Torsdag 29 juni

PORTRÄTTET

Sofie Lindblom

”Jag fick bli
min egen förebild”

Filterbubblor - hur ska de spräckas?

Falska nyheter, ”alternativa fakta” och filterbubblor är hot mot demokratin. Nu efterlyser allt fler stärkt mediekompetens för alla yrkesgrupper.

Donald Trumps tweet om att det snart var dags för presidentinstallationen var ett långfinger mot hans kritiker. Jag retweetade och kommenterade med en desillusionerad mening om det overkliga i att just han blivit vald. Det var bara en hake: Donald Trump hade inte skrivit tweeten, den kom inte från hans konto @realDonaldTrump utan från @realDonaldTrunp.

Förutom ett m som bytts ut mot ett n var allt identiskt, profilbild såväl som formuleringens tonfall. Men att Trump hade kunnat ligga bakom tweeten och i för- och efterhand verkligen har gjort en hel drös utfall på Twitter som varit mer uppseendeväckande, är inget försvar för min slappa ouppmärksamhet. Det var genant. Jag förväntas ju kunna det här med källkritik. Att jag inte är ensam om att begå liknande misstag var inget hållbart försvar. 

Det är ingen nyhet att anonymitet och möjligheten att agera under falsk identitet kan skada trivselfaktorn på nätet och näringshalten i informationen vi konsumerar.

Inte heller är det nytt att våra horisonter på nätet förkrymps av att filterbubblor gör Google-sökningar och stunder på Facebook till oförargliga upplevelser där vi bara tar del av sådant vi – och nättjänsternas algoritmer, baserade på insamlade data om våra vanor och preferenser – vet att vi vill ha.  

Ingen friktion, inget som utmanar åsikter och föreställningar, ingen utveckling. Det individuellt anpassade trixandet med vad som dyker upp framför våra ögon skapar oro. Enligt den årliga undersökningen ”Svenskarna och Internet” bekymrar sig drygt 30 procent av nätanvändarna över att företag som Google och Facebook ska kränka deras integritet. 

Så vad kan vi göra för att känna oss tryggare? Jutta Haider, docent i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet och medförfattare till rapporten ”Algoritmer i samhället”, skrattar i telefonen när jag ber om ett generellt råd om hur man bäst skyddar sig mot samtidens informationsrisker.
– Om jag hade haft svaret på det så skulle jag kunna lösa många samhällsproblem.

Hon framhåller att ingen ännu har ett slutligt svar på vad som händer i samhället när viktig information om samhälle och politik filtreras genom en distributionslogik som från början skapades för att sprida reklam.
– Men det handlar om att försöka vara uppdaterad, ha en grund att stå på och värderingar som är fasta, säger hon.
Medie- och informationskunnighet, MIK, är samlingsbegreppet för den kompetens vi anses behöva (se faktaruta). Det är förstås skolan som förmodas lära ut MIK och lärarna är följaktligen den yrkeskår som först och främst borde ha koll på det.

Men så är det inte.

När Statens medieråd häromåret undersökte saken visade det sig att MIK bara ingick i kursplanen på en handfull av landets lärarutbildningar. På de flesta håll ingick det inte alls, vilket i värsta fall är dåliga nyheter för nuvarande och blivande grundskoleelever. Men det är inte bara de och lärarna som behöver MIK, slår Jutta Haider och hennes medförfattare fast i sin rapport.
”Det är också viktigt för andra professionella yrken såsom jurister, fritidspedagoger, kommunikatörer, kuratorer m.fl.”, skriver de och förordar en översyn av utbildningar på universitetsnivå så att de ”motsvarar de krav som det förändrade informationslandskapet för med sig”.

I vilken grad högre utbildningar redan har moderniserats vet ingen. Min egen mejlfråga till några av de lärosäten som utbildar Juseks yrkesgrupper ger mager utdelning. En institution som utbildar personalvetare svarar att MIK inte ingår i studieplanen. Och en juridisk fakultet ger beskedet att deras utbildning inte har medieinriktning och att MIK därför inte är något som deras studenter får lära sig.

