Tisdag 28 april

PORTRÄTTET

Clarence Crafoord

”Vi jublade över hovrättens dom”

Uppsalaforskare vill dela pensionsrättigheter vid skilsmässa

Vid en skilsmässa delar man på alla tillgångar - utom pensionsrättigheterna. Den orättvisan har flera gånger varit uppe i riksdagen, som inte hittat någon lösning.
Det har däremot Margareta Brattström som nyligen doktorerat i ämnet.

Så kan pensionsrättigheter delas vid skilsmässa

Pensionen från den allmänna pensionen och tjänstepensionen är ofta den största förmögenhet man har om man skiljer sig i till exempel 40-årsåldern. Bostad och andra ägodelar som delas lika vid en skilsmässa har ännu inte ha hunnit få något större värde, eftersom de allra flesta fortfarande har stora lån obetalda. Pensionen intjänas däremot kontinuerligt i relation till inkomst och kan därför liknas vid ett sparande.

Margareta Brattströms forskning visar att medianvärdet för 65-åringarnas pensionsbehållning för den allmänna pensionen var 2,2 miljoner kronor för män och

1,6 miljoner för kvinnor vid årsskiftet 2003/2004. Skillnaden beror förstås på att männen generellt tjänar mer.

Det nya pensionssystemet som grundar sig på hela livsinkomsten istället för som förr, de femton bäst avlönade åren, kommer att slå än hårdare mot kvinnorna spår Margareta Brattström. Det inkomstbortfall som till exempel tillfälligt deltidsarbete innebär för pensionen går numera aldrig att ta igen.

- Naturligtvis bör vi arbeta för ett samhälle där män och kvinnor har samma förutsättningar på arbetsmarknaden och får samma lön. Men när situationen nu fortfarande är sådan att det framför allt är kvinnor som tar lång föräldraledighet och deltidsjobbar inte bara när barnen är små, måste vi lagstifta till den svagare partens fördel, tycker hon.

Ologisk lagstiftning

Valet av forskningsämne, förklarar Margareta Brattström med att hon tycker att den nuvarande lagstiftningen är ologisk:
- När jag har undervisat i familjerätt för juriststudenterna i Uppsala så har jag haft svårt att förklara varför alla tillgångar och ägodelar utom pensionsrättigheterna delas vid upplösning av ett äktenskap. Jag kan numera ge en historisk förklaring, men anser fortfarande inte att systemet är logiskt i det nuvarande pensionssystemet.

Margareta Brattströms förslag är radikalt i svenska sammanhang. Att dela hushållens gemensamma pensionsrättigheter lika mellan makarna har visserligen varit uppe till diskussion i riksdagen ett flertal gånger under de senaste fyrtio åren, men ingen konkret lösning har kunnat hittas.

- Man inser att detta är ett problem och har försökt minska problemet via andra lagändringar. Idag delas till exempel de pengar som en individ har sparat i privata pensionsförsäkringar mellan makarna vid en skilsmässa. Att bara dela en av de olika pensionskategorierna kan dock slå helt fel. I praktiken är det oftare kvinnor än män som pensionssparar just med anledning av att de tjänar mindre och därför oroar sig mer för sin framtida pension. Den ekonomiskt svagare tvingas alltså dela sina insparade pengar med den före detta maken, förklarar Margareta Brattström.

Självklar och rättvis

Hennes syn på familjerätt är att den ska vara så självklar och rättvis att man som enskild individ inte ska behöva oroa sig för vad en skilsmässa skulle kunna innebära ekonomiskt.

Margareta Brattström betonar att det innan äktenskapet upplösts inte finns något behov av att utjämna makarnas pensionsrättigheter, eftersom de har en ömsesidig underhållningsskyldighet mot varandra och ska leva på samma standard. Men precis som att alla andra gemensamma ägodelar delas om äktenskapet upplöses, anser hon att det vore naturligt att dela också intjänade pensionsrättigheter.

Vid äktenskapsskillnaden tycker hon att delningen bör ske i två olika högar: det som konkret finns i stunden samt framtida pensionsrättigheter. Margareta Brattström framhåller att bara de pensionsrättigheter som intjänats under själva äktenskapet ska komma ifråga vid en delning. Att det skulle vara praktiskt omöjligt håller hon inte med om.

