Lördag 16 december

Uppsalaforskare vill dela pensionsrättigheter vid skilsmässa

Vid en skilsmässa delar man på alla tillgångar - utom pensionsrättigheterna. Den orättvisan har flera gånger varit uppe i riksdagen, som inte hittat någon lösning.
Det har däremot Margareta Brattström som nyligen doktorerat i ämnet.

Så kan pensionsrättigheter delas vid skilsmässa

Pensionen från den allmänna pensionen och tjänstepensionen är ofta den största förmögenhet man har om man skiljer sig i till exempel 40-årsåldern. Bostad och andra ägodelar som delas lika vid en skilsmässa har ännu inte ha hunnit få något större värde, eftersom de allra flesta fortfarande har stora lån obetalda. Pensionen intjänas däremot kontinuerligt i relation till inkomst och kan därför liknas vid ett sparande.

Margareta Brattströms forskning visar att medianvärdet för 65-åringarnas pensionsbehållning för den allmänna pensionen var 2,2 miljoner kronor för män och

1,6 miljoner för kvinnor vid årsskiftet 2003/2004. Skillnaden beror förstås på att männen generellt tjänar mer.

Det nya pensionssystemet som grundar sig på hela livsinkomsten istället för som förr, de femton bäst avlönade åren, kommer att slå än hårdare mot kvinnorna spår Margareta Brattström. Det inkomstbortfall som till exempel tillfälligt deltidsarbete innebär för pensionen går numera aldrig att ta igen.

- Naturligtvis bör vi arbeta för ett samhälle där män och kvinnor har samma förutsättningar på arbetsmarknaden och får samma lön. Men när situationen nu fortfarande är sådan att det framför allt är kvinnor som tar lång föräldraledighet och deltidsjobbar inte bara när barnen är små, måste vi lagstifta till den svagare partens fördel, tycker hon.

Ologisk lagstiftning

Valet av forskningsämne, förklarar Margareta Brattström med att hon tycker att den nuvarande lagstiftningen är ologisk:
- När jag har undervisat i familjerätt för juriststudenterna i Uppsala så har jag haft svårt att förklara varför alla tillgångar och ägodelar utom pensionsrättigheterna delas vid upplösning av ett äktenskap. Jag kan numera ge en historisk förklaring, men anser fortfarande inte att systemet är logiskt i det nuvarande pensionssystemet.

Margareta Brattströms förslag är radikalt i svenska sammanhang. Att dela hushållens gemensamma pensionsrättigheter lika mellan makarna har visserligen varit uppe till diskussion i riksdagen ett flertal gånger under de senaste fyrtio åren, men ingen konkret lösning har kunnat hittas.

- Man inser att detta är ett problem och har försökt minska problemet via andra lagändringar. Idag delas till exempel de pengar som en individ har sparat i privata pensionsförsäkringar mellan makarna vid en skilsmässa. Att bara dela en av de olika pensionskategorierna kan dock slå helt fel. I praktiken är det oftare kvinnor än män som pensionssparar just med anledning av att de tjänar mindre och därför oroar sig mer för sin framtida pension. Den ekonomiskt svagare tvingas alltså dela sina insparade pengar med den före detta maken, förklarar Margareta Brattström.

Självklar och rättvis

Hennes syn på familjerätt är att den ska vara så självklar och rättvis att man som enskild individ inte ska behöva oroa sig för vad en skilsmässa skulle kunna innebära ekonomiskt.

Margareta Brattström betonar att det innan äktenskapet upplösts inte finns något behov av att utjämna makarnas pensionsrättigheter, eftersom de har en ömsesidig underhållningsskyldighet mot varandra och ska leva på samma standard. Men precis som att alla andra gemensamma ägodelar delas om äktenskapet upplöses, anser hon att det vore naturligt att dela också intjänade pensionsrättigheter.

Vid äktenskapsskillnaden tycker hon att delningen bör ske i två olika högar: det som konkret finns i stunden samt framtida pensionsrättigheter. Margareta Brattström framhåller att bara de pensionsrättigheter som intjänats under själva äktenskapet ska komma ifråga vid en delning. Att det skulle vara praktiskt omöjligt håller hon inte med om.

- När pensionen var förmånsbestämd, genom till exempel ATP, ansågs det vara ett problem att värdebestämma intjänad pensionsrätt. Numera är de flesta pensioner avgiftsbestämda, så som den allmänna inkomst- och premiepensionen samt de flesta tjänstepensioner. Detta gör att det vid varje tidpunkt går att fastställa vilken rätt som intjänats och således finns det lösningar på det som varit ett av de största hindren mot delade pensionsrättigheter.

