Söndag 25 juni

PORTRÄTTET

Sofie Lindblom

”Jag fick bli
min egen förebild”

Porträttet: Diplomatins Bamse

Hans Corell har droppat diplomatens diskretion. Efter en imponerande karriär, krönt med jobbet som FNs rättschef, kan han äntligen ta bladet från munnen och säga vad han tycker. 

Diplomatins Bamse 
Hans Corell har droppat diplomatens diskretion. Efter en imponerande karriär, krönt med jobbet som FNs rättschef, kan han äntligen ta bladet från munnen och säga vad han tycker. 

Visserligen börjar han vårt samtal i de diplomatiskt upptrampade spåren. Som när han nedtonat säger att ”vissa medlemsstater inte ens betalar sina avgifter till FN”.
Men ”vissa” får också, efter en följdfråga, ett namn; USA, som periodvis vägrat betala sin avgift i FN. Inför åhörare i USA har Corell försökt att förklara det orimliga i detta:
- Tänk att du är med i en golfklubb, och så kommer den rikaste medlemmen och säger att jag betalar inte årsavgiften för träden är så fula vid artonde hålet.
Det är inte helt okomplicerat för Hans Corell att kritisera just Förenta Staterna. Corell är född 1939. Han växte alltså upp i en tid och en anda då många kände tacksamhet mot den nation som befriade Europa från nazismens ondska och mörker.
- Jag såg upp till USA som ett föredöme när det gäller demokrati och rätt, en bastion för försvaret av de principer som FN-stadgan faktiskt vilar på.
Men den bilden har alltså solkats. Inte minst på grund av USAs angrepp på Irak, ”ett klart brott mot FN-stadgan”.
- USA har mält sig ur det internationella samarbetet med sitt tal om att slå till i förebyggande syfte, pre-emptive strikes. USA har inte skrivit under Kyoto-protokollet och inte anslutit sig till den internationella brottmålsdomstolen i Haag. Det är klart att det gör mig besviken.
Det blir faktiskt lite Bamse över Hans Corell. Bamses devis är ju att den som är stark också måste vara väldigt snäll.  Corell citerar nu inte Bamse, men väl USA-presidenten Truman och hans ord om segrarmakterna efter andra världskriget: de stora nationernas plikt är nu att tjäna – inte att dominera!

 

Riskfylld transport
- USA måste föregå med gott exempel. Om inte förste ordningsmannen följer reglerna, vad blir då nästa steg? Det skapar risker för en allmän oreda i världen, ”a disorder”, säger Corell.  Efter tio år i USA blandar han gärna svenskan med en del engelska uttryck. Inte för att snobba, utan av vana.
Han säger till exempel inte klanderfritt uppträdande, utan ”sterling performance”, när han beskriver hur en del av de inblandade jobbade när han var med och utförde ett av sina mest dramatiska uppdrag, nämligen att frakta två misstänkta för bombdådet mot ett flygplan över Lockerbie från Libyen till rättegång i Europa.  Om inte de två kommit fram enligt planerna hade det bäddat för kaos. Inget fick gå fel, ingen fick bli förgiftad, begå självmord på toaletten eller attackeras, då hade den internationella krisen varit ett faktum.
Hans Corell ansvarade för operationen.
Hur hög var pulsen när ni flög ut dem?
- Inte så hög, faktiskt, jag var för koncentrerad på uppgiften för att bli nervös. Men helt klart var det en mycket riskfylld transport.

 

Småprat om dadlar
Mötet med Saddam Hussein var inte på motsvarande sätt riskfullt, men ändå också det präglat av spänning och dramatik. Året var 1998 och Corell assisterade generalsekreteraren Kofi Annan med att förhandla fram att FNs vapeninspektörer i Irak skulle få inspektera också presidentens palats.
- Mötet var faktiskt som de brukar vara när generalsekreteraren möter statschefer. Först lite småprat, i det här fallet skämtades det om Iraks dadlar, eftersom en av de närvarande kom från Algeriet som också har en stor produktion av dadlar. Allt var artigt och belevat, Saddam Hussein uppträdde som en statschef brukar. 

