Måndag 26 juni

PORTRÄTTET

Sofie Lindblom

”Jag fick bli
min egen förebild”

Uppsalaforskare vill dela pensionsrättigheter vid skilsmässa

Vid en skilsmässa delar man på alla tillgångar - utom pensionsrättigheterna. Den orättvisan har flera gånger varit uppe i riksdagen, som inte hittat någon lösning.
Det har däremot Margareta Brattström som nyligen doktorerat i ämnet.

Så kan pensionsrättigheter delas vid skilsmässa

Pensionen från den allmänna pensionen och tjänstepensionen är ofta den största förmögenhet man har om man skiljer sig i till exempel 40-årsåldern. Bostad och andra ägodelar som delas lika vid en skilsmässa har ännu inte ha hunnit få något större värde, eftersom de allra flesta fortfarande har stora lån obetalda. Pensionen intjänas däremot kontinuerligt i relation till inkomst och kan därför liknas vid ett sparande.

Margareta Brattströms forskning visar att medianvärdet för 65-åringarnas pensionsbehållning för den allmänna pensionen var 2,2 miljoner kronor för män och

1,6 miljoner för kvinnor vid årsskiftet 2003/2004. Skillnaden beror förstås på att männen generellt tjänar mer.

Det nya pensionssystemet som grundar sig på hela livsinkomsten istället för som förr, de femton bäst avlönade åren, kommer att slå än hårdare mot kvinnorna spår Margareta Brattström. Det inkomstbortfall som till exempel tillfälligt deltidsarbete innebär för pensionen går numera aldrig att ta igen.

- Naturligtvis bör vi arbeta för ett samhälle där män och kvinnor har samma förutsättningar på arbetsmarknaden och får samma lön. Men när situationen nu fortfarande är sådan att det framför allt är kvinnor som tar lång föräldraledighet och deltidsjobbar inte bara när barnen är små, måste vi lagstifta till den svagare partens fördel, tycker hon.

Ologisk lagstiftning

Valet av forskningsämne, förklarar Margareta Brattström med att hon tycker att den nuvarande lagstiftningen är ologisk:
- När jag har undervisat i familjerätt för juriststudenterna i Uppsala så har jag haft svårt att förklara varför alla tillgångar och ägodelar utom pensionsrättigheterna delas vid upplösning av ett äktenskap. Jag kan numera ge en historisk förklaring, men anser fortfarande inte att systemet är logiskt i det nuvarande pensionssystemet.

Margareta Brattströms förslag är radikalt i svenska sammanhang. Att dela hushållens gemensamma pensionsrättigheter lika mellan makarna har visserligen varit uppe till diskussion i riksdagen ett flertal gånger under de senaste fyrtio åren, men ingen konkret lösning har kunnat hittas.

- Man inser att detta är ett problem och har försökt minska problemet via andra lagändringar. Idag delas till exempel de pengar som en individ har sparat i privata pensionsförsäkringar mellan makarna vid en skilsmässa. Att bara dela en av de olika pensionskategorierna kan dock slå helt fel. I praktiken är det oftare kvinnor än män som pensionssparar just med anledning av att de tjänar mindre och därför oroar sig mer för sin framtida pension. Den ekonomiskt svagare tvingas alltså dela sina insparade pengar med den före detta maken, förklarar Margareta Brattström.

Självklar och rättvis

Hennes syn på familjerätt är att den ska vara så självklar och rättvis att man som enskild individ inte ska behöva oroa sig för vad en skilsmässa skulle kunna innebära ekonomiskt.

Margareta Brattström betonar att det innan äktenskapet upplösts inte finns något behov av att utjämna makarnas pensionsrättigheter, eftersom de har en ömsesidig underhållningsskyldighet mot varandra och ska leva på samma standard. Men precis som att alla andra gemensamma ägodelar delas om äktenskapet upplöses, anser hon att det vore naturligt att dela också intjänade pensionsrättigheter.

Vid äktenskapsskillnaden tycker hon att delningen bör ske i två olika högar: det som konkret finns i stunden samt framtida pensionsrättigheter. Margareta Brattström framhåller att bara de pensionsrättigheter som intjänats under själva äktenskapet ska komma ifråga vid en delning. Att det skulle vara praktiskt omöjligt håller hon inte med om.

- När pensionen var förmånsbestämd, genom till exempel ATP, ansågs det vara ett problem att värdebestämma intjänad pensionsrätt. Numera är de flesta pensioner avgiftsbestämda, så som den allmänna inkomst- och premiepensionen samt de flesta tjänstepensioner. Detta gör att det vid varje tidpunkt går att fastställa vilken rätt som intjänats och således finns det lösningar på det som varit ett av de största hindren mot delade pensionsrättigheter.

