Torsdag 26 maj

PORTRÄTTET

Anna Johansson

”Jag ville mycket
och tog plats.”

Uppsalaforskare vill dela pensionsrättigheter vid skilsmässa

Vid en skilsmässa delar man på alla tillgångar - utom pensionsrättigheterna. Den orättvisan har flera gånger varit uppe i riksdagen, som inte hittat någon lösning.
Det har däremot Margareta Brattström som nyligen doktorerat i ämnet.

Så kan pensionsrättigheter delas vid skilsmässa

Pensionen från den allmänna pensionen och tjänstepensionen är ofta den största förmögenhet man har om man skiljer sig i till exempel 40-årsåldern. Bostad och andra ägodelar som delas lika vid en skilsmässa har ännu inte ha hunnit få något större värde, eftersom de allra flesta fortfarande har stora lån obetalda. Pensionen intjänas däremot kontinuerligt i relation till inkomst och kan därför liknas vid ett sparande.

Margareta Brattströms forskning visar att medianvärdet för 65-åringarnas pensionsbehållning för den allmänna pensionen var 2,2 miljoner kronor för män och

1,6 miljoner för kvinnor vid årsskiftet 2003/2004. Skillnaden beror förstås på att männen generellt tjänar mer.

Det nya pensionssystemet som grundar sig på hela livsinkomsten istället för som förr, de femton bäst avlönade åren, kommer att slå än hårdare mot kvinnorna spår Margareta Brattström. Det inkomstbortfall som till exempel tillfälligt deltidsarbete innebär för pensionen går numera aldrig att ta igen.

- Naturligtvis bör vi arbeta för ett samhälle där män och kvinnor har samma förutsättningar på arbetsmarknaden och får samma lön. Men när situationen nu fortfarande är sådan att det framför allt är kvinnor som tar lång föräldraledighet och deltidsjobbar inte bara när barnen är små, måste vi lagstifta till den svagare partens fördel, tycker hon.

Ologisk lagstiftning

Valet av forskningsämne, förklarar Margareta Brattström med att hon tycker att den nuvarande lagstiftningen är ologisk:
- När jag har undervisat i familjerätt för juriststudenterna i Uppsala så har jag haft svårt att förklara varför alla tillgångar och ägodelar utom pensionsrättigheterna delas vid upplösning av ett äktenskap. Jag kan numera ge en historisk förklaring, men anser fortfarande inte att systemet är logiskt i det nuvarande pensionssystemet.

Margareta Brattströms förslag är radikalt i svenska sammanhang. Att dela hushållens gemensamma pensionsrättigheter lika mellan makarna har visserligen varit uppe till diskussion i riksdagen ett flertal gånger under de senaste fyrtio åren, men ingen konkret lösning har kunnat hittas.

- Man inser att detta är ett problem och har försökt minska problemet via andra lagändringar. Idag delas till exempel de pengar som en individ har sparat i privata pensionsförsäkringar mellan makarna vid en skilsmässa. Att bara dela en av de olika pensionskategorierna kan dock slå helt fel. I praktiken är det oftare kvinnor än män som pensionssparar just med anledning av att de tjänar mindre och därför oroar sig mer för sin framtida pension. Den ekonomiskt svagare tvingas alltså dela sina insparade pengar med den före detta maken, förklarar Margareta Brattström.

Självklar och rättvis

Hennes syn på familjerätt är att den ska vara så självklar och rättvis att man som enskild individ inte ska behöva oroa sig för vad en skilsmässa skulle kunna innebära ekonomiskt.

Margareta Brattström betonar att det innan äktenskapet upplösts inte finns något behov av att utjämna makarnas pensionsrättigheter, eftersom de har en ömsesidig underhållningsskyldighet mot varandra och ska leva på samma standard. Men precis som att alla andra gemensamma ägodelar delas om äktenskapet upplöses, anser hon att det vore naturligt att dela också intjänade pensionsrättigheter.

Vid äktenskapsskillnaden tycker hon att delningen bör ske i två olika högar: det som konkret finns i stunden samt framtida pensionsrättigheter. Margareta Brattström framhåller att bara de pensionsrättigheter som intjänats under själva äktenskapet ska komma ifråga vid en delning. Att det skulle vara praktiskt omöjligt håller hon inte med om.

