Fredag 20 april

Lyckoforskningen kan ge nya perspektiv på välfärden

Att komplettera de traditionella, ekonomiska måtten med subjektivt välbefinnande har varit på tapeten i flera länder – bland annat i Sverige. Så, varför börjar blickarna att riktas mot lyckoforskningen – och vad kan vi lära av den? 

Foto: Shutterstock

I 2017 års vårbudgetproposition skickade regeringen med en bilaga om nya, alternativa mått på välstånd och livskvalitet. BNP räcker inte längre, konstaterade finansminister Magdalena Andersson (S) i ett pressmeddelande, eftersom det ger en begränsad bild.

Resonemanget: Att förutsättningarna för ekonomins och välfärdens utveckling inte bara beror på hur mycket resurser som skapas, utan också på hur de används och fördelas.

Därför föreslog man flera nya mått samlade under tre rubriker; ekonomiska, miljömässiga och sociala. Tillsammans skulle de kunna hjälpa till att måla upp utvecklingen med en bredare pensel.

Just de där sista måtten, som handlar om välbefinnande, är frågor som man har tittat på inom lyckoforskningen. Ett fält som har växt under de senaste 20 åren där bland annat psykologer, sociologer och ekonomer verkar. Och som tycks ha fått ta emot ett ökat intresse från politiker och organisationer.

Martin Berlin, forskare i nationalekonomi på Stockholms universitet, har nyligen författat en SNS-rapport som tittar på om just subjektivt välbefinnande – i dagligt tal lycka – skulle kunna vara ett möjligt välfärdsmått.

Han konstaterar att lyckoforskningen kan hjälpa till att ge nya perspektiv på människors beteenden.

– Inom nationalekonomin pratar man mycket om välfärd, men man gör det i ganska abstrakta termer. Nytta, till exempel, som är nära förknippat med preferensbegreppet – alltså att man förutsätter att människan har en grundläggande uppsättning preferenser som styr hennes beteende. Man antar på det stora hela att folk är rationella, och agerar för att maximera sina preferenser, förklarar han.

– Därför mäts traditionellt inte välfärd, eftersom just nytta och preferens är teoretiska och svårfångade begrepp. Men genom lyckoforskningen finns det sätt att mäta välfärd på ett mer empiriskt sätt, det öppnar för att se nyanser i den nationalekonomiska teorin.

Tanken att inkludera just mått på livskvalitet är inte ny. OECD och FN är några instanser som har undersökt frågan. 2008 tillsatte den dåvarande franska presidenten Nicolas Sarkozy en utredning som skulle göra detsamma, och han bad Nobelprisvinnaren Joseph Stiglitz att leda kommissionen.

Så, varför har blickarna börjat riktas mot lycka, subjektivt välbefinnande och lyckoforskning? Martin Berlin lyfter upp att kritiken mot de traditionella, ekonomiska måtten breder ut sig – att de inte inkluderar människors välbefinnande. Men, han kan också se andra bidragande förändringar i samhället:

– Jag tror att det handlar om två parallella förändringar. Den första är en idémässig utveckling. Tidigare har man främst studerat människors beteenden, till exempel inom behaviorismen, men inte blickat in i människans inre. I dag tar vi känslor på allvar, både inom psykologin och nationalekonomin, säger han och fortsätter:

– En annan anledning är att vi helt enkelt är rikare i dag när det gäller materiellt välstånd. Då tror jag att kopplingen mellan till exempel inkomst – som är ett ekonomiskt mått – och välfärd inte är lika starkt som det var tidigare, bland annat under efterkrigstiden.

Han drar en parallell till begreppet marginalnytta. Lite förenklat handlar det om att en person som tjänar till exempel 10 000 kronor i månaden får en större lyckoökning – blir gladare – av en löneökning på 1 000 kronor. Jämfört med någon som redan tjänar 100 000 kronor i månaden.

Filip Fors, forskningssamordnare på sociologiska institutionen vid Umeå universitet, skrev 2011 en rapport om just nya mått på välfärd och livskvalitet i samhället på uppdrag av Framtidskommissionen. Han lyfter upp forskaren Ronald Inglehart, som har studerat det som kallas postmaterialistiska värderingar.