EU-systemet

Margareta Brattström påpekar att det sedan sommaren 2002 dessutom finns ett EU-direktiv som har tvingat fram en överföringslag för EU-tjänstemän. I den värdebestäms de pensionsrättigheter som en person intjänat, trots att han eller hon ännu inte uppnått pensionsålder, och denna summa förs med in i EU-systemet. Samma system skulle kunna användas vid äktenskapsskillnad och praktiskt innebär det att en värdebedömning görs av både den allmänna pensionen, tjänstepensionen samt privata pensionssparande. Eventuella värdeökningar eller värdeminskningar kan ställas i proportion till hur stor del av det totala värdet som intjänats under äktenskapet.

- Om det nu har fungerat för cirka hundra EU-tjänsteman, varför skulle man då inte kunna använda samma system för att jämna ut pensionsrättigheter mellan de ungefär 20 000 par som skiljer sig varje år? Att se lösningar handlar också om en vilja.

Margareta Brattström ser sin avhandling som ett inlägg i jämställdhetsdebatten och tror att ett system med likadelning som baseras på hushållets sammanlagda inkomster istället för att vara individbunden, skulle kunna öka männens vilja att till exempel ta föräldraledigt i högre utsträckning.

- Konkret behöver det inte betyda att samtliga pensionsrättigheter delas exakt rakt av. Det viktiga är principen och att makarnas pensionsrättigheter efter en delning ska vara värdemässigt likställda. Därmed skulle båda makarna ges samma förutsättningar efter upplösning av äktenskapet.

Läsarkommentar:

2005-02-14

I artikeln om Margareta Brattströms forskning står det att medianvärdet av den allmäna pensionen (det meddelande man får varje vår?) för 65-åringar var 2,3 mille för män och 1,6 för kvinnor. Är detta verkligen riktigt?

Anonym

Svar: Uppgiften om 65-åringarnas pensionsbehållning stämmer så vitt jag vet; uppgiften är hämtad från Pensionssystemets årsredovisning 2003 s 35. Genomsnittet för en man är dock inte 2,3 milj utan 2,2 milj kr. Pensionsbehållningen avgör vilken månatlig pension som kommer att utgå under pensionstiden. Förenklat uttryck bestäms månadsbeloppet genom att pensionsbehållningen delas med genomsnittlig återstående livstid.

Margareta Brattström

  • Text: Tora Gran   |
  •  2005-01-04, 13.46. Senast ändrad 2005-01-04, 13.42.
Illustration: Team Hawaii

Nya jobb i spåren av digitaliseringen

Digitaliseringen väcker mer förhoppningar än oro när det gäller arbetsmarknaden för såväl jurister som ekonomer. Det visar pågående forskning, en färsk rapport från Konkurrensverket och exempel från verkligheten. 

  • 22 juni

Balans & livsstil : Semesterkänslan

Vänta inte in semesterlugnet

För många är det snart dags för några veckors ledighet och återhämtning. Agera målinriktat för att semesterkänslan ska infinna sig direkt när semestern börjar.

  • 22 juni

Annons

Ledarskap : Flexibilitet

Foto: Anders G Warne, Ben Nilsson, Maria Langen

Det flexibla arbetslivet ställer krav på chefen

I dag kan många av oss påverka när och var vi jobbar. Vilket ger möjligheter och frihet, men också för med sig 
flera utmaningar. Inte minst för ledare, som måste hantera 
både sina medarbetares och sitt eget flexibla arbete.

  • 21 juni

Ärendet : Jusek griper in

Illustration: Rebecca Elfast

Arbetsgivaren fick backa om semesterersättning

När David lämnade sin anställning bad han om att få sin inarbetade semesterlön utbetald i form av semesterersättning, men arbetsgivaren menade att den hade ingått i hans provisionslön. Ord stod mot ord. Tillsammans med Jusek tog han frågan vidare till Arbetsdomstolen. 

  • 21 juni

Annons

Foto: Shutterstock

Löneskillnaderna mellan könen fortsätter att minska

Löneskillnaden mellan kvinnor och män låg under 2016 på 12 procent, vilket är en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med tidigare år. Det visar Medlingsinstitutets rapport.

  • 20 juni

Förslag på stärkt skydd mot näthat

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att skyddet mot hot och kränkningar stärks och moderniseras. – Vi välkomnar att reglerna följer med in i nutiden, säger Margareta Wilhelmsson, opinionsbildare på Jusek.

  • 20 juni
Foto: Shutterstock

Bra kollegor viktigare än lön

Gott ledarskap, bra arbetskamrater och trygga anställningsvillkor. Det är faktorer som är långt viktigare än lön när nyutexaminerade söker jobb.

