Söndag 20 augusti

PORTRÄTTET

Sofie Lindblom

”Jag fick bli
min egen förebild”

Uppsalaforskare vill dela pensionsrättigheter vid skilsmässa

Vid en skilsmässa delar man på alla tillgångar - utom pensionsrättigheterna. Den orättvisan har flera gånger varit uppe i riksdagen, som inte hittat någon lösning.
Det har däremot Margareta Brattström som nyligen doktorerat i ämnet.

Så kan pensionsrättigheter delas vid skilsmässa

Pensionen från den allmänna pensionen och tjänstepensionen är ofta den största förmögenhet man har om man skiljer sig i till exempel 40-årsåldern. Bostad och andra ägodelar som delas lika vid en skilsmässa har ännu inte ha hunnit få något större värde, eftersom de allra flesta fortfarande har stora lån obetalda. Pensionen intjänas däremot kontinuerligt i relation till inkomst och kan därför liknas vid ett sparande.

Margareta Brattströms forskning visar att medianvärdet för 65-åringarnas pensionsbehållning för den allmänna pensionen var 2,2 miljoner kronor för män och

1,6 miljoner för kvinnor vid årsskiftet 2003/2004. Skillnaden beror förstås på att männen generellt tjänar mer.

Det nya pensionssystemet som grundar sig på hela livsinkomsten istället för som förr, de femton bäst avlönade åren, kommer att slå än hårdare mot kvinnorna spår Margareta Brattström. Det inkomstbortfall som till exempel tillfälligt deltidsarbete innebär för pensionen går numera aldrig att ta igen.

- Naturligtvis bör vi arbeta för ett samhälle där män och kvinnor har samma förutsättningar på arbetsmarknaden och får samma lön. Men när situationen nu fortfarande är sådan att det framför allt är kvinnor som tar lång föräldraledighet och deltidsjobbar inte bara när barnen är små, måste vi lagstifta till den svagare partens fördel, tycker hon.

Ologisk lagstiftning

Valet av forskningsämne, förklarar Margareta Brattström med att hon tycker att den nuvarande lagstiftningen är ologisk:
- När jag har undervisat i familjerätt för juriststudenterna i Uppsala så har jag haft svårt att förklara varför alla tillgångar och ägodelar utom pensionsrättigheterna delas vid upplösning av ett äktenskap. Jag kan numera ge en historisk förklaring, men anser fortfarande inte att systemet är logiskt i det nuvarande pensionssystemet.

Margareta Brattströms förslag är radikalt i svenska sammanhang. Att dela hushållens gemensamma pensionsrättigheter lika mellan makarna har visserligen varit uppe till diskussion i riksdagen ett flertal gånger under de senaste fyrtio åren, men ingen konkret lösning har kunnat hittas.

- Man inser att detta är ett problem och har försökt minska problemet via andra lagändringar. Idag delas till exempel de pengar som en individ har sparat i privata pensionsförsäkringar mellan makarna vid en skilsmässa. Att bara dela en av de olika pensionskategorierna kan dock slå helt fel. I praktiken är det oftare kvinnor än män som pensionssparar just med anledning av att de tjänar mindre och därför oroar sig mer för sin framtida pension. Den ekonomiskt svagare tvingas alltså dela sina insparade pengar med den före detta maken, förklarar Margareta Brattström.

Självklar och rättvis

Hennes syn på familjerätt är att den ska vara så självklar och rättvis att man som enskild individ inte ska behöva oroa sig för vad en skilsmässa skulle kunna innebära ekonomiskt.

Margareta Brattström betonar att det innan äktenskapet upplösts inte finns något behov av att utjämna makarnas pensionsrättigheter, eftersom de har en ömsesidig underhållningsskyldighet mot varandra och ska leva på samma standard. Men precis som att alla andra gemensamma ägodelar delas om äktenskapet upplöses, anser hon att det vore naturligt att dela också intjänade pensionsrättigheter.

Vid äktenskapsskillnaden tycker hon att delningen bör ske i två olika högar: det som konkret finns i stunden samt framtida pensionsrättigheter. Margareta Brattström framhåller att bara de pensionsrättigheter som intjänats under själva äktenskapet ska komma ifråga vid en delning. Att det skulle vara praktiskt omöjligt håller hon inte med om.

- När pensionen var förmånsbestämd, genom till exempel ATP, ansågs det vara ett problem att värdebestämma intjänad pensionsrätt. Numera är de flesta pensioner avgiftsbestämda, så som den allmänna inkomst- och premiepensionen samt de flesta tjänstepensioner. Detta gör att det vid varje tidpunkt går att fastställa vilken rätt som intjänats och således finns det lösningar på det som varit ett av de största hindren mot delade pensionsrättigheter.

