Torsdag 27 april

PORTRÄTTET

Pär Svärdson

”Det är få idéer
som blir något.”

Filterbubblor - hur ska de spräckas?

Falska nyheter, ”alternativa fakta” och filterbubblor är hot mot demokratin. Nu efterlyser allt fler stärkt mediekompetens för alla yrkesgrupper.

Donald Trumps tweet om att det snart var dags för presidentinstallationen var ett långfinger mot hans kritiker. Jag retweetade och kommenterade med en desillusionerad mening om det overkliga i att just han blivit vald. Det var bara en hake: Donald Trump hade inte skrivit tweeten, den kom inte från hans konto @realDonaldTrump utan från @realDonaldTrunp.

Förutom ett m som bytts ut mot ett n var allt identiskt, profilbild såväl som formuleringens tonfall. Men att Trump hade kunnat ligga bakom tweeten och i för- och efterhand verkligen har gjort en hel drös utfall på Twitter som varit mer uppseendeväckande, är inget försvar för min slappa ouppmärksamhet. Det var genant. Jag förväntas ju kunna det här med källkritik. Att jag inte är ensam om att begå liknande misstag var inget hållbart försvar. 

Det är ingen nyhet att anonymitet och möjligheten att agera under falsk identitet kan skada trivselfaktorn på nätet och näringshalten i informationen vi konsumerar.

Inte heller är det nytt att våra horisonter på nätet förkrymps av att filterbubblor gör Google-sökningar och stunder på Facebook till oförargliga upplevelser där vi bara tar del av sådant vi – och nättjänsternas algoritmer, baserade på insamlade data om våra vanor och preferenser – vet att vi vill ha.  

Ingen friktion, inget som utmanar åsikter och föreställningar, ingen utveckling. Det individuellt anpassade trixandet med vad som dyker upp framför våra ögon skapar oro. Enligt den årliga undersökningen ”Svenskarna och Internet” bekymrar sig drygt 30 procent av nätanvändarna över att företag som Google och Facebook ska kränka deras integritet. 

Så vad kan vi göra för att känna oss tryggare? Jutta Haider, docent i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet och medförfattare till rapporten ”Algoritmer i samhället”, skrattar i telefonen när jag ber om ett generellt råd om hur man bäst skyddar sig mot samtidens informationsrisker.
– Om jag hade haft svaret på det så skulle jag kunna lösa många samhällsproblem.

Hon framhåller att ingen ännu har ett slutligt svar på vad som händer i samhället när viktig information om samhälle och politik filtreras genom en distributionslogik som från början skapades för att sprida reklam.
– Men det handlar om att försöka vara uppdaterad, ha en grund att stå på och värderingar som är fasta, säger hon.
Medie- och informationskunnighet, MIK, är samlingsbegreppet för den kompetens vi anses behöva (se faktaruta). Det är förstås skolan som förmodas lära ut MIK och lärarna är följaktligen den yrkeskår som först och främst borde ha koll på det.

Men så är det inte.

När Statens medieråd häromåret undersökte saken visade det sig att MIK bara ingick i kursplanen på en handfull av landets lärarutbildningar. På de flesta håll ingick det inte alls, vilket i värsta fall är dåliga nyheter för nuvarande och blivande grundskoleelever. Men det är inte bara de och lärarna som behöver MIK, slår Jutta Haider och hennes medförfattare fast i sin rapport.
”Det är också viktigt för andra professionella yrken såsom jurister, fritidspedagoger, kommunikatörer, kuratorer m.fl.”, skriver de och förordar en översyn av utbildningar på universitetsnivå så att de ”motsvarar de krav som det förändrade informationslandskapet för med sig”.

I vilken grad högre utbildningar redan har moderniserats vet ingen. Min egen mejlfråga till några av de lärosäten som utbildar Juseks yrkesgrupper ger mager utdelning. En institution som utbildar personalvetare svarar att MIK inte ingår i studieplanen. Och en juridisk fakultet ger beskedet att deras utbildning inte har medieinriktning och att MIK därför inte är något som deras studenter får lära sig.

Juridiken förmodas kanske vara så laddad med klarsynthet och kritiskt tänkande?
– Det är klart att alla yrken har stor informationskompetens, säger Jutta Haider. En jurist har till exempel stor kompetens när det gäller rättskällor. Men det finns en risk att man översätter det till allmän informationskompetens om samhället i stort. Risken är att man överskattar sig själv.

Det krävs ett allmänt kunskapslyft, hävdar den statliga medieutredningen i sitt slutbetänkande från i höstas. Utredningen lyfter fram betydelsen av 1840-talets folkskolereform för skrivkunnigheten i landet, och efterlyser en MIK-reform för att utveckla medvetenhet och förståelse för medieteknik och medielogik. ”Om den bristande kompetens som identifierats inte åtgärdas kan detta inte bara hämma utvecklingen utan även utgöra ett allvarligt hot mot demokratin.”

I värsta fall är det så allvarligt att Sverige i september 2018 får sin motsvarighet till Brexit och Trump. Därför försöker jag numer agera MIK-kompetent genom att aldrig slarva med mina retweetar.