Hur var då Saddam Hussein?
- Han var väl påläst och koncentrerad. Satt inte och prasslade med papper för att hålla reda på frågorna utan lade lugnt och systematiskt fram sin sak. Funderade en stund innan han tog upp nästa punkt och överlämnade sedan ordet till sin gäst. Det var en märklig upplevelse att iaktta detta när man visste vem det var som satt där.  Mötet blev en stor framgång för Kofi Annan. Irak sade ja till inspektion.  Men några månader senare bröts överenskommelsen. Och här är det nog åter diplomaten som svarar på hur det kändes. Han säger inte att han blev fly förbannad, han blev inte ens arg.
- Vi fick en känsla av djup besvikelse, som alltid när någon bryter en överenskommelse, kommer svaret kort och koncist.  Hans Corell har haft andra viktiga överläggningar världen över.  I flera fall har det handlat om att sätta upp domstolar som ska skipa rättvisa efter folkmord eller andra övergrepp mot civila: före detta Jugoslavien, Rwanda, Sierra Leone, Kambodja. 

Kan han förstå dem som vill ha hämnd?
Jo, förstå kan han. Även om han själv inte tror att han skulle hysa sådana känslor om han var direkt berörd.
- Min morfars fartyg torpederades av tyskarna under första världskriget. Min morbror var inte ens född när hans far förste

styrmannen P W Norrman omkom. Men jag har aldrig känt att jag skulle vilja hämnas det tyska folket för det.  Andra har dock haft svårare att slå ifrån sig sådana känslor. Hans Corell berättar om ett möte i Sierra Leone där han förhandlat fram en domstol för att ställa skyldiga till svars.
- På sitt traditionellt värdiga sätt frågade några afrikanska hövdingar: hur ska vi förklara för vårt folk att den internationella domstolen bara kan döma ett litet antal av alla brottslingar, att många som gjort sig skyldiga till förfärliga brott får gå fria.  Hans Corell svarade med att hänvisa till Nelson Mandela som en stor del av sitt liv satt fängslad av en orättfärdig regim. Men när han till sist blev fri drevs han inte av hämnd, utan av en vilja till försoning.  Den förklaringen gick rakt in hos gruppen – inte minst för att just en afrikan var det goda exemplet.
Hämnd är ett ord som Corell över huvud taget inte gärna använder.
Hela den moderna straffrätten går ut på att offret inte ska hämnas.  Det är staten som ska stå för domstolar, ställa misstänkta inför rätta och på ett humant sätt pröva och behandla dem som fälls.  En annan av statens uppgifter är, eller bör i alla fall vara, att verka för en god miljö. Detta engagerar Hans Corell alltmer eftersom utvecklingen är så oroande.
- Risken finns att alltfler länder blir så varma att det inte går att vara kvar där utan att människor söker sig till områden med drägligare klimat. En högre havsnivå kan också leda till folkomflyttningar, skulle kunna bädda för nya konflikter när potentiellamottagare vill stänga sina gränser.
Vi möter Hans Corell på Mannheimer Swartlings advokatbyrå där han är internationell rådgivare. Han är dessutom ordförande i styrelsen för Raoul Wallenberginstitutet i Lund och ledamot av International Bar Associations Human Rights Institute samt två styrelser i USA.
För sina 67 år till trots jobbar han för fullt.
- Jag tycker ju att det är så roligt att arbeta, säger han.
Bara fram till mitten av april noterar Han Corell 28 föredrag eller andra uppdrag i år. Den gemensamma nämnaren är arbetet för rättsstaten och demokratin.
Och om uppdragen, mot förmodan, börjar tryta blir Corell inte sysslolös. Han har starka band till det litterära.  Nu i maj finns till exempel hans översättning av Karin Boyes dikt I rörelse på tunnelbanan och sbussarna i Washington DC inom ramen för EU-projektet Poems on Metro.
Och skulle översättningarna tryta, finns det ytterligare en tänkbar sysselsättning som säckpipsblåsare.
Som 16-åring skickades Hans Corell till Skottland för att lära sig engelska. Resultatet blev en engelsktalande säckpipsblåsare… Hans Corell spelade vid den årliga minnesceremonin vid FN 2001 då personal, som stupat i tjänsten, hedrades.
- Normalt spelar pipare från brandkåren i New York. Men den 11 september ledde till så många begravningar att de inte mäktade med mer. Jag kände viss tvekan, för det är en väldigt känslig situation, men jag vågade, och det gick.