- När pensionen var förmånsbestämd, genom till exempel ATP, ansågs det vara ett problem att värdebestämma intjänad pensionsrätt. Numera är de flesta pensioner avgiftsbestämda, så som den allmänna inkomst- och premiepensionen samt de flesta tjänstepensioner. Detta gör att det vid varje tidpunkt går att fastställa vilken rätt som intjänats och således finns det lösningar på det som varit ett av de största hindren mot delade pensionsrättigheter.

EU-systemet

Margareta Brattström påpekar att det sedan sommaren 2002 dessutom finns ett EU-direktiv som har tvingat fram en överföringslag för EU-tjänstemän. I den värdebestäms de pensionsrättigheter som en person intjänat, trots att han eller hon ännu inte uppnått pensionsålder, och denna summa förs med in i EU-systemet. Samma system skulle kunna användas vid äktenskapsskillnad och praktiskt innebär det att en värdebedömning görs av både den allmänna pensionen, tjänstepensionen samt privata pensionssparande. Eventuella värdeökningar eller värdeminskningar kan ställas i proportion till hur stor del av det totala värdet som intjänats under äktenskapet.

- Om det nu har fungerat för cirka hundra EU-tjänsteman, varför skulle man då inte kunna använda samma system för att jämna ut pensionsrättigheter mellan de ungefär 20 000 par som skiljer sig varje år? Att se lösningar handlar också om en vilja.

Margareta Brattström ser sin avhandling som ett inlägg i jämställdhetsdebatten och tror att ett system med likadelning som baseras på hushållets sammanlagda inkomster istället för att vara individbunden, skulle kunna öka männens vilja att till exempel ta föräldraledigt i högre utsträckning.

- Konkret behöver det inte betyda att samtliga pensionsrättigheter delas exakt rakt av. Det viktiga är principen och att makarnas pensionsrättigheter efter en delning ska vara värdemässigt likställda. Därmed skulle båda makarna ges samma förutsättningar efter upplösning av äktenskapet.

Läsarkommentar:

2005-02-14

I artikeln om Margareta Brattströms forskning står det att medianvärdet av den allmäna pensionen (det meddelande man får varje vår?) för 65-åringar var 2,3 mille för män och 1,6 för kvinnor. Är detta verkligen riktigt?

Anonym

Svar: Uppgiften om 65-åringarnas pensionsbehållning stämmer så vitt jag vet; uppgiften är hämtad från Pensionssystemets årsredovisning 2003 s 35. Genomsnittet för en man är dock inte 2,3 milj utan 2,2 milj kr. Pensionsbehållningen avgör vilken månatlig pension som kommer att utgå under pensionstiden. Förenklat uttryck bestäms månadsbeloppet genom att pensionsbehållningen delas med genomsnittlig återstående livstid.

Margareta Brattström

  • Text: Tora Gran   |
  •  2005-01-04, 13.46. Senast ändrad 2005-01-04, 13.42.
Foto: Colourbox

Hjärngympa med smarta appar

Mobiltelefonen har blivit en snuttefilt i kollektiv­trafiken. Så varför inte använda tiden för att bli lite smartare? Här är åtta appar som utgör pendlarnas bästa universitet.

  • 25 maj

Glada kolleger lyfter företaget

Välbefinnandet är nyckeln till det mesta på jobbet, enligt en ny rapport från Jusek.

  • 25 maj

Annons

– Jag tror att en hel del jurister delar vanföreställningen att de inte är tillräckligt kvalificerade för att söka en domartjänst, säger Thomas Rolén, president för Kammarrätten i Stockholm. – Jag funderade på om jag kanske skulle byta bana och blev inspi
Foto: Ari Luostarinen

Fler kan göra karriär som domare

För att locka fler till domarbanan har jurister chans att pröva på att jobba ett halvår i hov- eller kammarrätt.

  • 19 maj

Porträttet : Anna Johansson

Anna Johansson blickar fram emot en karriär som ledare, där hon får utveckla både människor och organisationer och lägga sin energi på företag som gör samhällsnytta.
Foto: Johan Bergmark

Född till ledare

Anna Johansson säger att hon alltid har uppfattats som en chefstyp.