– Han menar att ju rikare ett land är, desto större andel av befolkningar har de här postmaterialistiska värderingarna, som handlar om mer än hur man har det ekonomiskt. Tankarna bakom är att när de grundläggande behoven är tillfredsställda börjar lycka att bli viktigare. När den materiella standarden är hög börjar människor att fundera över vad mer som behövs för att de ska må bra.

Huruvida lycka kommer att bli ett mått på välfärd återstår att se. Men Filip Fors konstaterar att lyckoforskningen kan bidra med nytta på individnivå – vad är det som får människor att må bra? – och på samhällsnivå, genom att ge en bild av vilka grupper som mår dåligt – och vilka faktorer som är viktiga för välbefinnandet i stort.

– Men om vi ska börja använda det på samhällelig nivå, och utforma policy eller mäta det i större utsträckning, handlar om huruvida vi har tillräckligt tillförlitligt underlag. Det är svårare att veta. Jag tänker att forskningen i första hand är viktig för att undersöka vad som bidrar till välbefinnande, säger han och fortsätter:

– Och det skulle kunna vara ett intressant område för politiker. Ensamhet är till exempel väldigt negativt för välbefinnandet, och nu ska Storbritannien tillsätta en ensamhetsminister. Man kan använda lyckoforskningen för att hitta områden som har förbisetts tidigare. 

Foto: Shutterstock

Fler kvinnor än män får högre lön på nytt jobb

21 procent fler kvinnor än män höjer sin lön när de byter jobb enligt nya siffror från Trygghetsrådet. "Löneskillnaderna kan vara på väg att jämnas ut", säger Trygghetsrådets vd Lennart Hedström.

  • 19 april

Saco-S vill förhandla om villkor vid omlokaliseringar

De statliga förhandlingsorganisationerna har lämnat in en framställan om förhandling till Arbetsgivarverket. Saco-S, Seko och OFR/S, P, O efterlyser en större förståelse för medarbetare när myndigheter omlokaliseras.

  • 18 april

Annons

Foto: Shutterstock/Jusek

Vårbudget: Jusek efterlyser mer pengar till rättsväsendet

Polisen får 200 miljoner extra för att bekämpa organiserad brottslighet och terror i regeringens vårbudget. Bra, men inte bra nog, menar Juseks ordförande Sofia Larsen.

  • 16 april
Foto: Shutterstock

Blandade känslor för aktivitetsbaserat kontor

För att trivas i ett aktivitetsbaserat kontor utan fasta platser ska man vara chef, arbeta mycket i grupp eller ha arbetsuppgifter som inte kräver så mycket koncentration. Det visar ny forskning från Umeå universitet.

  • 13 april

Annons

Foto: Jusek

Jusek lanserar handbok om mentorskapsprogram

I dag släpps Kliv in – handbok för mentorskapsprogram för utrikesfödda, i vilken Juseks erfarenheter av att jobba med mentorskap samlas. "Vi vill med handboken underlätta för, och inspirera fler, arbetsgivare och organisationer att starta mentorskapsprogram för nyanlända", säger Charlotte Tarschys, biträdande samhällspolitisk chef på Jusek.

  • 10 april

Justitieministern: Beredd att öka resurserna

Morgan Johansson (S) möter kritiken från Åklagarmyndigheten med att regeringen är beredd att skjuta till mer pengar. "Får vi sitta kvar i höst kommer vi att satsa mer på hela rättskedjan", säger han till TT.

  • 9 april
Foto: Pressbild

"Mitt samvete är min motor"

I snart tjugo år har hon varit verksam inom frågor som rör mänskliga rättigheter och CSR. Men Parul Sharma, rektor och vd för The Academy for Human Rights in Business, har inga planer på att sakta ned – snarare tvärtom. 

  • 5 april

Liten ökning för flexibla anställningar

Utvecklingen på arbetsmarknaden rör sig mot mer flexibla och uppdragsbaserade anställningar – men än dröjer det innan gigekonomin tar över. Det konstaterar Arbetsmarknadsekonomiska rådet i en ny rapport.