 

Säckpipeblåsare
Corell och hans säckpipa kunde också ses, och framför allt höras, i Central Park när han bodde i New York. Den som tränar hemma lär ju inte ha några goda grannar.
Numera bor han i Stockholm och känner viss besvikelse över hur den svenska huvudstaden har utvecklats.
- Stämningen på gatorna i New York är faktiskt vänligare än i Stockholm. Det är mindre respekt här, säger han och förklarar en del av utvecklingen med skolan. De interiörer Corell sett i den svenska skolans värld är inte upplyftande.
- Där finns en slapphet i stilen som stör mig, säger han.
- På min skola fick vi lära oss att hälsa med fast handslag och fast blick, sådant har man sedan med sig ut i livet. Idag ser jag yngre som inte har tillräckligt av personlig stil. Men man skall inte dra alla över en kam.
Efter så många år i offentlighetens ljus, och med en hel del makt, går det inte att komma förbi frågan om han inte kommer att sakna allt detta? Makten? Uppmärksamheten? Berömmelsen?
- Jag har en ödmjuk inställning. Om man tror att man blir världens nav är det farligt.
Men så, till sist, avviker han ändå från den anspråkslösa linje som präglat hela intervjun:
- Jag är inte helt säker på att det jag säger går spårlöst förbi heller
nu när jag lämnat mina uppdrag.
Sannolikt ett understatement.

  • Text: Willy Silberstein   |
  •  2007-05-11, 16.46. Senast ändrad 2007-05-11, 17.01.
Illustration: Team Hawaii

Nya jobb i spåren av digitaliseringen

Digitaliseringen väcker mer förhoppningar än oro när det gäller arbetsmarknaden för såväl jurister som ekonomer. Det visar pågående forskning, en färsk rapport från Konkurrensverket och exempel från verkligheten. 

  • 22 juni

Balans & livsstil : Semesterkänslan

Vänta inte in semesterlugnet

För många är det snart dags för några veckors ledighet och återhämtning. Agera målinriktat för att semesterkänslan ska infinna sig direkt när semestern börjar.

  • 22 juni

Annons

Ledarskap : Flexibilitet

Foto: Anders G Warne, Ben Nilsson, Maria Langen

Det flexibla arbetslivet ställer krav på chefen

I dag kan många av oss påverka när och var vi jobbar. Vilket ger möjligheter och frihet, men också för med sig 
flera utmaningar. Inte minst för ledare, som måste hantera 
både sina medarbetares och sitt eget flexibla arbete.

  • 21 juni

Ärendet : Jusek griper in

Illustration: Rebecca Elfast

Arbetsgivaren fick backa om semesterersättning

När David lämnade sin anställning bad han om att få sin inarbetade semesterlön utbetald i form av semesterersättning, men arbetsgivaren menade att den hade ingått i hans provisionslön. Ord stod mot ord. Tillsammans med Jusek tog han frågan vidare till Arbetsdomstolen. 

  • 21 juni

Annons

Foto: Shutterstock

Löneskillnaderna mellan könen fortsätter att minska

Löneskillnaden mellan kvinnor och män låg under 2016 på 12 procent, vilket är en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med tidigare år. Det visar Medlingsinstitutets rapport.

  • 20 juni

Förslag på stärkt skydd mot näthat

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att skyddet mot hot och kränkningar stärks och moderniseras. – Vi välkomnar att reglerna följer med in i nutiden, säger Margareta Wilhelmsson, opinionsbildare på Jusek.

  • 20 juni
Foto: Shutterstock

Bra kollegor viktigare än lön

Gott ledarskap, bra arbetskamrater och trygga anställningsvillkor. Det är faktorer som är långt viktigare än lön när nyutexaminerade söker jobb.

  • 19 juni
Foto: Shutterstock

Egenskaperna som efterfrågas mest

Är du ekonom och kan bocka av kunskaper i engelska och Excel på ditt cv, samtidigt som du är analytisk, strukturerad och noggrann? Då ligger du extra bra till på arbetsmarknaden visar en granskning av över 600 platsannonser.