Tema : Allt om din lön

Allt om din lön

Att trivseln på jobbet beror på mer än lönen innebär inte att den är oviktig. Tvärtom. En gång året om betygsätts din arbetsprestation på ett sätt som inte kan misstolkas. Det väcker känslor – och de är inte alltid positiva. Kanske är det därför som lönesamtalen skapar stress och osäkerhet bland både medarbetare och chefer.

  • 22 februari

Lösningen : Graviddilemma

Illustration: Tove Hennix

Olagligt att missgynna gravida

Som kandidat kan du få frågan om du ska skaffa barn snart. Eller om du varit sjuk tidigare. Inga bekväma frågor, precis, och frågan är om de ens är lagliga att ställa. Här får du veta vad du måste, och vad du bör, avslöja under en jobbintervju.

  • 21 februari

Annons

Porträttet : Under ytan

Foto: Anna Rut Fridholm

Rädslan är en av Sofies drivkrafter

Sofie Lindblom sa upp sig från toppjobbet på Spotify. Hur vågade hon? "Är du inte lite rädd minst en gång i veckan pushar du inte dig själv tillräckligt."

  • 21 februari
Under industrialiseringen såg man samma tendenser som under 2000-talets it-era. Under båda perioderna pressade sig människor mer och den psykiska ohälsan ökade.
Foto: Fotolia

Sjuknärvaro kostar mer än sjukfrånvaro

Tiden efter julhelgerna är flest sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Är vi mer sjuka då – eller har vi kanske jobbat halvsjuka för ofta året innan och plötsligt kommer ”ketchupeffekten”?

  • 8 februari

Annons

Tema : Jämlikhet i vardagen

Kvinnor som är ekonomer tjänar 8 091 kr mindre per månad än män i  samma yrke. Av det totala antalet delägare som antagits de senaste tre åren är 30 procent kvinnor. Andelen kvinnor som är delägare i de tio största byråerna är 13 procent.
Illustration: Jens Nyström

Ojämlikt arbetsliv gynnar ingen

Kvinnor tappar fart i karriären när de blir föräldrar, utrikes födda stoppas redan i dörren. Det är läget på arbetsmarknaden om vi läser statistiken.

  • 2 februari
Ett gäng från Guerilla office på kafé Sup46, i november 2016 Via appen Meetup, Facebook och Guerilla office hemsida delas information om var och när man samlas, vanligtvis en hotellobby eller ett kafé. Initiativtagare är Vasilis Mavroudis och upplägget är
Foto: Vasilis Mavroudis

I delningsekonomin är kontoret bara ett klick bort

Frihet, enkelhet, valfrihet. Kraven på arbetsplatsen är i förändring. I den växande delningsekonomin blir det allt lättare att arbeta flexibelt. Nu är kontoret bara ett klick bort.

  • 5 december

Annons

Balans & livsstil : Njut av ledigheten

Karriärs livstilsrådgivare Fredrik Grythberg
Foto: Olof Holdar

Tagga ner med en 24-dagars stressdetox

Sällan är stressnivån så hög som när årets sista ledighet närmar sig. Därför  tycker jag du ska följa min detox och börja gå ner i varv redan den 1 december.

  • 30 november

KRÖNIKAN

Som de flesta andra kvinnliga journalister vet jag vad som väntar när jag öppnar inkorgen på datorn. Att internets personlighet har gått från att vara en nördig teknikkille med idéer om informations-frihet till ett högerextremt troll fixerat vid feminister är ingen nyhet.

KRÖNIKAN

Vardagen förvandlas lätt till ett maratonlopp

För ett tag sen tog jag en promenad på Söder i Stockholm, pratade i mobilen och stämde av några väldigt viktiga saker, sånt som – som vanligt – måste ordnas direkt. Medan jag gick där, isvinden låg på och jag var aningen sen dit jag skulle, fastnade blicken på en liten hund på trottoaren mittemot.

LYSSNA PÅ KARRIÄRS PODDAR

Populära Bodil Jönsson är tillbaka med nya boken ”Tio tankar om arbete” och parollen: ”Lagomarbete åt alla”. Dessutom säger hon att arbetet är vår tids hjärnspöke och att vi jobbar mycket mindre än vi tror.


Fler poddar att lyssna på

#9 Tagga ner och bli mer effektiv #8 Må bättre på jobbet #7 Amanda Lundeteg
Lyssna i iTunes

Coachen

Jag har läst att hjärnan rent fysiskt krymper av stress och att det är en av förklaringarna till varför det tar så lång tid att komma tillbaka efter en utbrändhet. Så hur ska jag göra för att hjärnan ska växa i stället? Hur ska jag tänka och leva? Förstår att frågan är svår men skulle ändå vilja få några riktlinjer som fungerar i vardagen.

Vad händer på ditt jobb?

Mejla red@tidningenkarriar.se och berätta!

Annons

Twitter

INSTAGRAM

Följ Karriär @tidningenkarriar