Lördag 16 december

Funktionell dumhet rättar dig i ledet

Mats Alvesson är kritisk mot att organisationer inför allt fler policys och processer – utan att någon reflekterar över om de verkligen funkar. Eller om man skulle kunna göra på ett annat sätt. Möt professorn som myntade uttrycket funktionell dumhet i arbetslivet.

Foto: Privat

Det var slående när jag studerade organisationer att folk inte riktigt tänker efter. De följer flödet, håller sig till sina arbetsbeskrivningar och köper det som låter bra. De funderar inte på hur de skulle kunna göra i stället, säger Mats Alvesson och tillägger:

– Sedan är det en massa idioti som pågår på universitet och i offentliga sektorn i stort …

Jag har precis frågat varför han som professor på Lunds universitet började studera just funktionell dumhet, ett uttryck som han själv var med och myntade 2012. Begreppet har sedan dess fått fäste, kanske för att det slagkraftigt beskriver ett arbetsliv som många kan känna igen sig i. 

Funktionell dumhet handlar om att hålla sig inom ramarna, göra det som förväntas med hjälp av fördefinierade processer och strukturer. Sällan ifrågasätta eller fundera över om saker skulle kunna göras på något annat sätt. Det handlar om att hålla sig till reglerna. Göra som alla andra. 

– Det är bra med reflektion, kreativitet och analys. Men för företag är det också bra om folk är disciplinerade, följer troppen och går med på påfund som gör att verksamheten ser bra ut. I den meningen genomsyrar den funktionella dumheten ofta hela organisationer. För den enskilde handlar det om att man inte behöver tänka efter utan kan sova gott om natten, förklarar Mats Alvesson som poängterar att man måste vara både välanpassad och ”rimligt utbildad” för att lyckas vara funktionellt dum. 

Funktionell dumhet är just funktionell eftersom den gör att organisationen flyter på, förklarar han, det blir sällan grus i maskineriet på grund av ifrågasättande eller kritik. Dessutom fungerar det sociala samspelet och organisationen ser bra ut. Utåt.

– Nackdelen är att det blir så oerhört mycket resursslöseri; tid går åt till mötesritualer, policys och kommittéer. Man får helt enkelt ingen bäring när det gäller den produktiva verksamheten, säger han. 

Värdegrunder är ett praktexempel, konstaterar Mats Alvesson. Ni har säkerligen kommit i kontakt med dem, de dokument som definierar och preciserar en organisations etiska grundvalar eller värderingar. Han menar att de låter bra, men samtidigt är ”vaga, intet förpliktigande och stoltserar med ett slags lallande positivitet”. 

Alltså att de i många fall finns till för att det ska låta och se bra ut – liksom ledarskapsutbildningar, kompetensutvecklingsrutiner, fina power pointpresentationer och varumärkesarbete. 

– Ibland kan ju det här vara förnuftigt. Vårt problem är att folk inte reflekterar, inte begär sakskäl för att genomföra det. Det är avsaknaden av kritisk reflektion, framför allt på arbetsplatsen och i yrkeslivet, som vi är ute efter.  

Vad är det då som ligger bakom det här? Den främsta kopplingen drar Mats Alvesson till övertalningsekonomin, alltså att marknadskrafterna främst inte längre handlar om produktion. Han konstaterar att vi i stället överproducerar, och att den stora utmaningen just nu – som många jobbar med – är att övertyga andra att konsumera och bli positivt inställda till bland annat företag, myndigheter och yrkesgrupper. Varumärkande är centralt. 

Men i forskningen har de också sett paralleller mellan funktionell dumhet och införandet av fler lagar och regler; att det blir viktigare att fasaden ska se bra ut (och här handlar det just om polerade värdegrunder och policydokument); tilltron till ledarskap som en lösning på det mesta; och en förändringsfrenesi – att ledningar i sin rädsla för att missa det senaste följer flocken. 

Ni menar att funktionell dumhet hade fingret med i spelet när det gäller den senaste finanskrisen, kan du förklara det resonemanget?

– Ja, det är ett sätt att förstå mekanismerna och aspekterna. Det handlar om att man fastnat i rationella system och matematiska modeller, ibland blir det så komplicerat att man förlorar överblicken och inte förstår vad det handlar om. Om man har komplexa sammanhang, parat med människor som är tekniskt fokuserade, får man ofta absurda konsekvenser. 

Om funktionell dumhet fungerar i organisationer, finns det någon anledning att motverka den?

– Jag tror att man får ett bättre yrkesliv, som känns mer meningsfullt, på sikt. Att man faktiskt gör bättre saker och fattar bättre beslut. Men det blir inte lättare, utan mycket svårare …

Varför skulle det göra jobbet mer meningsfullt?