  • 16 juni

149 000 nya jobb på het arbetsmarknad

Antalet personer i arbete växer med 81 000 personer 2017, och med 68 000 nästa år. Samtidigt bromsas jobbtillväxten.

  • 16 juni

Tema : Välbefinnande på jobbet

Illustration: Erik Nylund

Så mår vi på jobbet

Välbefinnandet på jobbet har blivit en allt viktigare fråga. Men samtidigt pekar trenden neråt för akademikerna, det visar en ny rapport från Jusek. Det handlar både om stress och att inte få utlopp för sin kreativitet – men också om 
lägre löner.

  • 14 juni

Porträttet : Claudia Olsson

Foto: Elisabeth Ingvar

Med 
framtiden 
i fokus

Obotlig nyfikenhet och en tro på människors potential. Framtidsanalytikern Claudia Olsson arbetar med morgondagens teknik – och hur den kan göra samhället både bättre och starkare.– Min motivation kommer ifrån att jag ser 
möjligheter, säger hon.

  • 14 juni
Foto: Sveriges Radio

Bonnesen och Käll bland årets sommarpratare

Vid en presskonferens i veckan presenterades årets sommarvärdar. Och i årets uppställning återfinns både ekonomer, jurister och samhällsvetare.

  • 14 juni

Ärendet : Jusek griper in

Illustration: Rebecca Elfast

Han förlorade jobbet efter 
att anställningen överklagats

Johan sökte och fick det eftertraktade jobbet på myndigheten. Men en överklagan till Statens överklagandenämnd resulterade i att hans anställning avslutades. Jusek menade att uppsägningen inte hade något rättsligt stöd, och tillsammans tog de processen vidare ända till Arbetsdomstolen – där de gick segrande ur striden. 

  • 7 juni

Lösningen : När övertid blivit norm

Illustration: Tove Hennix

När övertid blivit norm

När du går hem från jobbet sitter kollegorna kvar. Du känner pressen att du också borde jobba över. Men alla har inte tid eller möjlighet att satsa även fritiden på jobbet. Dessutom kan det leda till att du riskerar din hälsa. Så här kan du bemöta kritiken – och hantera en stressig arbetssituation.

  • 1 juni

Tema : Internationell karriär

Foto: Aleksandra Oleynik

Drömmen om att jobba utomlands

Önskan om att pröva vingarna i ett annat land kan vara stark. Det ger ett nytt sammanhang, en ny tillvaro och nya perspektiv – men också nya villkor och regelverk. Möt Benjamin Winsner Benjamin Winsner i Alicante, Hampus Bergquist i London och Clara Bodin, som har jobbat i både Kiev och Moskva. 

  • 31 maj
Under industrialiseringen såg man samma tendenser som under 2000-talets it-era. Under båda perioderna pressade sig människor mer och den psykiska ohälsan ökade.
Foto: Fotolia

Sjuknärvaro kostar mer än sjukfrånvaro

Tiden efter julhelgerna är flest sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Är vi mer sjuka då – eller har vi kanske jobbat halvsjuka för ofta året innan och plötsligt kommer ”ketchupeffekten”?

  • 8 februari

KRÖNIKAN

Det var en sen torsdagskväll som jag såg det. Facebook-inlägget från En utsträckt hand som berättade att det nu var ytterligare en kille som fyllde 18 och skulle slängas ut från ungdoms-
boendet. 

Coachen

Nu är det snart dags för sommarledighet. Inför ledighetsansökningarna diskuterade vi just semester i min arbetsgrupp och det dök upp några frågor som vi undrar över. Vad gäller om jag blir sjuk på semestern? Kan jag ta semester när jag vill – och vad händer om jag inte fått semestern godkänd? Och har vikarier rätt att ta ut semester? Trevlig sommar!

KRÖNIKAN

Om känslan att inte orka

Stress dyker upp i alla möjliga sammanhang och samtal nu mer. Inte så mycket i meningen ”jag har ett inbokat bikramyoga-pass och deadline nästa vecka – hur ska jag hinna tvätta?”. Utan mer med innebörden ”jag vet inte hur länge jag står ut, jag håller på att gå sönder”.

Vad händer på ditt jobb?

Mejla red@tidningenkarriar.se och berätta!

Annons

INSTAGRAM

Följ Karriär @tidningenkarriar

Twitter