EU-systemet

Margareta Brattström påpekar att det sedan sommaren 2002 dessutom finns ett EU-direktiv som har tvingat fram en överföringslag för EU-tjänstemän. I den värdebestäms de pensionsrättigheter som en person intjänat, trots att han eller hon ännu inte uppnått pensionsålder, och denna summa förs med in i EU-systemet. Samma system skulle kunna användas vid äktenskapsskillnad och praktiskt innebär det att en värdebedömning görs av både den allmänna pensionen, tjänstepensionen samt privata pensionssparande. Eventuella värdeökningar eller värdeminskningar kan ställas i proportion till hur stor del av det totala värdet som intjänats under äktenskapet.

- Om det nu har fungerat för cirka hundra EU-tjänsteman, varför skulle man då inte kunna använda samma system för att jämna ut pensionsrättigheter mellan de ungefär 20 000 par som skiljer sig varje år? Att se lösningar handlar också om en vilja.

Margareta Brattström ser sin avhandling som ett inlägg i jämställdhetsdebatten och tror att ett system med likadelning som baseras på hushållets sammanlagda inkomster istället för att vara individbunden, skulle kunna öka männens vilja att till exempel ta föräldraledigt i högre utsträckning.

- Konkret behöver det inte betyda att samtliga pensionsrättigheter delas exakt rakt av. Det viktiga är principen och att makarnas pensionsrättigheter efter en delning ska vara värdemässigt likställda. Därmed skulle båda makarna ges samma förutsättningar efter upplösning av äktenskapet.

Läsarkommentar:

2005-02-14

I artikeln om Margareta Brattströms forskning står det att medianvärdet av den allmäna pensionen (det meddelande man får varje vår?) för 65-åringar var 2,3 mille för män och 1,6 för kvinnor. Är detta verkligen riktigt?

Anonym

Svar: Uppgiften om 65-åringarnas pensionsbehållning stämmer så vitt jag vet; uppgiften är hämtad från Pensionssystemets årsredovisning 2003 s 35. Genomsnittet för en man är dock inte 2,3 milj utan 2,2 milj kr. Pensionsbehållningen avgör vilken månatlig pension som kommer att utgå under pensionstiden. Förenklat uttryck bestäms månadsbeloppet genom att pensionsbehållningen delas med genomsnittlig återstående livstid.

Margareta Brattström

  • Text: Tora Gran   |
  •  2005-01-04, 13.46. Senast ändrad 2005-01-04, 13.42.

Lägre löner bland utrikesfödda akademiker

Utrikesfödda akademiker har lägre lön än de som är födda i Sverige – trots att de arbetar inom samma yrke och sektor. Störst lönegap finns bland ekonomer i privat sektor, visar en rapport från Saco.

  • 18 augusti

Balans & livsstil : Ett steg i taget

Nio steg till mer balans

Det flexibla arbetslivet gör att gränserna mellan privatliv och jobb suddas ut allt mer. Här är Fredrik Grythbergs bästa tips för att lyckas med konsten att ändå hitta balans och prioritera det som är viktigt för just dig. 

  • 17 augusti

Annons

Unga mer positiva till facket

Anseendet för de svenska fackförbunden ökar bland unga – men sjunker hos allmänheten i stort, skriver Göteborgs-Posten.

  • 17 augusti

Vanligt att behöva ta igen arbete efter semestern

Var fjärde arbetstagare måste ta igen arbete efter semestern eftersom de inte har någon ersättare, enligt en undersökning som Kantar Sifo har gjort på uppdrag av Visma.

  • 15 augusti

Annons

Tema : Karriärvägar

Foto: Gustav Gräll

Nya perspektiv på karriären

Sommaren erbjuder tid för reflektion och eftertanke. Kanske har det väckt funderingar på att byta jobb, yrke eller bransch. Möt tre personer som har gjort en förändring – och valt helt olika karriärvägar: Anna Bågstam Ryltenius kombinerar två jobb, Per Frykebrant utbildade sig raka vägen till drömjobbet 
och Aron Kristoffersson startade eget.  

  • 14 augusti

Tema : Studentspecial

Illustration: Team Hawaii

Allt för studentlivet

Nu är det dags att sätta sig i skolbänken. Kanske är det för första gången, eller så är det ett kärt återseende efter sommaren. Till den här studentspecialen har redaktionen talat med experter inom bland annat rekrytering, karriärplanering, stress och fackliga frågor för att samla information kring hur du gör det bästa av tiden fram till första jobbet. 

