Torsdag 22 februari

Misslyckandet har hittat en plats

Under de senaste åren har det dykt upp forum där människor samlas för att fokusera på misslyckandet. Är det ett tecken på att vi har en mer accepterande inställning till att göra fel? Karriär undersöker vår relation till magplasket, från fuck up-nights och Museum of Failure till dess roll som grogrund för innovation.

Foto: Shutterstock

För åtta år sedan arrangerades Fail Con i San Francisco för första gången. Det var en konferens som gick helt i misslyckandets tecken – på scenen berättade utvalda talare om saker som hade gått åt helskotta, felbedömningar och fatala missuppfattningar för över 400 besökare. Sedan dess har konceptet spridits ut i världen, bland annat till Barcelona, Paris och Tel Aviv.

Formatet Fail Con har under senare år även nått Sverige, och det anordnas regelbundet fuck up-nights (samma koncept, fast på kvällstid) runt om i landet. Det är heller ingen ovanlighet att stora företagsledare berättar om sina misstag i intervjuer och under föreläsningar. Misslyckandet verkar med det ha fått en mer prominent plats, men vad beror det på – och betyder det att vårt förhållande till det har förändrats?

– Det är fler som pratar om misslyckanden i dag än när jag började forska för femton år sedan. Så det finns en trend, konstaterar Farida Rasulzada, som har en doktorsexamen i psykologi och är forskare och universitetslektor vid Lunds universitet. Hon arbetar bland annat med frågor om vad som främjar hälsa, kreativitet och innovation på arbetsplatser.
– Jag tror spontant att det handlar mycket om att vi börjar bli upplysta. Vi får inte ut mer av det traditionella sättet att tänka på, det krävs ett nytt för att vi ska få ny kunskap – och där kan misslyckandet ge nya perspektiv, resonerar hon och fortsätter:
– Eftersom marknaden har blivit så stor, och rymmer så många konkurrenter, måste vi också komma fram till nya lösningar och nya metoder. Vi behöver helt enkelt nya idéer för att överleva och konkurrera.

I sin forskning har Farida Rasulzada sett att öppenhet och acceptans för misslyckanden inom organisationer är en förutsättning för att skapa ett kreativt klimat. Det eftersom misslyckanden, i sin tur, är grundförutsättningen för kreativitet; att skapa någonting nytt innebär att ta en risk – en kan aldrig vara säker på att lyckas.  
– Ofta säger man att organisationer ska främja risktagande. Jag går ett steg längre och menar att man ska främja misstag. Det finns många exempel där kreativitet och innovation har kommit till på just det sättet. Man ska inte vara rädd för att göra ett misstag. Men det beror såklart också på vilket område man arbetar med. I säkerhetsfrågor kanske det inte är så bra med för mycket risktagande. 

Den tajta kopplingen mellan misstag, kreativitet och innovation är också i fokus på ett av Sveriges yngsta museum. I juni i år öppnade Museum of Failure i Helsingborg, och i samband med invigningen väckte det uppmärksamhet i både svenska och utländska medier. Såväl CNN, The Guardian och SVT rapporterade om utställningen och dess innovationer som alla har en sak gemensamt: de lyckades inte lika bra som tillverkarna hade hoppats.

– Den korta versionen av varför jag öppnade museet är att jag tröttnade på alla framgångshistorier som vi tvångsmatas med. Vi glorifierar framgång i dag, säger Samuel West som är museets grundare och kurator.
Han är legitimerad psykolog och forskar om innovationskulturer vid sidan av sitt arbete på museet. Liksom sin kollega Farida Rasulzada konstaterar han att grunden för ett innovativt klimat är att misslyckanden accepteras.
– Museum of Failure är ett sätt att kommunicera mina forskningsresultat. Tanken är att stimulera besökarna att fundera över misslyckandets roll och vår möjlighet att lära av dem, säger han.
– Vi ska inte söka oss till dem, men klyschan att de som inte misslyckas inte heller gör någonting stämmer faktiskt. Människor som tänjer på sina egna gränser misslyckas jättemycket, och det är tack var dem som samhället och teknologin utvecklas.

Det  är onekligen något med alla misslyckade innovationer som väckt vår nyfikenhet. Men hade museet slagit upp sina portar för tio år sedan hade det inte lyckats lika bra, menar Samuel West. På frågan om varför svarar han:
– Kanske för att vi matas med Ted Talks och tråkiga Linkedin-artiklar om framgångshistorier. Det spelar ingen roll vilken bransch det handlar om – det är alltid någon som ska uppmärksamma succéer och det är så tråkigt. Vi är så vana vid det narrativet att det inte längre är intressant. Det har varit uppfriskande att frossa i misslyckanden. 