– Det handlar ju framför allt om att göra sådant som leder till resultat och värde. Att anpassa sig känns inte bra på lång sikt, en del blir cyniska och bittra. Kan man se igenom det här kanske man ställs inför svårare val, men också val som kan ge ett meningsfullare arbetsliv. Till exempel genom att helt enkelt välja bort vissa arbetsuppgifter. Ska vi verkligen göra det här, upprepa det här lallandet? Bidrar det till det intellektuella renhållningsarbetet på arbetsplatsen och att arbetslivet känns rimligt? 

Du går ganska hårt åt organisationer och företagsledningar, hur tar de emot dina teorier?

– Jag får nästan aldrig höra någon direkt kritik. Kanske för att man många gånger håller med den senaste debattören, sedan drunknar man i vardagen och orkar inte riktigt tänka efter och reflektera, säger han och fortsätter:

– En vd som läst boken tyckte att det var oerhört stimulerande och oerhört provocerande. Och det är det  jag vill, att folk ska tänka att det är en ordentlig utmaning. Helst ska en känna skammens dumhet bränna. 

Några anledningar bakom funktionell dumhet
- Det är jobbigt att tänka själv.
- Det är legitimt att följa andra.
- Det finns en ångest över att göra fel, och så länge man gör som alla andra kan man sällan klandras.
- Lagstiftning och regler dominerar verksamheten.
- Lösningsfrenesi, en tro på att strukturer och experter ska och kan lösa de problem som finns.
- Eskalerande krav från medarbetarna själva.
- En önskan om att göra alla nöjda.

Dumhetsledning – Ledarskaptekniker som främjar funktionell dumhet: 
- Auktoritet. Chefen vet bäst: ”Ledningen har beslutat”.
- Förförelse. Att övertala med hjälp av buzzwords och det som låter bra. 
- Naturalisering. Hänvisa till att så gör alla andra, så brukar vi göra eller att det inte finns andra alternativ.
- Opportunism. ”Det här är tveksamt/korkat men kanske är det bäst att spela med”. 

Så motverkar ni funktionell dumhet
- Inför reflexiva rutiner. Till exempel någon som får rollen som djävulens advokat.
- Nyttja de med öppna ögon och alternativa infallsvinklar, till exempel nykomlingar eller kritiker och outsiders med god insyn i verksamheten.
- Ägna er åt mot-aktiviteter. Ett exempel är bullshit bingo. Reglerna är enkla: Ropa bullshit när du har samlat tio olika floskler.

Källa: Mats Alvesson 

Lösningen : Föräldraledighet

Foto: Shutterstock

Koppla greppet kring föräldraledigheten

Att planera och tänka igenom sin kommande föräldraledighet är bra. Förutom att maxa ledigheten utan att förlora för mycket inkomst har du rätt till lönesamtal, semesterdagar och lönerevision. Att hålla kontakten med arbetsgivaren är klokt – det visar intresse och ingen glömmer din kompetens, menar de experter som Karriär talat med. 

  • 15 december
Foto: Shutterstock

"Viktigt att även fokusera på friskfaktorer”

Igår presenterade Pensionsgruppen sin överenskommelse, som bland annat innebär en höjning av pensionsåldern från 61 till 64 år. Jusek är positiva till behovet av ett längre arbetslivmen ser samtidigt att det finns utmaningar för att fler ska orka jobba hela vägen. 

  • 15 december

Annons

Illustration: Jens Magnusson

Det gäller vid sexuella trakasserier

Två procent av svenskarna har blivit drabbade på jobbet under det senaste året – och det är arbetsgivarens ansvar att förebygga, utreda och åtgärda. Det handlar om sexuella trakasserier.

  • 12 december
Foto: Tomas Bergqvist

Framåtblickande när Jusek firade 80 år

I förra veckan samlades medlemmar, förtroendevalda och anställda för att fira Juseks åttioårsjubileum – och att man slagit medlemsrekord. 

  • 12 december

Annons

Balans & livsstil : Stressdetox inför helgen

Foto: Olof Holdar

Starta helgen med en tvåveckors stressdetox

Julen står inför dörren. Med det kommer kanske några dagars ledighet, men också stök och bök inför firande med familj och vänner. Karriärs livsstilsrådgivare Fredrik Grythberg har satt ihop en tvåveckorsplan som kan hjälpa dig att släppa stressen för en stund.

  • 11 december

Tema : Framtidsspaning

Illustration: Björn Öberg

Välkommen till framtiden

I år fyller Jusek 80 år. I förbundets begynnelse på 1940-talet var arbetstid en av de stora frågorna. Kampen om tiden lär bara bli intensivare. Hur ser arbetslivet i Jusekbranscherna ut om 20 år, om 80 år? Karriär firar 80-årsjubilaren med en nutidsanalys, en rejäl framtidsspaning och konstaterar att hur väl Jusekmedlemmarna lyckas med sitt arbete avgör framtidens välfärdssamhälle. 