Juridiken förmodas kanske vara så laddad med klarsynthet och kritiskt tänkande?
– Det är klart att alla yrken har stor informationskompetens, säger Jutta Haider. En jurist har till exempel stor kompetens när det gäller rättskällor. Men det finns en risk att man översätter det till allmän informationskompetens om samhället i stort. Risken är att man överskattar sig själv.

Det krävs ett allmänt kunskapslyft, hävdar den statliga medieutredningen i sitt slutbetänkande från i höstas. Utredningen lyfter fram betydelsen av 1840-talets folkskolereform för skrivkunnigheten i landet, och efterlyser en MIK-reform för att utveckla medvetenhet och förståelse för medieteknik och medielogik. ”Om den bristande kompetens som identifierats inte åtgärdas kan detta inte bara hämma utvecklingen utan även utgöra ett allvarligt hot mot demokratin.”

I värsta fall är det så allvarligt att Sverige i september 2018 får sin motsvarighet till Brexit och Trump. Därför försöker jag numer agera MIK-kompetent genom att aldrig slarva med mina retweetar.

Foto: Shutterstock

Sjukskrivningar ökar bland akademiker

Det finns en samband mellan högre utbildning och ökad sjukfrånvaro, slår Saco fast efter en granskning av Försäkringskassas statistik. Och den psykiska ohälsan ökar mest bland akademikerna. 

  • 28 juni

Mitt första jobb : Helene Lindstrand

Foto: SKL

”I dietköket lärde jag mig mycket om världen”

"Jag har haft flera sommarjobb och ideella uppdrag. Men min första riktiga kontakt med arbetsmarknaden var i ett kök på Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm", berättar Helene Lindstrand, presschef på Sveriges kommuner och landsting.

  • 27 juni

Annons

Livet bakom fasaden : Maureen Hoppers

Foto: Susanne Kronholm

Hon kommunicerar för minskad segregation

Ledorden i Maureen Hoppers arbetsdag är effektivitet, engagemang och mycket att göra. Något som gör att hon varje dag jobbar stenhårt för att förbättra och göra skillnad för andra.

  • 25 juni
Illustration: Team Hawaii

Nya jobb i spåren av digitaliseringen

Digitaliseringen väcker mer förhoppningar än oro när det gäller arbetsmarknaden för såväl jurister som ekonomer. Det visar pågående forskning, en färsk rapport från Konkurrensverket och exempel från verkligheten. 

  • 22 juni

Annons

Balans & livsstil : Semesterkänslan

Vänta inte in semesterlugnet

För många är det snart dags för några veckors ledighet och återhämtning. Agera målinriktat för att semesterkänslan ska infinna sig direkt när semestern börjar.

  • 22 juni

Ledarskap : Flexibilitet

Foto: Anders G Warne, Ben Nilsson, Maria Langen

Det flexibla arbetslivet ställer krav på chefen

I dag kan många av oss påverka när och var vi jobbar. Vilket ger möjligheter och frihet, men också för med sig 
flera utmaningar. Inte minst för ledare, som måste hantera 
både sina medarbetares och sitt eget flexibla arbete.

  • 21 juni

Ärendet : Jusek griper in

Illustration: Rebecca Elfast

Arbetsgivaren fick backa om semesterersättning

När David lämnade sin anställning bad han om att få sin inarbetade semesterlön utbetald i form av semesterersättning, men arbetsgivaren menade att den hade ingått i hans provisionslön. Ord stod mot ord. Tillsammans med Jusek tog han frågan vidare till Arbetsdomstolen. 

  • 21 juni
Foto: Shutterstock

Löneskillnaderna mellan könen fortsätter att minska

Löneskillnaden mellan kvinnor och män låg under 2016 på 12 procent, vilket är en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med tidigare år. Det visar Medlingsinstitutets rapport.

  • 20 juni

Förslag på stärkt skydd mot näthat

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att skyddet mot hot och kränkningar stärks och moderniseras. – Vi välkomnar att reglerna följer med in i nutiden, säger Margareta Wilhelmsson, opinionsbildare på Jusek.

