig regim. Men när han till sist blev fri drevs han inte av hämnd, utan av en vilja till försoning.  Den förklaringen gick rakt in hos gruppen – inte minst för att just en afrikan var det goda exemplet.
Hämnd är ett ord som Corell över huvud taget inte gärna använder.
Hela den moderna straffrätten går ut på att offret inte ska hämnas.  Det är staten som ska stå för domstolar, ställa misstänkta inför rätta och på ett humant sätt pröva och behandla dem som fälls.  En annan av statens uppgifter är, eller bör i alla fall vara, att verka för en god miljö. Detta engagerar Hans Corell alltmer eftersom utvecklingen är så oroande.
- Risken finns att alltfler länder blir så varma att det inte går att vara kvar där utan att människor söker sig till områden med drägligare klimat. En högre havsnivå kan också leda till folkomflyttningar, skulle kunna bädda för nya konflikter när potentiellamottagare vill stänga sina gränser.
Vi möter Hans Corell på Mannheimer Swartlings advokatbyrå där han är internationell rådgivare. Han är dessutom ordförande i styrelsen för Raoul Wallenberginstitutet i Lund och ledamot av International Bar Associations Human Rights Institute samt två styrelser i USA.
För sina 67 år till trots jobbar han för fullt.
- Jag tycker ju att det är så roligt att arbeta, säger han.
Bara fram till mitten av april noterar Han Corell 28 föredrag eller andra uppdrag i år. Den gemensamma nämnaren är arbetet för rättsstaten och demokratin.
Och om uppdragen, mot förmodan, börjar tryta blir Corell inte sysslolös. Han har starka band till det litterära.  Nu i maj finns till exempel hans översättning av Karin Boyes dikt I rörelse på tunnelbanan och sbussarna i Washington DC inom ramen för EU-projektet Poems on Metro.
Och skulle översättningarna tryta, finns det ytterligare en tänkbar sysselsättning som säckpipsblåsare.
Som 16-åring skickades Hans Corell till Skottland för att lära sig engelska. Resultatet blev en engelsktalande säckpipsblåsare… Hans Corell spelade vid den årliga minnesceremonin vid FN 2001 då personal, som stupat i tjänsten, hedrades.
- Normalt spelar pipare från brandkåren i New York. Men den 11 september ledde till så många begravningar att de inte mäktade med mer. Jag kände viss tvekan, för det är en väldigt känslig situation, men jag vågade, och det gick.

 

Säckpipeblåsare
Corell och hans säckpipa kunde också ses, och framför allt höras, i Central Park när han bodde i New York. Den som tränar hemma lär ju inte ha några goda grannar.
Numera bor han i Stockholm och känner viss besvikelse över hur den svenska huvudstaden har utvecklats.
- Stämningen på gatorna i New York är faktiskt vänligare än i Stockholm. Det är mindre respekt här, säger han och förklarar en del av utvecklingen med skolan. De interiörer Corell sett i den svenska skolans värld är inte upplyftande.
- Där finns en slapphet i stilen som stör mig, säger han.
- På min skola fick vi lära oss att hälsa med fast handslag och fast blick, sådant har man sedan med sig ut i livet. Idag ser jag yngre som inte har tillräckligt av personlig stil. Men man skall inte dra alla över en kam.
Efter så många år i offentlighetens ljus, och med en hel del makt, går det inte att komma förbi frågan om han inte kommer att sakna allt detta? Makten? Uppmärksamheten? Berömmelsen?
- Jag har en ödmjuk inställning. Om man tror att man blir världens nav är det farligt.
Men så, till sist, avviker han ändå från den anspråkslösa linje som präglat hela intervjun:
- Jag är inte helt säker på att det jag säger går spårlöst förbi heller
nu när jag lämnat mina uppdrag.
Sannolikt ett understatement.

  • Text: Willy Silberstein   |
  •  2007-05-11, 16.46. Senast ändrad 2007-05-11, 17.01.

Ledarskap : Kollektivt ledarskap

Foto: Anders G Warne

Här delar alla på ledarskapet

Delat ledarskap har funnits sedan romarriket. Men företeelsen utvecklas och tar hela tiden nya former för att passa dagens utmaningar. Ett exempel är konsultbolaget Accigo som drivs av de 140 medarbetarnas ambitioner genom kollektivt ledarskap.

  • 21 februari

Ärendet : Jusek griper in

Illustration: Rebecca Elfast

250 beredskapstimmar fick Jens att sätta ner foten

Jens och hans kollegor kunde arbeta hur mycket övertid som helst under sin beredskap utan att få varken övertidsersättning eller extra arbetsvila. Efter en månad med över 250 beredskapstimmar fick han nog och tog kontakt med Jusek.

  • 19 februari

Annons

Livet bakom fasaden : Releaseansvarig på SMHI

Foto: Magnus Glans

Hon är redo – i alla väder

De som ser möjligheten att kolla vädret på smhi.se som en självklarhet borde kanske rikta ett extra tack till Niloofar Mosavar Rahmani, releaseansvarig på SMHI:s IT-avdelning. När systemen krånglar söker hon upp problemet genom systemtekniskt detektivarbete. Så att vi inte behöver överraskas av regn, storm, snö och värmeböljor.

  • 16 februari

Färre anslutna utmaning för flera fackförbund

Den fackliga organisationsgraden är på väg ner bland anställda i Sverige, visar en ny rapport. "Det räcker inte att Jusek växer, och att vi lyckas rekrytera inom Saco-familjen. Fackförbunden måste ha många medlemmar och hög medlemsanslutning om den svenska modellen ska kunna fortsätta existera", säger Maria Arrefelt, förhandlingschef på Jusek. 