- När pensionen var förmånsbestämd, genom till exempel ATP, ansågs det vara ett problem att värdebestämma intjänad pensionsrätt. Numera är de flesta pensioner avgiftsbestämda, så som den allmänna inkomst- och premiepensionen samt de flesta tjänstepensioner. Detta gör att det vid varje tidpunkt går att fastställa vilken rätt som intjänats och således finns det lösningar på det som varit ett av de största hindren mot delade pensionsrättigheter.

EU-systemet

Margareta Brattström påpekar att det sedan sommaren 2002 dessutom finns ett EU-direktiv som har tvingat fram en överföringslag för EU-tjänstemän. I den värdebestäms de pensionsrättigheter som en person intjänat, trots att han eller hon ännu inte uppnått pensionsålder, och denna summa förs med in i EU-systemet. Samma system skulle kunna användas vid äktenskapsskillnad och praktiskt innebär det att en värdebedömning görs av både den allmänna pensionen, tjänstepensionen samt privata pensionssparande. Eventuella värdeökningar eller värdeminskningar kan ställas i proportion till hur stor del av det totala värdet som intjänats under äktenskapet.

- Om det nu har fungerat för cirka hundra EU-tjänsteman, varför skulle man då inte kunna använda samma system för att jämna ut pensionsrättigheter mellan de ungefär 20 000 par som skiljer sig varje år? Att se lösningar handlar också om en vilja.

Margareta Brattström ser sin avhandling som ett inlägg i jämställdhetsdebatten och tror att ett system med likadelning som baseras på hushållets sammanlagda inkomster istället för att vara individbunden, skulle kunna öka männens vilja att till exempel ta föräldraledigt i högre utsträckning.

- Konkret behöver det inte betyda att samtliga pensionsrättigheter delas exakt rakt av. Det viktiga är principen och att makarnas pensionsrättigheter efter en delning ska vara värdemässigt likställda. Därmed skulle båda makarna ges samma förutsättningar efter upplösning av äktenskapet.

Läsarkommentar:

2005-02-14

I artikeln om Margareta Brattströms forskning står det att medianvärdet av den allmäna pensionen (det meddelande man får varje vår?) för 65-åringar var 2,3 mille för män och 1,6 för kvinnor. Är detta verkligen riktigt?

Anonym

Svar: Uppgiften om 65-åringarnas pensionsbehållning stämmer så vitt jag vet; uppgiften är hämtad från Pensionssystemets årsredovisning 2003 s 35. Genomsnittet för en man är dock inte 2,3 milj utan 2,2 milj kr. Pensionsbehållningen avgör vilken månatlig pension som kommer att utgå under pensionstiden. Förenklat uttryck bestäms månadsbeloppet genom att pensionsbehållningen delas med genomsnittlig återstående livstid.

Margareta Brattström

  • Text: Tora Gran   |
  •  2005-01-04, 13.46. Senast ändrad 2005-01-04, 13.42.

Porträttet : Under Ytan/Marika Rosenhall

Marika Rosenhall
Foto: Krister Hansson

Självkänsla och vilja landade Marikas drömjobb

Hennes förebilder är farfar och Blondinbella. Men medan många mest satsar på mode och nöjen på sina bloggar fokuserar 24-åriga systemvetaren Marika Rosenhall på tips om hur man gör karriär. Framgång handlar helt och hållet om självkänsla, säger hon.

  • 24 april

Ärendet

Illustration: Rebecca Elfast

Chefen la ut kränkande bilder på intranätet

Peter arbetade på en myndighet med ständiga omorganisationer och chefsbyten. Till slut drabbades han av en utmattningsdepression och blev sjukskriven.

  • 22 april

Balans i livet

Foto: Olof Holdar

Ställ dig upp - bli frisk och effektiv

Stå upp på dagarna – då skyddar du hälsan. Och nej, det går inte att kompensera ett stillasittande kontorsjobb med att motionera efteråt, säger Karriärs nya livsstilsrådgivare Fredrik Grythberg.

  • 22 april

Annons

Tema : Hot på jobbet

Rättscentrum i Malmö efter bomdådet 2014
Foto: Patrick Persson/TT

De jobbar med livet som insats

Känner du obehag och rädsla när du ska gå till jobbet? Du är inte ensam. Varje dag hotas tjänstemän på Sveriges stora myndigheter och i rättsväsendet. Vi har träffat statligt anställda som berättar om hur det känns att bli hotad. Vi ger också tips till dig som är utsatt eller riskerar att bli det.