EU-systemet

Margareta Brattström påpekar att det sedan sommaren 2002 dessutom finns ett EU-direktiv som har tvingat fram en överföringslag för EU-tjänstemän. I den värdebestäms de pensionsrättigheter som en person intjänat, trots att han eller hon ännu inte uppnått pensionsålder, och denna summa förs med in i EU-systemet. Samma system skulle kunna användas vid äktenskapsskillnad och praktiskt innebär det att en värdebedömning görs av både den allmänna pensionen, tjänstepensionen samt privata pensionssparande. Eventuella värdeökningar eller värdeminskningar kan ställas i proportion till hur stor del av det totala värdet som intjänats under äktenskapet.

- Om det nu har fungerat för cirka hundra EU-tjänsteman, varför skulle man då inte kunna använda samma system för att jämna ut pensionsrättigheter mellan de ungefär 20 000 par som skiljer sig varje år? Att se lösningar handlar också om en vilja.

Margareta Brattström ser sin avhandling som ett inlägg i jämställdhetsdebatten och tror att ett system med likadelning som baseras på hushållets sammanlagda inkomster istället för att vara individbunden, skulle kunna öka männens vilja att till exempel ta föräldraledigt i högre utsträckning.

- Konkret behöver det inte betyda att samtliga pensionsrättigheter delas exakt rakt av. Det viktiga är principen och att makarnas pensionsrättigheter efter en delning ska vara värdemässigt likställda. Därmed skulle båda makarna ges samma förutsättningar efter upplösning av äktenskapet.

Läsarkommentar:

2005-02-14

I artikeln om Margareta Brattströms forskning står det att medianvärdet av den allmäna pensionen (det meddelande man får varje vår?) för 65-åringar var 2,3 mille för män och 1,6 för kvinnor. Är detta verkligen riktigt?

Anonym

Svar: Uppgiften om 65-åringarnas pensionsbehållning stämmer så vitt jag vet; uppgiften är hämtad från Pensionssystemets årsredovisning 2003 s 35. Genomsnittet för en man är dock inte 2,3 milj utan 2,2 milj kr. Pensionsbehållningen avgör vilken månatlig pension som kommer att utgå under pensionstiden. Förenklat uttryck bestäms månadsbeloppet genom att pensionsbehållningen delas med genomsnittlig återstående livstid.

Margareta Brattström

  • Text: Tora Gran   |
  •  2005-01-04, 13.46. Senast ändrad 2005-01-04, 13.42.

Lösningen : Föräldraledighet

Foto: Shutterstock

Koppla greppet kring föräldraledigheten

Att planera och tänka igenom sin kommande föräldraledighet är bra. Förutom att maxa ledigheten utan att förlora för mycket inkomst har du rätt till lönesamtal, semesterdagar och lönerevision. Att hålla kontakten med arbetsgivaren är klokt – det visar intresse och ingen glömmer din kompetens, menar de experter som Karriär talat med. 

  • 15 december
Foto: Shutterstock

"Viktigt att även fokusera på friskfaktorer”

Igår presenterade Pensionsgruppen sin överenskommelse, som bland annat innebär en höjning av pensionsåldern från 61 till 64 år. Jusek är positiva till behovet av ett längre arbetslivmen ser samtidigt att det finns utmaningar för att fler ska orka jobba hela vägen. 

  • 15 december

Annons

Illustration: Jens Magnusson

Det gäller vid sexuella trakasserier

Två procent av svenskarna har blivit drabbade på jobbet under det senaste året – och det är arbetsgivarens ansvar att förebygga, utreda och åtgärda. Det handlar om sexuella trakasserier.

  • 12 december
Foto: Tomas Bergqvist

Framåtblickande när Jusek firade 80 år

I förra veckan samlades medlemmar, förtroendevalda och anställda för att fira Juseks åttioårsjubileum – och att man slagit medlemsrekord. 

  • 12 december

Annons

Balans & livsstil : Stressdetox inför helgen

Foto: Olof Holdar

Starta helgen med en tvåveckors stressdetox

Julen står inför dörren. Med det kommer kanske några dagars ledighet, men också stök och bök inför firande med familj och vänner. Karriärs livsstilsrådgivare Fredrik Grythberg har satt ihop en tvåveckorsplan som kan hjälpa dig att släppa stressen för en stund.

  • 11 december

Tema : Framtidsspaning

Illustration: Björn Öberg

Välkommen till framtiden

I år fyller Jusek 80 år. I förbundets begynnelse på 1940-talet var arbetstid en av de stora frågorna. Kampen om tiden lär bara bli intensivare. Hur ser arbetslivet i Jusekbranscherna ut om 20 år, om 80 år? Karriär firar 80-årsjubilaren med en nutidsanalys, en rejäl framtidsspaning och konstaterar att hur väl Jusekmedlemmarna lyckas med sitt arbete avgör framtidens välfärdssamhälle. 