  • 20 juni

Tema : Välbefinnande på jobbet

Illustration: Erik Nylund

Så mår vi på jobbet

Välbefinnandet på jobbet har blivit en allt viktigare fråga. Men samtidigt pekar trenden neråt för akademikerna, det visar en ny rapport från Jusek. Det handlar både om stress och att inte få utlopp för sin kreativitet – men också om 
lägre löner.

  • 14 juni

Porträttet : Claudia Olsson

Foto: Elisabeth Ingvar

Med 
framtiden 
i fokus

Obotlig nyfikenhet och en tro på människors potential. Framtidsanalytikern Claudia Olsson arbetar med morgondagens teknik – och hur den kan göra samhället både bättre och starkare.– Min motivation kommer ifrån att jag ser 
möjligheter, säger hon.

  • 14 juni
Foto: Sveriges Radio

Bonnesen och Käll bland årets sommarpratare

Vid en presskonferens i veckan presenterades årets sommarvärdar. Och i årets uppställning återfinns både ekonomer, jurister och samhällsvetare.

  • 14 juni

Ärendet : Jusek griper in

Illustration: Rebecca Elfast

Han förlorade jobbet efter 
att anställningen överklagats

Johan sökte och fick det eftertraktade jobbet på myndigheten. Men en överklagan till Statens överklagandenämnd resulterade i att hans anställning avslutades. Jusek menade att uppsägningen inte hade något rättsligt stöd, och tillsammans tog de processen vidare ända till Arbetsdomstolen – där de gick segrande ur striden. 

  • 7 juni

Lösningen : När övertid blivit norm

Illustration: Tove Hennix

När övertid blivit norm

När du går hem från jobbet sitter kollegorna kvar. Du känner pressen att du också borde jobba över. Men alla har inte tid eller möjlighet att satsa även fritiden på jobbet. Dessutom kan det leda till att du riskerar din hälsa. Så här kan du bemöta kritiken – och hantera en stressig arbetssituation.

  • 1 juni

Tema : Internationell karriär

Foto: Aleksandra Oleynik

Drömmen om att jobba utomlands

Önskan om att pröva vingarna i ett annat land kan vara stark. Det ger ett nytt sammanhang, en ny tillvaro och nya perspektiv – men också nya villkor och regelverk. Möt Benjamin Winsner Benjamin Winsner i Alicante, Hampus Bergquist i London och Clara Bodin, som har jobbat i både Kiev och Moskva. 

  • 31 maj
Under industrialiseringen såg man samma tendenser som under 2000-talets it-era. Under båda perioderna pressade sig människor mer och den psykiska ohälsan ökade.
Foto: Fotolia

Sjuknärvaro kostar mer än sjukfrånvaro

Tiden efter julhelgerna är flest sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Är vi mer sjuka då – eller har vi kanske jobbat halvsjuka för ofta året innan och plötsligt kommer ”ketchupeffekten”?

  • 8 februari

KRÖNIKAN

Det var en sen torsdagskväll som jag såg det. Facebook-inlägget från En utsträckt hand som berättade att det nu var ytterligare en kille som fyllde 18 och skulle slängas ut från ungdoms-
boendet. 

Coachen

Nu är det snart dags för sommarledighet. Inför ledighetsansökningarna diskuterade vi just semester i min arbetsgrupp och det dök upp några frågor som vi undrar över. Vad gäller om jag blir sjuk på semestern? Kan jag ta semester när jag vill – och vad händer om jag inte fått semestern godkänd? Och har vikarier rätt att ta ut semester? Trevlig sommar!

KRÖNIKAN

Om känslan att inte orka

Stress dyker upp i alla möjliga sammanhang och samtal nu mer. Inte så mycket i meningen ”jag har ett inbokat bikramyoga-pass och deadline nästa vecka – hur ska jag hinna tvätta?”. Utan mer med innebörden ”jag vet inte hur länge jag står ut, jag håller på att gå sönder”.

Vad händer på ditt jobb?

Mejla red@tidningenkarriar.se och berätta!

Annons

INSTAGRAM

Följ Karriär @tidningenkarriar

Twitter