  • 14 augusti

Porträttet : Under ytan

Foto: Linus Sundahl-Djerf

"Mångfald är en förutsättning för att utvecklas"

Gröna Lunds operativa HR-chef har prisats för sitt mångfaldsarbete. Karriär möter Kristofer Sandström, som tycker att inkluderingen av funktionshindrade,  äldre och nyanlända borde vara en självklar del av framtidens arbetsmarknad.

  • 14 augusti
Foto: Susanne Kronholm

Minglet ledde till nytt jobb

Kontakter kan vara viktigt för karriären. Karin Bäcklund är medgrundare till mötesplatsen Über Social After Work, och har själv erfarenhet av nätverkets betydelse. – Mitt senaste jobb på PR-byrån Springtime fick jag via kontakter. På ett mingel träffade jag en kompis kompis som jobbade där. Jag var naturligtvis på intervjuer också, men hade jag inte träffat henne hade det inte hänt, säger hon.

  • 14 augusti

Jusek stämmer staten i Arbetsdomstolen

Fastighetsmäklarinspektionen ska flytta från Stockholm till Karlstad, och menar att de anställda är skyldiga att följa med. Jusek håller inte med och stämmer nu staten i Arbetsdomstolen. Det är första gången frågan om arbetsskyldighet prövas, enligt Juseks förbundsjurist. 

  • 14 augusti
Foto: Shutterstock

Förbered dig inför semestern – Så startar du hösten i nedförsbacke

Prioritering, organisering och en helhetsbild. Det är nycklarna för att förbereda inför semestern – och ha koll när du kommer tillbaka.

  • 3 juli
Foto: Shutterstock

Läsning för lediga dagar

Semestern är nära. Och med den kommer (kanske) tid i hängmattan med en bra bok. Här är titlarna att plöja som gör att du kan smälla med hängslena när du kommer tillbaka till kontoret. 

  • 30 juni

Systemvetare fortsatt heta på arbetsmarknaden

Mjukvaru- och systemutvecklare, systemanalytiker och IT-arkitekter är några av de yrken där det är brist på arbetskraft och lätt att få jobb, visar en rapport från Arbetsförmedlingen.

  • 29 juni
Foto: Shutterstock

Sjukskrivningar ökar bland akademiker

Det finns en samband mellan högre utbildning och ökad sjukfrånvaro, slår Saco fast efter en granskning av Försäkringskassas statistik. Och den psykiska ohälsan ökar mest bland akademikerna. 

  • 28 juni
Illustration: Team Hawaii

Nya jobb i spåren av digitaliseringen

Digitaliseringen väcker mer förhoppningar än oro när det gäller arbetsmarknaden för såväl jurister som ekonomer. Det visar pågående forskning, en färsk rapport från Konkurrensverket och exempel från verkligheten. 

  • 22 juni

Lösningen : När övertid blivit norm

Illustration: Tove Hennix

När övertid blivit norm

När du går hem från jobbet sitter kollegorna kvar. Du känner pressen att du också borde jobba över. Men alla har inte tid eller möjlighet att satsa även fritiden på jobbet. Dessutom kan det leda till att du riskerar din hälsa. Så här kan du bemöta kritiken – och hantera en stressig arbetssituation.

  • 1 juni

Filterbubblor - hur ska de spräckas?

Falska nyheter, ”alternativa fakta” och filterbubblor är hot mot demokratin. Nu efterlyser allt fler stärkt mediekompetens för alla yrkesgrupper.

  • 21 februari

KRÖNIKAN

Fler blir sjukskrivna av stress och utmattning än någonsin förr. Och det drabbar framför allt duktiga flickor. Prestationsprinsessorna. Det här brevet är till er, och det är skrivet med igenkänning, kärlek, respekt och värme.

Coachen

Jag jobbar på en familjerättsbyrå där jag är en av dem som har längst anställningstid. Jag fyller 65 i år och vill om möjligt jobba åtminstone två år till. Vilka möjligheter har jag att jobba kvar?


KRÖNIKAN

Sommaren ger tid till reflektion

Det har varit en helt fantastisk sommar. Solen har strålat under lediga dagar fyllda av äventyr, barfotapromenader i daggfuktigt gräs, jordgubbstårtor och uppfriskande morgondopp efter joggingturen. Det har funnits gott om tid för reflektion och eftertanke, och just nu känns stegen lekande lätta och möjligheterna oändliga. Eller inte. 

Vad händer på ditt jobb?

Mejla red@tidningenkarriar.se och berätta!

Annons

INSTAGRAM

Följ Karriär @tidningenkarriar

Twitter