Men det är inte fullt så enkelt. Samuel West lyfter samtidigt upp att även om vi pratar mer om misslyckanden i dag, får de sällan stå för sig själva. I stället används de som en del av framgångsnarrativet, till exempel i berättelser om företagsledare som mist allt, men rest sig på tio och kommit tillbaka starkare.
– När de berättar om sina misslyckanden så är det en glorifierad situation. Om man är framgångsrik är det okej att dela med sig av det som har gått snett. Om du eller jag skulle göra det är det inte helt okej, eftersom det inte är bestämt att vi är framgångsrika, säger han. 

Farida Rasulzada är också inne på att synen på misslyckandet har ändrats i vissa kontexter, men långt ifrån i alla.  
– Generellt sett är det i de mer traditionella branscherna fortfarande inte okej att göra misstag. Det är någonting som man försöker att undvika och som, om det inträffar, ska sopas under mattan. Men då berövar man organisationen möjligheterna till lärande.
– I grund och botten handlar det om en rädsla för att göra fel, och den kan vara väldigt hämmande för vår prestation och utveckling. Den gör att vi står kvar på samma plats, säger hon.

Ledarskap : Kollektivt ledarskap

Foto: Anders G Warne

Här delar alla på ledarskapet

Delat ledarskap har funnits sedan romarriket. Men företeelsen utvecklas och tar hela tiden nya former för att passa dagens utmaningar. Ett exempel är konsultbolaget Accigo som drivs av de 140 medarbetarnas ambitioner genom kollektivt ledarskap.

  • 21 februari

Ärendet : Jusek griper in

Illustration: Rebecca Elfast

250 beredskapstimmar fick Jens att sätta ner foten

Jens och hans kollegor kunde arbeta hur mycket övertid som helst under sin beredskap utan att få varken övertidsersättning eller extra arbetsvila. Efter en månad med över 250 beredskapstimmar fick han nog och tog kontakt med Jusek.

  • 19 februari

Annons

Livet bakom fasaden : Releaseansvarig på SMHI

Foto: Magnus Glans

Hon är redo – i alla väder

De som ser möjligheten att kolla vädret på smhi.se som en självklarhet borde kanske rikta ett extra tack till Niloofar Mosavar Rahmani, releaseansvarig på SMHI:s IT-avdelning. När systemen krånglar söker hon upp problemet genom systemtekniskt detektivarbete. Så att vi inte behöver överraskas av regn, storm, snö och värmeböljor.

  • 16 februari

Färre anslutna utmaning för flera fackförbund

Den fackliga organisationsgraden är på väg ner bland anställda i Sverige, visar en ny rapport. "Det räcker inte att Jusek växer, och att vi lyckas rekrytera inom Saco-familjen. Fackförbunden måste ha många medlemmar och hög medlemsanslutning om den svenska modellen ska kunna fortsätta existera", säger Maria Arrefelt, förhandlingschef på Jusek. 

  • 14 februari

Annons

Foto: Liber/Pressbild

”En drömchef är duktig på att skapa bra team” 

Ett Linkedin-inlägg inspirerade Maria Gerlofson, journalist, ekonom och ledarcoach på Act and Grow, att skriva boken Drömchef eller stressmakare, nio vägar till ett hållbart ledarskap. 

  • 14 februari

Balans & livsstil : Arbetsmiljö

Foto: Olof Holdar

Fredrik Grythberg: Sju nyårslöften för arbetsgivare

De flesta företag har arbetsmiljöstrategier och ungefär nio av tio erbjuder friskvårdsbidrag. Trots det är antalet sjukskrivningar fortfarande höga. Kanske är det dags för nyårslöften på arbetsplatsen, resonerar Fredrik Grythberg, och delar med sig av sina förslag till chefer och arbetsgivare. 

  • 13 februari

Riksdagsledamöter mentorer för invandrade akademiker

Sex riksdagsledamöter tar under våren på sig rollen som mentorer i Juseks mentorskapsprogram för invandrade akademiker. 

  • 13 februari

Rapport: Svårt att göra medvetna val om efterlevandeskydd

Att efterlevandeskydd tjänstepensionen ibland är förval och ibland inte beroende på avtalsområde, gör det svårt för pensionssparare och pensionärer att få en överblick, konstaterar Pensionsmyndigheten i en ny rapport. 