  • 17 april
Illustration: Team Hawaii

Locka rekryterarna med rätt ord

Varje år undersöker LinkedIn hur vi helst marknadsför oss i professionella sam-manhang.  På den senaste listan toppar orden driven, kreativ och passionerad. Fast risken finns att du blir osynlig för rekryterarna om du beskriver dig så.

  • 13 april

Arbetsliv : Det mobila arbetslivet

Illustration: Peter Larsson

Så leder du medarbetare på distans

Möjlighet att distansjobba underlättar för många tjänstemän. Men hur hanterar man som chef att inte se vad medarbetarna gör? Jusektidningen reder ut vilket ledarskap som krävs i det mobila arbetslivet.

  • 13 april

Fler äldre jobbar som uthyrda

SPANING. Arbetstagare i medelåldern börjar äntligen få ett värde i svenskt arbetsliv. Frågan är bara om de äldre nu övertar de yngres roll som daglönare i bemanningsbranschen.

  • 10 april
Höj- och sänkbara bord ökar produktiviteten markant, säger Tokiko Okabe.
Foto: Samir Soudah

Svensk kontorsdesign het i Tokyo

Tokiko Okabe säljer typisk svensk kontorsdesign i Japan. De första kunderna var professorer. Det var bara de med högst social status som kunde kräva ergonomiska skrivbord.

  • 2 april
Mikaela Lundh.
Foto: Elis Hoffman

"Vi har mycket att lära av Japan"

Tre snabba frågor till Mikaela Lundh, student på Handelshögskolan i Stockholm och tidigare Corporate Manager i utbytesprojektet Exchange Japan.

  • 1 april
Carolina Bangshöj, Jessika Roswall, Helena Kumblad, Emma Olsson och Catarina Ceder på Ceders Advokatbyrå.
Foto: Iris Tiitto

"Rätt kompetens fanns bara hos kvinnor"

Advokatbyråer är männens värld enligt all statistik. Men Ceders Advokatbyrå är ett undantag. Här arbetar bara kvinnor.

  • 31 mars

Jusektidningen blir Karriär

I början av mars gav Jusek ut sista utgåvan av Jusektidningen. Från och med april kommer förbundets tidning att heta Karriär.

Arbetsliv

Konsulterna Patrik Rommel och Malin Rällsjö på Kvadrat Stockholm gillar teamwork.
Foto: Samir Soudah

Vad funkar bäst? Teamwork!

För den som startar eget kan gamla kolleger bli bittra konkurrenter. Men så måste det inte vara. Det finns många fördelar med att samarbeta.

  • 5 februari

LEDAREN

Välkommen till din nya tidning!

Christina Öst, chefredaktör för Karriär, om tidningens syn på karriären i livet.

WEBBFRÅGAN

Det blev vabb-rekord igen i februari, rapporterar Försäkringskassan. Jobbar du samtidigt som du vabbar?



KRÖNIKAN

Att förnedra en människa offentligt är att ta makten över henne. Katrine Marcal undrar om vi inte lärt oss någonting sedan Monica Lewinsky.

OMBUDSMANNEN

Chefen säger att de "fryser inne".

DEBATT

Regeringen skapar förvirring när det gäller högre utbildning

Regeringen inte någon uttalad strategi för att styra mot kvalitet och att mer forskning ska komma till nytta, skriver utbildningsutskottets Betty Malmberg (M).

Läs fler debattinlägg

SENASTE KOMMENTARERNA

Började läsa Marcal´s artikel men knappt har jag börjat förens hennes syn på sina medmänniskor blir tydlig och jag inser varför jag ogillar hennes inställning ..

Hej, och tack för att du hör av dig. Vi vill att Juseks medlemstidning ska bli läst och uppskattad av ännu fler av förbundets medlemmar än den är idag. Syftet ..

Namnbytet från Jusektidningen till Karriär aviserar en förändrad inriktning på förbundstidningen. Förändringar är bra och högst välkomna om de sker på grund av ..

Tidningen Karriär NR. 3 2015
Vad händer på ditt jobb?

Mejla red@jusektidningen.se och berätta!

Annons