  • 14 februari

Annons

Foto: Liber/Pressbild

”En drömchef är duktig på att skapa bra team” 

Ett Linkedin-inlägg inspirerade Maria Gerlofson, journalist, ekonom och ledarcoach på Act and Grow, att skriva boken Drömchef eller stressmakare, nio vägar till ett hållbart ledarskap. 

  • 14 februari

Balans & livsstil : Arbetsmiljö

Foto: Olof Holdar

Fredrik Grythberg: Sju nyårslöften för arbetsgivare

De flesta företag har arbetsmiljöstrategier och ungefär nio av tio erbjuder friskvårdsbidrag. Trots det är antalet sjukskrivningar fortfarande höga. Kanske är det dags för nyårslöften på arbetsplatsen, resonerar Fredrik Grythberg, och delar med sig av sina förslag till chefer och arbetsgivare. 

  • 13 februari

Riksdagsledamöter mentorer för invandrade akademiker

Sex riksdagsledamöter tar under våren på sig rollen som mentorer i Juseks mentorskapsprogram för invandrade akademiker. 

  • 13 februari

Rapport: Svårt att göra medvetna val om efterlevandeskydd

Att efterlevandeskydd tjänstepensionen ibland är förval och ibland inte beroende på avtalsområde, gör det svårt för pensionssparare och pensionärer att få en överblick, konstaterar Pensionsmyndigheten i en ny rapport. 

  • 12 februari
Foto: Björn Larsson Rosvall

Ekonomen som hjälper Sverige till OS

Snart är det dags för de olympiska spelen i Pyeongchang. Men för Sveriges Olympiska Kommitté, som ansvarar för Sveriges deltagande, har förberedelserna pågått under de senaste fem åren. Karriär frågade ekonomichefen Mikael Gunnarzon hur hans arbete ser ut inför tävlingarna. 

  • 9 februari
Foto: Shutterstock

Så mycket tjänar Jusekmedlemmarna

47400 kronor. Det är medellönen för Juseks medlemmar enligt färsk lönestatistik. Jämfört med tidigare år har medellönen ökat för samtliga medlemsgrupper. 

  • 8 februari

Tema : #metoo

Illustration: Cecilia Lundgren

I spåren av #metoo

Hösten 2017 ekade ett vredesvrål över Sverige. Tiotusentals kvinnor vittnade om hur sexuella trakasserier är en del av vardagen. #Metoo kan leda till ett paradigmskifte i jämställdhetsdebatten. "Förändringen har bara börjat", säger jämställdhetsminister Åsa Regnér.

  • 7 februari

Porträttet : Danica Kragic Jensfelt

Foto: Jimmy Eriksson

Hon lär robotar ”tänka”

Danica Kragic Jensfelt är en av Sveriges ledande robotexperter. Hon konstaterar att det ännu är lång tid kvar tills robotarna förändrar arbetslivet på allvar – men att det är hög tid att förbereda samhället.

  • 2 februari
Foto: Privat

"Problemet är att folk inte reflekterar"

Mats Alvesson är kritisk mot att organisationer inför allt fler policys och processer – utan att någon reflekterar över om de verkligen funkar. Eller om man skulle kunna göra på ett annat sätt. Möt professorn som myntade uttrycket funktionell dumhet i arbetslivet.

  • 10 januari

Lösningen : Föräldraledighet

Foto: Shutterstock

Koppla greppet kring föräldraledigheten

Att planera och tänka igenom sin kommande föräldraledighet är bra. Förutom att maxa ledigheten utan att förlora för mycket inkomst har du rätt till lönesamtal, semesterdagar och lönerevision. Att hålla kontakten med arbetsgivaren är klokt – det visar intresse och ingen glömmer din kompetens, menar de experter som Karriär talat med. 

  • 15 december
Illustration: Jens Magnusson

Det gäller vid sexuella trakasserier

Två procent av svenskarna har blivit drabbade på jobbet under det senaste året – och det är arbetsgivarens ansvar att förebygga, utreda och åtgärda. Det handlar om sexuella trakasserier.

  • 12 december

Tema : Framtidsspaning

Illustration: Björn Öberg

Välkommen till framtiden

I år fyller Jusek 80 år. I förbundets begynnelse på 1940-talet var arbetstid en av de stora frågorna. Kampen om tiden lär bara bli intensivare. Hur ser arbetslivet i Jusekbranscherna ut om 20 år, om 80 år? Karriär firar 80-årsjubilaren med en nutidsanalys, en rejäl framtidsspaning och konstaterar att hur väl Jusekmedlemmarna lyckas med sitt arbete avgör framtidens välfärdssamhälle. 

  • 8 december

KRÖNIKAN

Vi har alla varit med om det. Ögonblicket då polletten trillar ner, då man fattar något på riktigt, inte bara med hjärnan utan med hela sitt väsen. En insikt som formulerar sig och kliver upp på scenen efter att ha cirkulerat i kulisserna i åratal och sedan, när den märker att den får genuin uppmärksamhet, fortplantar sig genom kroppen.

Coachen

Man får ju ofta rådet att man ska återhämta sig efter till exempel en arbetstopp. Hur gör man det i ett vanligt arbetsliv med heltid och fem veckors semester per år?

KRÖNIKAN

Ett nytt år med digital ambivalens

I samband med ett nyårslöfte för några år sedan köpte jag ett aktivitetsarmband. Till en början var vi väldigt bra kompisar. Det höll koll på mig, gav mig uppmuntrande rop och hejade på i min dagliga strävan. 

Vad händer på ditt jobb?

Mejla red@tidningenkarriar.se och berätta!

Annons

INSTAGRAM

Följ Karriär @tidningenkarriar

Twitter