  • 18 maj

Annons

Författaren och cyklisten Johan Tell tycker att det är dags att vi anpassar infrastrukturen för cyklister.
Foto: Norstedts

 ”Vi ser oss sällan som ett problem”

Konflikterna mellan bilister och cyklister, liksom mellan fotgängare och cyklister, blir allt vanligare.

  • 17 maj

Tema : Vägen tillbaka

En kris innebär alltid en potentiell utveckling.
Foto: Colourbox

Hitta styrkan efter krisen

KRIS! Bara ordet kan skapa oro. Karriärs tema handlar om när allt ställs på ända och den hårda kampen efteråt, för att överleva.

  • 12 maj

Balans & livsstil : Naturlig stressförlösare

Det finns flera  fysiologiska effekter som gör det viktigt att vistas i naturen.
Foto: Istock

Skogstokiga hittar lugnet i naturen

Fysiologiska effekter gör det superviktigt att vistas i naturen.

  • 12 maj
Juristen Anna blev väldigt berörd av flykting­situationen och ville engagera sig. ”Att undervisa i svenska och möta flyktingar ger mig perspektiv på mig själv och det jag gör. Det ger mig otroligt mycket att möta dessa människor”, säger hon. Här undervisa
Foto: Karin Tengby/Röda korset

Gör en insats i sommar

Så här blir du världsförbättrare under semestern.

  • 12 maj
Omorganisationen av polisen är den största sedan 1960-talet.
Foto: Polisen

Saco-S öppnar för samverkansavtal

Polisen har tagit Demoskopenkätens resultat på allvar. Nu ska anställda involveras tidigt i beslutsprocesserna.

  • 26 april
Maja Aase gör Karriärs pod som du hittar på karriar.libsyn.com/podcast eller i valfri app för poddar.
Foto: Charlotta Lundin

Lyssna på Karriärs nya podcast

En podcast från oss till er. Tips, frågor och nyheter. Aktuellt om arbetslivet - och om livet utanför arbetet.

  • 20 april
Karolinska institutets stjärnkirurg Paolo Macchiarini avslöjades av SVT och amerikanska tidskriften Vanity Fair som upptäckte flera falska professorstitlar i hans cv.
Foto: Staffan Larsson

Därför blir vi blåsta av bluffare

Förfalskade referenser, påbättrade levnadshistorier och dopade akademiska meriter - hur vanliga är bluffarna och varför blir så många lurade?

  • 20 april

Tema : Kompetensutveckling

De flesta blir lyckliga av att lära något nytt och at få chansen att växa som människor.
Foto: Istock

Därför tjänar du på att veta mer

Att utvecklas ­betyder numera konkurrensfördelar, både för personalen och arbetsgivaren. Vinsten är dessutom att de flesta blir lyckligare.

  • 14 april

Lösningen : Digitala avtryck

Olämpliga inlägg på Facebook och Twitter kan hindra dig att få jobbet du söker. Allt fler rekryterare googlar nämligen sina kandidater.
Illustration: Tove Hennix

Mitt webbjag skrämmer bort rekryterarna

Dina gamla inlägg på Facebook och Twitter kan hindra dig att få jobbet du söker. Så här hanterar du dina digitala avtryck.

  • 17 mars

LYSSNA PÅ KARRIÄRS PODDAR

Peter Ullberg, Comhems försäljningschef, och Ann-CharlotteOetterli, enhetschef på Nacka kommun, berättar i samtal med MajaAase varför de gillar att leda. Ett samtal om helikoptrar,gnällspikar och att välkomna kritik.

Fler poddar att lyssna på

#4 Byt jobb på rätt sätt #3 Så blir intervjun en succé #2 Sök jobb som proffsen
Lyssna i iTunes

KRÖNIKAN

Nej, män ska nog undvika att offentligt ”förklara” sådant som har med barnafödande att göra.

KRÖNIKAN

Svårt att våga vara helt nöjd

Att arbeta med ständig förbättring är ett ideal för vår kultur.

WEBBFRÅGAN

Tänker ni på skapa välbefinnande på ditt jobb?



Coachen

Jag har effektiviserat livspusslet men det blir ändå ingen ledig tid över med barnen.

Vad händer på ditt jobb?

Mejla red@tidningenkarriar.se och berätta!

Annons