  • 8 december

Regeringen flaggar för fler flyttar

Den nya digitaliseringsmyndigheten förläggs till Sundsvall – och delar av Statens servicecenter omlokaliseras till Sollefteå.

  • 8 december
Foto: Privat

"Våga testa nya saker"

Ewa Ihrman är ny vd på advokatfirman Magnusson. Under sin karriär har hon hoppat mellan tre olika branscher och hon har en klar filosofi för att lyckas: var nyfiken, ödmjuk och aldrig rädd för förändringar.

  • 6 december

Porträttet : Nima Marefat

Foto: Linus Sundahl-Djerf

”Har inte ångrat valet en sekund”

När Nima Marefat skrev sida upp och sida ner under en tenta på Handelshögskolan i Stockholm föddes idén till Digiexam, ett program som gör det möjligt att skriva prov digitalt. Men hur ledde egentligen ett ömmande skrivfinger till en lösning som nu når 48 procent av den svenska gymnasiemarknaden?

  • 6 december
Foto: Shutterstock

Kvinnor sätter en lägre prislapp på kompetens

Nyutexaminerade kvinnor värderar sin kompetens högre än vad män gör. Men de lämnar ändå lägre löneanspråk. Det visar en rapport från Jusek. 

  • 5 december
Foto: Kvinna till kvinna / Ester Sorri

”Metoo sätter fingret på en smärtpunkt i samhället”

Bara ett par månader efter att #metoo briserade öppnar Jämställdhetsmyndigheten i Göteborg. Generaldirektör Lena Ag konstaterar att nätkampanjen har skapat engagemang och förändringskraft på en nivå som få myndigheter kan komma i närheten av. 

  • 4 december
Foto: Shutterstock

Nya krav för ökad integritet

GDPR. Där har ni namnet på EU:s nya dataskyddsförordning som ersätter personuppgiftslagen från och med den 25 maj 2018. Trots att det återstår drygt ett halvår innan de nya reglerna träder i kraft har många företag länge haft frågan högt upp på dagordningen.

  • 30 november
Foto: Shutterstock

Här finns framtidsjobben

Hur ser framtiden på arbetsmarknaden ut för Juseks akademiker? Svaren kan finnas i Sacos nya undersökning som analyserar i vilka branscher jobben finns om fem år

  • 29 november
Illustration: #sistabriefen

Kommunikatörer går ut i #metoo-upprop

2126 kvinnor och icke-binära har samlats under #sistabriefen. Tillsammans kräver de åtgärder för jämställda arbetsplatser inom kommunikations-, PR- och reklambranschen

  • 28 november

Mitt första jobb : Natalia Brzezinzki

Foto: Agaton Strom

”Den största lärdomen var att allt är möjligt”

Natalia Brzezinzki är i dag vd för Brilliant Minds och Symposium Stockholm. 2007 hade hon siktet inställt på EU i Bryssel, men började sin karriär som praktikant och sociala medier-expert hos den dåvarande amerikanska senatorn John Kerry.

  • 27 november

Tema : Sociala medier

Foto: Magnus Glans

Privata uppdateringar kan slå mot jobbet

Det plingar till i mobilen. Kanske är det en vän som hör av sig för att tipsa om en ledig tjänst, en svårhanterlig vänförfrågan från chefen – eller rent av ett hot mot dig och din familj. Sociala medier har blivit en del av våra arbetsliv på gott och ont. Och de är här för att stanna. Så här kan du hantera dem. 

  • 1 november

KRÖNIKAN

Det fick fart i Hollywood och spred sig sedan över världen. När #metoo kom till Sverige svämmade sociala medier över med berättelser, vittnesmål eller bara en enkel hashtag som markering.

Coachen

Jag känner mig sällan utvilad, trots att jag försöker att inte planera in några aktiviteter på kvällar och helger. Dessutom sover jag bra och motionerar regelbundet. Alkohol dricker jag bara på helgerna. Finns det någonting annat jag kan göra?

KRÖNIKAN

#Metoo: Vad kan jag göra?

Sedan #metoo exploderade har jag följt vittnesmålen i dess svallvågor, både i sociala medier och tidningar. Jag har läst ett efter ett och inte kunnat sluta, trots att det har gjort ont och känts i magen.

Vad händer på ditt jobb?

Mejla red@tidningenkarriar.se och berätta!

Annons

INSTAGRAM

Följ Karriär @tidningenkarriar

Twitter