  • 8 december

Regeringen flaggar för fler flyttar

Den nya digitaliseringsmyndigheten förläggs till Sundsvall – och delar av Statens servicecenter omlokaliseras till Sollefteå.

  • 8 december
Foto: Privat

"Våga testa nya saker"

Ewa Ihrman är ny vd på advokatfirman Magnusson. Under sin karriär har hon hoppat mellan tre olika branscher och hon har en klar filosofi för att lyckas: var nyfiken, ödmjuk och aldrig rädd för förändringar.

  • 6 december

Porträttet : Nima Marefat

Foto: Linus Sundahl-Djerf

”Har inte ångrat valet en sekund”

När Nima Marefat skrev sida upp och sida ner under en tenta på Handelshögskolan i Stockholm föddes idén till Digiexam, ett program som gör det möjligt att skriva prov digitalt. Men hur ledde egentligen ett ömmande skrivfinger till en lösning som nu når 48 procent av den svenska gymnasiemarknaden?

  • 6 december
Foto: Shutterstock

Kvinnor sätter en lägre prislapp på kompetens

Nyutexaminerade kvinnor värderar sin kompetens högre än vad män gör. Men de lämnar ändå lägre löneanspråk. Det visar en rapport från Jusek. 

  • 5 december
Foto: Kvinna till kvinna / Ester Sorri

”Metoo sätter fingret på en smärtpunkt i samhället”

Bara ett par månader efter att #metoo briserade öppnar Jämställdhetsmyndigheten i Göteborg. Generaldirektör Lena Ag konstaterar att nätkampanjen har skapat engagemang och förändringskraft på en nivå som få myndigheter kan komma i närheten av. 

  • 4 december
Foto: Shutterstock

Nya krav för ökad integritet

GDPR. Där har ni namnet på EU:s nya dataskyddsförordning som ersätter personuppgiftslagen från och med den 25 maj 2018. Trots att det återstår drygt ett halvår innan de nya reglerna träder i kraft har många företag länge haft frågan högt upp på dagordningen.

  • 30 november
Foto: Shutterstock

Här finns framtidsjobben

Hur ser framtiden på arbetsmarknaden ut för Juseks akademiker? Svaren kan finnas i Sacos nya undersökning som analyserar i vilka branscher jobben finns om fem år

  • 29 november
Illustration: #sistabriefen

Kommunikatörer går ut i #metoo-upprop

2126 kvinnor och icke-binära har samlats under #sistabriefen. Tillsammans kräver de åtgärder för jämställda arbetsplatser inom kommunikations-, PR- och reklambranschen

  • 28 november

Mitt första jobb : Natalia Brzezinzki

Foto: Agaton Strom

”Den största lärdomen var att allt är möjligt”

Natalia Brzezinzki är i dag vd för Brilliant Minds och Symposium Stockholm. 2007 hade hon siktet inställt på EU i Bryssel, men började sin karriär som praktikant och sociala medier-expert hos den dåvarande amerikanska senatorn John Kerry.

  • 27 november

Tema : Sociala medier

Foto: Magnus Glans

Privata uppdateringar kan slå mot jobbet

Det plingar till i mobilen. Kanske är det en vän som hör av sig för att tipsa om en ledig tjänst, en svårhanterlig vänförfrågan från chefen – eller rent av ett hot mot dig och din familj. Sociala medier har blivit en del av våra arbetsliv på gott och ont. Och de är här för att stanna. Så här kan du hantera dem. 

  • 1 november

KRÖNIKAN

Det fick fart i Hollywood och spred sig sedan över världen. När #metoo kom till Sverige svämmade sociala medier över med berättelser, vittnesmål eller bara en enkel hashtag som markering.

Coachen

Jag känner mig sällan utvilad, trots att jag försöker att inte planera in några aktiviteter på kvällar och helger. Dessutom sover jag bra och motionerar regelbundet. Alkohol dricker jag bara på helgerna. Finns det någonting annat jag kan göra?

KRÖNIKAN

#Metoo: Vad kan jag göra?

Sedan #metoo exploderade har jag följt vittnesmålen i dess svallvågor, både i sociala medier och tidningar. Jag har läst ett efter ett och inte kunnat sluta, trots att det har gjort ont och känts i magen.

Vad händer på ditt jobb?

Mejla red@tidningenkarriar.se och berätta!

Annons

INSTAGRAM

Följ Karriär @tidningenkarriar

Twitter