  • 12 februari
Foto: Björn Larsson Rosvall

Ekonomen som hjälper Sverige till OS

Snart är det dags för de olympiska spelen i Pyeongchang. Men för Sveriges Olympiska Kommitté, som ansvarar för Sveriges deltagande, har förberedelserna pågått under de senaste fem åren. Karriär frågade ekonomichefen Mikael Gunnarzon hur hans arbete ser ut inför tävlingarna. 

  • 9 februari
Foto: Shutterstock

Så mycket tjänar Jusekmedlemmarna

47400 kronor. Det är medellönen för Juseks medlemmar enligt färsk lönestatistik. Jämfört med tidigare år har medellönen ökat för samtliga medlemsgrupper. 

  • 8 februari

Tema : #metoo

Illustration: Cecilia Lundgren

I spåren av #metoo

Hösten 2017 ekade ett vredesvrål över Sverige. Tiotusentals kvinnor vittnade om hur sexuella trakasserier är en del av vardagen. #Metoo kan leda till ett paradigmskifte i jämställdhetsdebatten. "Förändringen har bara börjat", säger jämställdhetsminister Åsa Regnér.

  • 7 februari

Porträttet : Danica Kragic Jensfelt

Foto: Jimmy Eriksson

Hon lär robotar ”tänka”

Danica Kragic Jensfelt är en av Sveriges ledande robotexperter. Hon konstaterar att det ännu är lång tid kvar tills robotarna förändrar arbetslivet på allvar – men att det är hög tid att förbereda samhället.

  • 2 februari
Foto: Privat

"Problemet är att folk inte reflekterar"

Mats Alvesson är kritisk mot att organisationer inför allt fler policys och processer – utan att någon reflekterar över om de verkligen funkar. Eller om man skulle kunna göra på ett annat sätt. Möt professorn som myntade uttrycket funktionell dumhet i arbetslivet.

  • 10 januari

Lösningen : Föräldraledighet

Foto: Shutterstock

Koppla greppet kring föräldraledigheten

Att planera och tänka igenom sin kommande föräldraledighet är bra. Förutom att maxa ledigheten utan att förlora för mycket inkomst har du rätt till lönesamtal, semesterdagar och lönerevision. Att hålla kontakten med arbetsgivaren är klokt – det visar intresse och ingen glömmer din kompetens, menar de experter som Karriär talat med. 

  • 15 december
Illustration: Jens Magnusson

Det gäller vid sexuella trakasserier

Två procent av svenskarna har blivit drabbade på jobbet under det senaste året – och det är arbetsgivarens ansvar att förebygga, utreda och åtgärda. Det handlar om sexuella trakasserier.

  • 12 december

Tema : Framtidsspaning

Illustration: Björn Öberg

Välkommen till framtiden

I år fyller Jusek 80 år. I förbundets begynnelse på 1940-talet var arbetstid en av de stora frågorna. Kampen om tiden lär bara bli intensivare. Hur ser arbetslivet i Jusekbranscherna ut om 20 år, om 80 år? Karriär firar 80-årsjubilaren med en nutidsanalys, en rejäl framtidsspaning och konstaterar att hur väl Jusekmedlemmarna lyckas med sitt arbete avgör framtidens välfärdssamhälle. 

  • 8 december

KRÖNIKAN

Vi har alla varit med om det. Ögonblicket då polletten trillar ner, då man fattar något på riktigt, inte bara med hjärnan utan med hela sitt väsen. En insikt som formulerar sig och kliver upp på scenen efter att ha cirkulerat i kulisserna i åratal och sedan, när den märker att den får genuin uppmärksamhet, fortplantar sig genom kroppen.

Coachen

Man får ju ofta rådet att man ska återhämta sig efter till exempel en arbetstopp. Hur gör man det i ett vanligt arbetsliv med heltid och fem veckors semester per år?

KRÖNIKAN

Ett nytt år med digital ambivalens

I samband med ett nyårslöfte för några år sedan köpte jag ett aktivitetsarmband. Till en början var vi väldigt bra kompisar. Det höll koll på mig, gav mig uppmuntrande rop och hejade på i min dagliga strävan. 

Vad händer på ditt jobb?

Mejla red@tidningenkarriar.se och berätta!

Annons

INSTAGRAM

Följ Karriär @tidningenkarriar

Twitter