  • 4 april
Foto: Shutterstock/pressbild

Destruktivt ledarskap leder till ohälsa

Ett destruktivt ledarskap leder till ohälsa och stress. En sådan chef är orättvis, osäker och har överkrav. "Det kan leda till att medarbetare presterar sämre, blir oengagerade och stressade", säger Maria Fors Brandebo, lektor vid Försvarshögskolan och författare till en ny bok i ämnet.

  • 3 april

Balans & livsstil : Återhämtning

Foto: Olof Holdar

"Ni hittar svar utanför policy och värdegrund"

Det här är min sista artikel i formatet Balans & livsstil i Jusektidningen Karriär. Jag vill därför ta tillfället i akt att inte ge er en mängd konkreta tips utan i stället reflektera kring bristen av återhämtning för hjärnan. Det är ett centralt problem i dagens diskussion om stress och psykisk ohälsa, skriver Fredrik Grythberg. 

  • 23 mars

Lösningen : Nej tack!

Illustration: Jens Magnusson

Konsten att säga nej

Chefen lägger på fler och fler uppgifter. Kollegor ber dig att hjälpa till med än det ena, än det andra. Hur säger man egentligen nej till uppgifter utan att bli stämplad som otrevlig eller gnällig? 

  • 16 mars

Tema : Allt om din lön

Foto: Shutterstock

Stor special: Allt om din lön

Nu är Juseks lönestatistik här – och för många är det snart dags för lönesamtal. Därför har vi samlat råd, kunskap, tips och inspiration som rör din lön i en stor special. 

  • 9 mars

Porträttet : Christina Knight

Foto: Linus Sundahl-Djerf

Jakten på kvinnliga förebilder

Efter 30 år i reklambranschen fick Christina Knight nog av mansdominansen. Ur frustrationen skrev hon boken Mad Women – A herstory of Advertising, som belyser branschens brist på jämställdhet. "Det kände mig helt bittert att leva i modern tid, i en bransch som ser sig som framåtlutad, men ändå har en sådan uppenbar brist på kvinnor."

  • 8 mars
Foto: Magnus Glans

Nya greppet: Peppa medarbetare med podd

Alla ska podda. Nu har turen även kommit till HR-avdelningen. Karriär tar tempen på fenomenet.

  • 26 februari

Tema : #metoo

Illustration: Cecilia Lundgren

I spåren av #metoo

Hösten 2017 ekade ett vredesvrål över Sverige. Tiotusentals kvinnor vittnade om hur sexuella trakasserier är en del av vardagen. #Metoo kan leda till ett paradigmskifte i jämställdhetsdebatten. "Förändringen har bara börjat", säger jämställdhetsminister Åsa Regnér.

  • 7 februari
Foto: Privat

"Problemet är att folk inte reflekterar"

Mats Alvesson är kritisk mot att organisationer inför allt fler policys och processer – utan att någon reflekterar över om de verkligen funkar. Eller om man skulle kunna göra på ett annat sätt. Möt professorn som myntade uttrycket funktionell dumhet i arbetslivet.

  • 10 januari

KRÖNIKAN

Vi var hälften män och hälften kvinnor. De flesta av oss i 30-årsåldern, flera med barn. Vi ingick i ett team där alla hade olika funktioner och uppgifter. Dessutom hade vi en teamledare, en sorts chef, som planerade in tider för våra möten och ledde vårt gemensamma arbete. 

Coachen

Jag har precis blivit gruppledare för den grupp jag själv har jobbat i sedan flera år. Jag har inget formellt personalansvar men är ändå den som lägger scheman och ska se till så att arbetet fördelas och flyter på. Nu fortsätter mina tidigare kollegor att prata med vår gemensamma chef i stället för med mig, även i frågor som jag borde ha insyn i för att kunna göra mitt jobb. Hur tydliggör vi min roll för medarbetarna?

KRÖNIKAN

Hurra för nya perspektiv

Kommer du ihåg hur det är att vara ny på jobbet? Den där första dagen när man febrilt försöker klura ut hur man loggar in på datorn, vandrar runt i korridorerna på jakt efter ett undangömt förråd med kontorsmaterial och prövar inställningarna på kaffemaskinen?

Vad händer på ditt jobb?

Mejla red@tidningenkarriar.se och berätta!

Annons

INSTAGRAM

Följ Karriär @tidningenkarriar

Twitter