  • 19 juni
Foto: Shutterstock

Egenskaperna som efterfrågas mest

Är du ekonom och kan bocka av kunskaper i engelska och Excel på ditt cv, samtidigt som du är analytisk, strukturerad och noggrann? Då ligger du extra bra till på arbetsmarknaden visar en granskning av över 600 platsannonser.

  • 16 juni

149 000 nya jobb på het arbetsmarknad

Antalet personer i arbete växer med 81 000 personer 2017, och med 68 000 nästa år. Samtidigt bromsas jobbtillväxten.

  • 16 juni

Tema : Välbefinnande på jobbet

Illustration: Erik Nylund

Så mår vi på jobbet

Välbefinnandet på jobbet har blivit en allt viktigare fråga. Men samtidigt pekar trenden neråt för akademikerna, det visar en ny rapport från Jusek. Det handlar både om stress och att inte få utlopp för sin kreativitet – men också om 
lägre löner.

  • 14 juni

Porträttet : Claudia Olsson

Foto: Elisabeth Ingvar

Med 
framtiden 
i fokus

Obotlig nyfikenhet och en tro på människors potential. Framtidsanalytikern Claudia Olsson arbetar med morgondagens teknik – och hur den kan göra samhället både bättre och starkare.– Min motivation kommer ifrån att jag ser 
möjligheter, säger hon.

  • 14 juni
Foto: Sveriges Radio

Bonnesen och Käll bland årets sommarpratare

Vid en presskonferens i veckan presenterades årets sommarvärdar. Och i årets uppställning återfinns både ekonomer, jurister och samhällsvetare.

  • 14 juni

Ärendet : Jusek griper in

Illustration: Rebecca Elfast

Han förlorade jobbet efter 
att anställningen överklagats

Johan sökte och fick det eftertraktade jobbet på myndigheten. Men en överklagan till Statens överklagandenämnd resulterade i att hans anställning avslutades. Jusek menade att uppsägningen inte hade något rättsligt stöd, och tillsammans tog de processen vidare ända till Arbetsdomstolen – där de gick segrande ur striden. 

  • 7 juni

Lösningen : När övertid blivit norm

Illustration: Tove Hennix

När övertid blivit norm

När du går hem från jobbet sitter kollegorna kvar. Du känner pressen att du också borde jobba över. Men alla har inte tid eller möjlighet att satsa även fritiden på jobbet. Dessutom kan det leda till att du riskerar din hälsa. Så här kan du bemöta kritiken – och hantera en stressig arbetssituation.

  • 1 juni

Tema : Internationell karriär

Foto: Aleksandra Oleynik

Drömmen om att jobba utomlands

Önskan om att pröva vingarna i ett annat land kan vara stark. Det ger ett nytt sammanhang, en ny tillvaro och nya perspektiv – men också nya villkor och regelverk. Möt Benjamin Winsner Benjamin Winsner i Alicante, Hampus Bergquist i London och Clara Bodin, som har jobbat i både Kiev och Moskva. 

  • 31 maj
Under industrialiseringen såg man samma tendenser som under 2000-talets it-era. Under båda perioderna pressade sig människor mer och den psykiska ohälsan ökade.
Foto: Fotolia

Sjuknärvaro kostar mer än sjukfrånvaro

Tiden efter julhelgerna är flest sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Är vi mer sjuka då – eller har vi kanske jobbat halvsjuka för ofta året innan och plötsligt kommer ”ketchupeffekten”?

  • 8 februari

KRÖNIKAN

Det var en sen torsdagskväll som jag såg det. Facebook-inlägget från En utsträckt hand som berättade att det nu var ytterligare en kille som fyllde 18 och skulle slängas ut från ungdoms-
boendet. 

Coachen

Nu är det snart dags för sommarledighet. Inför ledighetsansökningarna diskuterade vi just semester i min arbetsgrupp och det dök upp några frågor som vi undrar över. Vad gäller om jag blir sjuk på semestern? Kan jag ta semester när jag vill – och vad händer om jag inte fått semestern godkänd? Och har vikarier rätt att ta ut semester? Trevlig sommar!

KRÖNIKAN

Om känslan att inte orka

Stress dyker upp i alla möjliga sammanhang och samtal nu mer. Inte så mycket i meningen ”jag har ett inbokat bikramyoga-pass och deadline nästa vecka – hur ska jag hinna tvätta?”. Utan mer med innebörden ”jag vet inte hur länge jag står ut, jag håller på att gå sönder”.

Vad händer på ditt jobb?

Mejla red@tidningenkarriar.se och berätta!

Annons

INSTAGRAM

Följ Karriär @tidningenkarriar

Twitter